Konst och kultur i södra Dalarna och norra Västmanland

Så var det dags för årets resa till Avesta Art, den fantastiska konstutställningen i Verket i Avesta. Vi kunde börja med lunch i den förra året konkade men nu återuppståndna Restaurang Koppardalen. Bra. Då slapp man i alla fall Dalahästen. En fantastisk lokal och smakmässigt en helt okej bamba. Vi släpade inte med oss grisarna in, eftersom det inte finns någon särskild bambaklass i deras bedömning.

Så till utställningen. Den gick i år under temat "Identitet". Det är väl inte alldeles solklart varför, men den var minst lika häftig som vanligt. Nästan direkt efter entrén mötte denna grönhåriga dam:

Dam med grönt hår och stora brillor

I Masugnshallen ställde Linda Bäckström ut olika uttryck för amerikansk kultur. Bland annat denna häftiga chopper:

Chopper

Så var vi redo efter nedstigning i handikapphissen, som också påminner om en installation, att ge oss i kast med Martinugnshallen, där man först möts av Melissa Hendersons bild av flyktingmottagningen och bakom den sydafrikanska Mary Sibandes jagande krigets hundar. Starkt berörande.

Melissa Henderson: "Passe-partout"

Mary Sibande: "Let slip the dogs of war"

Ett ångestframkallande besök i Sonja Nilssons "Korridoren" är i det närmaste obligatoriskt. På detta plan i verket fanns också Leif Holmstrands hög med barnvagnar, som påstås symbolisera alla de barn som inte fått födas.

Leif Holmstrand: "Acquiring bodies"

På masugnshallens kransplan stöter man på rumänska Anetta Mona Chişas & Lucia Tkáčovás jättestora uppblåsbara näve ”Either way. We lose”.

Och från ett annat utrymme på samma nivå i huset hördes förvånande nog toner av Röda Kapellet, troligen med vår gamle kamrat Bengt Hall tutande i en lur. Det hela ackompanjerar Ella Tillemas "Vem som än vinner är det vi som förlorar."

Söderut till Norberg

Så begav vi oss av till Norberg. Vi hade planerat att dyrka den tangotårtans återuppståndna gudinna. Trosbekännelsen lyder: 

"Jag tror på Elsa Andersson ty hon skapade tangotårtan och konditoriet med hennes namn 1916. Konditoriet nedbränt av vandaler 2015. Mordbrännaren fri efter av polisen nedlagd förundersökning. Konditoriet likt sagans fågel Fenix genom Lotta Gröning återuppståndet."

Emellertid var de troende alltför många. Det var kö långt ut på gatan. Istället fick det bli glass i pappbägare på en coffee shop på torget. Där ser man vad Norberg kan åstadkomma.

Varje gång vi åkt från Norberg till Fagersta har vi förundrats över vägvisaren "Kulturreservat 5 km". Nu var vi tillräckligt laddade för att ta reda på vad det hela handlade om. Det visade sig vara Bråfors bergsmansby inom ramen för Ekomuseum Bergslagen. Säkert spännande och nu slipper vi dö nyfikna.

Till sist: Konsten att ta betalt

Resan avslutades med besök på Posten (aka ICA) i Skinnskatteberg för avhämtande av ett paket vi beställt från Electrolux. Paketet innehöll denna enkla plastsak, en hylla till kylskåpsdörren, vilken pajat. En gissningstävling om vad en sådan grunka kan kosta hade väl slutat på sisådär en 50-lapp. Men verkligheten är underbarare. Inklusive frakt gick den på 383 kronor. Där ser man. Eller för att citera Ella Tillema: "Vem som än vinner är det vi som förlorar."

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.