Matsafarin utvärderad

Fisk: Godkänd

Korv: Godkänd

Matsafari i Kolbäcksådalen

Idag var det helt plötsligt på tok för varmt att arbeta på tomten. Vi satte oss istället i bilen, slog på AC:n och for på en liten västmanländsk matsafari. Första stoppet var hos fiskarn i Borgåsund. Vi hade tänkt oss en rökt ål, men det var för tidigt på säsongen. Istället blev det en bit rökt lax, rökta räkor, aioli och stekt inlagd strömming. I vilken mån dessa fiskar fångats i Mälaren låter jag var osagt.

Inkan hos fiskarn i Borgåsund

Sen var det dags för lunch som intogs i Borgåsunds hamncafé. Paj, en förfärlig massa grönsaker och kolsyrat vatten.

Henry utanför hamncaféet
Sjöutsikt

Nästa stopp var Åsby kött & vilt i Hallstahammar. Här blev det lammkött, ungerska lammkorvar (det fanns också Hallstagrillare, men dem valde vi bort för den ungerska lammkorven), två citroner och två apelsiner. Korven ska grillas i kväll. Vi passade också på att titta in i växthandeln. Vi var ganska lockade av en sittande groda i betong och förstås en trädgårdstomte. Men vi lyckades lägga band på oss. Det finns också en klapphage med smådjur, men där gick vi aldrig in eftersom inga barnbarn fanns med på resan.

Kötthandeln i Åsby
Klapphagen

Nu kände vi för äventyrligheter och valde därför skogsvägen via Lisjö till Färna. Inkan fick sitta med generalstabskartan uppslagen hela vägen. Bland annat passeras de ståtliga Färna portar.

Färna portar

I Färna gjordes ett näst sista stopp i Herrgårdsboden. Det blev varsin Magmun (förlåt Magnum) och så köpte jag en väldigt fin bok med bilder från Fagersta på 50- och 60-talen. Sista stoppet var för att köpa ett Aftonblad i pizzerian. I morgon regnar det så då kan man inte heller gräva i potatislandet!

Vinterbild från Stationsvägen i Fagersta 1965

Kocko!

Årets första gök har hörts i Västanhed. På andra sidan ån. En västergök med andra ord.

Gulli-Gullan, koko som en gök,
jag bjuder dig två rum och kök.
Kom älskling, och gör ett försök
i mina två rum och kök.

För vi har skjutit en gök, ko-ko,
med luftvärnskanon.
Det var vårt första försök,
med ammunition.
Och alla fjädrarna rök, pang-pang,
i en vild explosion.
Våren är kommen, för vi har skjutit en gök.
Ko-ko! Pang-Pang!

Hör, hör, hör göken, fröken, göken gal i väst!
Fröken, västergök är bästergök,
norrgök är en torr och tråkig gök,
men södergöken är dödergök
och östergöken han är tröstergök,
men fröken, göken gal i väster nu!
Hör ni inte göken nu?
Kuku!

Det går lika bra utan

Av någon anledning har det utbrutit en diskussion om monarkins vara eller inte.

Argumenten mot monarkin är så självklara att de egentligen inte borde behöva upprepas. Regeringsformens "All offentlig makt i Sverige utgår från folket" utesluter ju en kung med makt. Den offentliga makten ligger antingen hos folket, dess valda ombud eller myndigheter underställda de valda ombuden. Kungen är ingendera.

Bakom regeringsformen ligger den så kallade Torekovkompromissen 1971. De borgerliga fick ha kvar sin kung som formell statschef medan socialdemokraterna fick igenom att samtliga politiska befogenheter togs bort från ämbetet. Kungen har inte ens någon roll i regeringsbildandet, vilket annars är en funktion även för kungar i monarkier med en huvudsakligen ceremoniell statschef.

Förespråkarna för monarkin brukar påstå att kungen har en nationellt sammanhållande funktion, att han har stor betydelse för marknadsföringen av svenska produkter utomlands samt att presidentval kostar pengar. De båda första påståendena är helt obestyrkta. Ingen vet något om det är så. Presidentval kostar pengar i t ex USA, men inte många cent i t ex ett land som Tyskland.

Den frejdige Göran Hägg har föreslagit ett återinförande av det medeltida valkungadömet. Jag har inte läst Häggs bok, men man kan ha invändningar. Det var såklart inte folket som valde under medeltiden, men även om så vore, så är en allvarlig brist med valkungadömet att kungen valdes för livstid. Enda sättet att bli av med en misshaglig kung var då att avkorta livstiden. Detta förekom. Statsvetaren Bernard Manin har påpekat att demokratin kräver att de valda utsätts för återkommande val. Utan återkommande val kan väljarna inte utkräva ansvar. Om man inte tar livet av styresmännen förstås.

Jag förstår egentligen inte varför ingen har upptäck storheten med Torekovkompromissen. Vad man åstadkom - och vad som har fungerat bra i ett kvarts sekel - är ju i praktiken ett statsskick helt utan statschef. Till-namnet-statschefen har inga statschefsuppgifter. Och det går ju bra.

Detta kunde bli en svensk innovation: Ett statsskick som varken är monarki eller republik (åtminstone om republik betyder att det finns en president som är statschef). Medeltida bråte i form av valda eller ärvda kungar klarar vi oss bra utan i världens modernaste land.

I den stora jämförande studien av politiska kulturer - World Values Survey - är ju Sverige det mest sekulariserade och och minst traditionella av alla länder.

Ned med monarkin - inför nonarki!

Jungfrubrasan

Tji Vattenfall!

Nu har vi köpt en braskamin och monterat in i öppna spisen. Tji Vattenfall! Nu kan ni inte längre driva oss ur huset.

Var tvungen att ta hit sotarmurre för att besiktiga installationen och rökkanalen från öppna spisen. En sotare från Köping var här i höstas för att sota. Då sa jag att vi aldrig använde öppna spisen, så den behövde han inte göra något åt. Han högg då som en reptil: "Då lägger vi eldningsförbud på den".

Sen gick Köpings-sotarn i konkurs. Likaså gott det. Den nya sotarn från Fagersta godkände det hela. I kväll blir det jungfrubrasa!

Röd helg på västkusten

På valborgsmässoaftonen reste vi till Göteborg. För min del började resan vid Västanheds busshållplats. För att markera startpunkten en bild av den hemska backen upp på åsen sedan jag tagit mig upp och flämtade efter luft på sandlådan på toppen:



Inkan startade i Munktorp och satt redan på Köpings station och väntade när jag kom dit:



Ja, så bar det av under stoj och glam med SJ Intercity. Så här trevligt var det:



Allt gick som på räls ända till Göteborg. Efter en rask promenad genom Nordstan var det dags för Västtrafiks buss 50 till Frölunda. Det var inte roligt. Boskapstransporter är mer humana. Vi undrade hur det är möjligt att folk kan och vill bo i stora städer.

Men när vi väl kom fram till våra goda vänner och kamrater Vicki och Stefan var alla förtretligheter glömda. God mat. En hel del dryck. Diskussion om vetenskapliga spetsfundigheter. Jojomensan.

På lördag förmiddag bar det av till Andra Långgatan där demonstrationståget samlades under fanorna. Det blev en fin och värdig demonstration. Ibland kanske lite väl värdigt, men stämningen steg ju närmare slutmålet vid Börsen vi kom. Särskilt bra gick det med talkörsparollen "Ropen skalla regeringen ska falla!"

Här ett par bilder av demonstrationståget vid passerandet av universitetets lokaler i Haga:





Just i korsningen Sprängkullsgatan - Vasagatan stod den s-märkta statsvetarprofessorn Ulf Bjereld och förde något slags protokoll. Hur det nu än var med det så deltog sisådär 2.500 demonstranter. Förmodligen på grund av det synnerligen bistra klimatet försvann dock många från mötet på Gustav Adolfs torg. En tapper skara blev dock kvar för att höra Hans Lindes utmärkta anförande. Och som ett tecken från skyn sprack molnen upp och blottade solen just när mötet stämde upp i Internationalen.

Ja, sen blev det ännu en kväll av vetenskapliga diskussioner och på söndagen hemresa. I princip precis som nedresan fast tvärtom. Allt gick som på räls.

Låt mig så slutligen återigen lämna ord och ton till smurfarna: