Blir det skolbuss till Kolsva nu?

2009 lade Skinnskattebergs kommun ned byskolan i Hed. Den borgerliga oppositionen ställde till med hallabaloo. Bland annat samlades det namn och man försökte med överklaganden få beslutet upphävt. Snart visade det sig att en fråga som direkt kunde kopplas till skolstängningen skulle vara ett framgångsrecept. Många av barnen från den södra kommundelen valde att gå i Malmaskolan i Kolsva, som ligger i Köpings kommun. Hur skulle det bli med deras skolskjuts? I valrörelsen 2010 lovade Folkpartiets Carina Sándor, som var oppositionsledare, att hon skulle fixa skolskjuts. Den som var emot utmålades som byråkratiskt stelbent och satte den kommunala organisationen före barns och föräldrars bästa.

Det tog skruv. Folkpartiet gjorde sitt bästa val i landet i Skinnskatteberg och gick från fyra till tio mandat i fullmäktige. Men det blev inte någon borgerlig majoritet utan det rödgröna styret satt kvar. Tricket upprepades fyra år senare. 2014 utlovades skolskjuts till Kolsvaeleverna. Och nu gick det hem. Tillsammans med Sverigedemokraterna blev det borgerligt styre i kommunen med Sándor som kommunalråd. Men inte blev det någon skolskjuts!

Till allas häpnad dök frågan upp igen i fullmäktige i måndags, tolv år efter skolnedläggningen. Det skulle antas ett nytt skolskjutsreglemente. Högerextremisterna Bo Öberg (M) och Ewa Olsson Bergstedt (SD) aktualiserade den röstvinnande frågan. De föreslog ett tillägg till reglementet. Så här löd det: ”Om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen ordna skolskjuts även för elever som valt att gå i en skola i en annan kommun.”

Fullmäktiges ordförande trasslade ohjälpligt in sig i propositionsordningen, men till slut genomfördes det en omröstning om extremhögerns tilläggsförslag. Reflexmässigt röstade alla borgerliga och SD för, medan Socialdemokraterna och Vänstern lika reflexmässigt röstade emot. Tillägget till skolskjutsreglementet blev alltså antaget av fullmäktige.

Vad var det man hade beslutat? Var det slut på den tolvåriga surdegen? Skulle skolbussen nu börja gå till Kolsva? Tyvärr måste man nog göra de förhoppningsfulla besvikna. Det framröstade tillägget var i stort sett direkt kopierat ur skollagen (10 kap 32 §). Rätten till skolskjuts till en skola i en annan kommun om vissa villkor uppfyllts hade alltså funnits där hela tiden. Om kommunen skrev det i sina interna regler eller inte spelade ingen roll. Det hade hela tiden gått att söka skolskjuts med stöd av skollagen.

Knuten var att det inte fick bli dyrare och krångligare än om barnet hade gått i kommunens egen skola. Det var förstås anledningen till att det inte blev någon skolskjuts under det borgerligt-sverigedemokratiska styret 2014-2018. Att ordna skolskjuts till Kolsva för de berörda eleverna skulle bli dyrare och krångligare än om de gått i skolan i Skinnskatteberg.

Beslutet om tilläggsregeln har därmed ingen som helst betydelse. Man kan förundrat fråga varför förslaget alls ställdes, och varför höger och vänster röstade som de gjorde. Det finns olika förklaringar. Förslaget lades förstås fram av högern för att de trodde att det var en röstmagnet. De borgerliga röstade för förslaget för att de hatar sossarna och såg en chans att tillfoga Socialdemokraterna ett förnedrande nederlag. Sossarna och Vänstern röstade emot för att de hatar de borgerliga och SD och regelmässigt röstar emot allt de förslår (utom möjligen om det handlar om kommunala julgranar i ytterbyarna).

Det mest häpnadsväckande är dock att beslutet inte har några som helst konsekvenser på marken. Inte en skolbuss kommer att rulla som en följd av beslutet. Antingen var förslagsställarna dumma i huvet och förstod inte vad de gjorde, eller så tänkte de att det är väl skit samma om man lurar väljarna. Kanske gäller båda tolkningarna samtidigt.