Kommunalrådet fattade olagligt beslut om kommunchefens lön

Skinnskattebergs kommunchef kunde under andra halvåret 2022 och första kvartalet 2023 utöver sin höga lön också få ett lönetillägg på sammanlagt 200 000 kronor. Orsaken var att hon också gjorde jobbet som ekonomichef, eftersom denne var pappaledig. Beslut om lönetilläggen fattades av förra kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) och kommunens personalchef. Ingen av dom hade befogenhet att fatta besluten. Det framgår av en rapport från kommunrevisionens sakkunniga biträde, revisionsbyrån KPMG.

Jag har tidigare skrivit om lönetillägget till kommunchefen. Dom frågor jag ställde i detta tidigare inlägg har nu fått svar. Varken kommunalrådet eller personalchefen hade rätt att fatta besluten om lönetillägg. Beslut av ordföranden (kommunalrådet) ska också protokollföras och anmälas till kommunstyrelsen. Inget av detta har skett. Om det var av okunnighet eller om kommunalrådet trodde sig kunna passera under radarn ska jag låta vara osagt.

Att ta beslut som man inte har befogenhet att fatta, och som dessutom medför ekonomisk skada för kommunen är en klar grund för att inte ge kommunalrådet ansvarsfrihet. Det blir i första hand en fråga för kommunrevisorerna och i andra hand för fullmäktige. Men om kommuninvånarna ska ha något förtroende kvar för sina valda politiker vore det rimligt att inte bevilja förra kommunalrådet ansvarsfrihet

Vem beslöt om lönetillägg till Skinnsbergs kommunchef?

Under en period när Skinnskattebergs kommuns ekonomichef var föräldraledig fungerade kommunchefen också som ekonomichef. Hon fick då en extra lön för detta uppdrag på 30 000 kronor i månaden. Det uppges att kommunstyrelsens dåvarande ordförande Lena Lovén Rolén fattat beslut om lönetillägget. Det hela har lett till en intensiv diskussion på sociala medier. Det har dels handlat om det rimliga i att en chefstjänsteman fått ett så stort lönetillägg, men diskussionen har också kretsat kring om det gått rätt till när kommunalrådet själv fattade beslutet (om det nu var så).

Jag ska här endast uppehålla mig vid denna andra fråga. Kommunstyrelsen är ansvarig för kommunens personalpolitik. Detta formuleras i reglementet för kommunstyrelsen så här:

Kommunstyrelsen är kommunens organ för alla frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare

I praktiken fattas beslut i de flesta personalärenden å kommunstyrelsens vägnar av någon annan. Systemet kallas delegation. Det finns en särskild delegationsförteckning för personalärenden, där det framgår vem som fattar beslutet (delegaten) å kommunstyrelsens vägnar.

Om man går igenom delegationsordningen så kan man hitta fyra typer av beslut som rör kommunchefen:

Löneöversyn; delegat är kommunstyrelsens ledningsutskott

Ledighet för offentliga uppdrag m m; delegat är kommunstyrelsens ordförande

Löneförmån/övriga förmåner och ledighet vid studier; delegat är kommunstyrelsens ordförande

Deltagande i kurser och konferenser; delegat är kommunstyrelsens ordförande

Det är förstås en tolkningsfråga om ett lönetillägg som det handlar om här ingår i något av dessa slag av ärenden. Men jag tycker att det inte är uppenbart att det är så. Om jag har rätt i den tolkningen är detta inte ett beslut som kommunalrådet (kommunstyrelsens ordförande) kan fatta på egen hand. Frågan är kanske till och med om det inte helt faller utanför delegationen. Beslut ska då fattas av kommunstyrelsen i dess helhet.

Men, det finns en annan möjlighet för ordföranden att fatta beslut ensam, nämligen om det är ett brådskande ärende som inte kan vänta på nästa sammanträde. Detta regleras i kommunallagens bestämmelse:

En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.

Det gäller dessutom, att beslut som är fattade av ordföranden i brådskande ärenden, så kallade ordförandebeslut, ska anmälas till nästa sammanträde med styrelsen eller nämnden.

Om beslutet om lönetillägg till kommunchefen var ett sådant ”ordförandebeslut” är frågan om det verkligen var så brådskande att det inte kunde vänta till nästa sammanträde. Frågan är också om beslutet anmälts till kommunstyrelsen. En sådan anmälan ska noteras i protokollet.

I diskussionen har det framgått att det inte är alldeles oomtvistat att kommunalrådet faktiskt var ensam om beslutet. Hon har själv hävdat att ledningsutskottet, som också är personalutskott var med när beslutet togs. Företrädare för den dåvarande oppositionen i utskottet säger sig dock inte minnas hur det gick till. Och protokollet tiger.

Men om vi antar att påståendet om att kommunalrådet själv tog beslutet utan inblandning av andra får man ställa sig två frågor:

Hade kommunalrådet enligt delegationsordningen rätt att fatta ett sådant beslut? Så som jag läser delegationsordningen anser jag inte att det var fallet.

Var det så bråttom att man inte kunde vänta på ett ordinarie sammanträde? Jag kan inte se att någon i diskussionen har påstått att det verkligen brådskade på ett sådant sätt som lagen förutsätter.

Det återstår att klara ut frågan om vad som verkligen hände. Var ledningsutskottet eller kommunstyrelsen involverade i beslutet? När det gäller behörigheten att fatta beslutet tyder dock mycket på att kommunalrådet inte var behörigt. Det är i så fall förstås problematiskt i ett ansvarsperspektiv. I första hand borde kommunrevisionen reda ut den saken, för att eventuellt utkräva ansvar i ansvarsprövningsprocessen senare i vår.