Roy och Rune satte Skinnskatteberg på kartan

Eller åtminstone såg de till att Skinnskatteberg kom i tidningen på 1920- och 1950-talen. När jag i DN:s arkiv förberedde den här historiska serien sökte jag på ”Skinnskatteberg”. Det gav träff på 4 826 tidningssidor. Jag gick igenom dessa och plockade ut sådant som jag tyckte var av intresse. En iakttagelse som jag gjorde under den här proceduren hur många träffar, framförallt under 1920-talet som ”Roy av Skinnskatteberg” fick (73 träffar) och under 1950-talet Rune ”Skinnskattebergaren” Jansson (244 träffar).

Vilka var då ”Roy av Skinnskatteberg” och Rune ”Skinnskattebergaren” Jansson? Låt oss börja med Roy. Det visar sig att Roy är en schäfer, en på sin tid känd och uppskattad avelshanne. Roy var född den 24 november 1916 och under 20-talet var det mycket vanligt med annonser där valpar som hade Roy som pappa utannonserades. Höjdpunkten inträffade under åren 1924 – 1926. Något skrivet om Roy av Skinnskatteberg utöver dessa valpannonser är synnerligen sällsynt. I ett reportage från en hundutställning på Cirkus i Stockholm 1924 skriver DN:s utsände reporter:

Vid aftonens föreställning i Cirkus, som lockat en ganska talrik publik, fick man se alla pristagarna defilera, lite nervösa av musiken, vilket mindre var att undra på. Så falska toner som den lyckades prestera. Roligt var det att skåda den gamle veteranen och pristagaren Roy av Skinnskatteberg framföras med inte mindre än 13 avkomlingar i tre generationer efter sig. Den gamle såg dock tämligen oberörd ut, trots denna talrika uppvaktning. (DN 5/10 1924)

Men undflyende är berömdheten även för en schäferhanne. Efter 1920-talets slut kommer just inga fler omnämnanden. Bortsett från ett par nedslag på 1950-talet är det sista vi hör av Roy av Skinnskatteberg en insändare den 26 april 1965. Insändaren handlar om det statliga parti- och presstödet, vilket insändarskribenten uttrycker en kritisk inställning till. Någon anknytning vare sig till Skinnskatteberg eller till schäferhundar finns inte, förutom att insändaren är undertecknad: ”TACK FÖR SKALLET! Roy av Skinnskatteberg.”

Nå, Rune då? Rune var brottare och hade huvuddelen av sin karriär på 1950-talet. Rune Jansson föddes i Skinnskatteberg 29 maj 1932 och flyttade ganska ung till västkusten. Under större delen av brottarkarriären var han bosatt där, och han dog 2018 i Uddevalla. Men icke desto mindre kallades han genomgående för ”Skinnskattebergaren”. Skinnskattebergaren deltog i två olympiader, 1956 i Melbourne och 1960 i Rom.

Melbourneolympiaden var höjdpunkten i Runes brottarkarriär där han tog hem en bronsmedalj i grekisk-romersk stil 79 kg.

Efter segern över den sovjetiska världsmästaren i mellanvikt Givi Kartozyia kommenterade DN:

Rune Janssons strålande seger över världsmästarryssen var hans andra triumf över honom. Förra gången slog han ryssen i Göteborg. Segern föranledde Pelle Strömbäck till följande kommentar:— Kanske inte så dumt i alla fall att vi tog ut Rune till OS. (DN 3/12 1956)

Också för segern över finnen Punkari utdelades beröm:

”Skinnskattebergaren” Rune Jansson hade fått finnen Punkari på sin lott. De hälsade på varandra och innan någon hann blinka sprattlade finnen i ett nacksving och låpg platt på mattan. Tid: 11 sekunder. Den snabbaste match som troligen skådats i en olympisk brottningsturnering. (DN 5/12 1956)

Det är inte att undra på att omnämnandet av ”Skinnskattebergaren” Rune Jansson har sin topp just 1956. Det är ungefär 30 år efter toppen för ”Roy av Skinnskatteberg”.

Vilken anknytning Roy hade till Skinnskatteberg mer än namnet är oklart. Och Rune var visserligen född i Skinnskatteberg men brottades mest i Göteborg. Det är därför kanske inte fel att påminna om ytterligare en olympier med Skinnskattebergsanknytning. Min gamle kompis Sven-Göran Johansson deltog (liksom Rune) i OS 1960 i Rom. Rune blev inte placerad, men Sven-Göran deltog i det kappsimningslag som knep 6:e platsen i 4*200 m frisim. Men då bodde han förstås i Västerås.

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här.