Håhåjaja så var det snart 2013. Det kan vara lämpligt att
illustrera tidens gång med Horologium mirabile Lundense, det astronomiska uret
i domkyrkan, som vi såg vid vårt förra besök i Lund. Det var ett obehagligt
snöglopp, vi hade shoppat färdigt och kulturkrogen hade ännu inte öppnat. Det var läge för lite andlighet så vi smet in i domkyrkan. Framför uret fick
vi sällskap av ett helt dagis. Förmodligen ett ur-och-skur-dagis i gula
galonkläder. Också barnen verkade utschasade och satte sig framför uret och
lutade huvudena bakåt nästan som vore de drogade.
Så satt vi alla, Ingrid, jag själv och ett ur-och-skurdagis
och väntade på göken. Så började spektaklet: Det var ingen gök. Riddarna slog
samman sina svärd tolv gånger. Härolderna blåste i hornen och de tre kungarna
med följe vandrade förbi Jesusbarnet och hans heliga moder. I ett hörn satt
tidens gud Kronos och pekade med en pekpinne på dagens datum – den 1 december
2017. Något lurt eftersom det var den 4 december 2012.
Jag hittade också ett filmklipp på nätet så det går att
avnjuta klockspelet i rörlig form.
Sed fugit interea fugit irreparabile tempus,singula dum capti circumvectamur amore(Vergilius)
