Det hände i januari i Skinnskatteberg

1890 95-åring som dansar slängpolska

Slängpolska

95-åring som dansar slängpolska torde väl äfven i detta åldringarnas tidehvarf få anses som en mindre vanlig tilldragelse. Detta hände emellertid, enligt Köpings Tidning, åtta dagar före jul, då en öfver 95 år gammal gumma i Skinnskattebergs socken i Vestmanland på sin yngsta dotterdotters bröllop dansade flera danser, deribland s.k. slängpolska, en dans som annars till följd af sina lifliga rörelser ej anses vara den lämpligaste för åldringar. Att man för att göra något dylikt måste vara rask och kry är ju gifvet och gumman har också lyckats ovanligt väl undgå ålderdomens krämpor. (DN 4/1 1890)

1915 Självmord av olycklig kärlek

VÄSTERÅS, lördag.

23-årige bondesonen Albert Jansson, Skinnskatteberg, berövade sig natten till nyårsdagen livet genom att skjuta sig en kula i bröstet. I mycket medtaget tillstånd fördes han till Norbergs lasarett. Tillståndet lär vara hopplöst.

Orsaken till den förtvivlade handlingen antages vara olycklig kärlek. (DN 3/1 1915)

1935 Kaninuppfödning i statligt arbetsläger

Trettiofem lägerledare och biträdande ledare vid A. K:s arbetsläger i olika delar av landet ha den 2 – 5 januari varit samlade vid arbetslägret i Baggå vid Skinnskatteberg. Gymnastik, föredrag och instruktioner bl.a. i kaninuppfödning ha ingått i programmet. (DN 6/1 1935)

AK:s chef för arbetslägren, ingenjör Lennart Wennerström berättar att det på Baggå, liksom de övriga statliga arbetslägren är julpaus, men i nästa vecka rycker det in 1.300 arbetslösa ynglingar till 22 läger. Vidare meddelar han att här i Baggå få ynglingarna bland annat lära sig hur man ska föda upp kaniner för export till England.

AK utläses Arbetsmarknadskommissionen, som inrättades redan 1914. Under en lång tid var AK landets största arbetsgivare ned tidvis över 25 000 arbetare i egen regi och 17 – 18 000 i företag under AK:s kontroll.  AK:s toppår var 1922 när mer än 34 procent var arbetslösa. Kommissionen ordnade då nödhjälpsarbeten till löner under de marknadsmässiga. Det kunde handla om vägbyggen, skogsarbete och utdikning. Lönen sattes lågt för att inte alltför många skulle tycka att nödhjälpsarbetet skulle vara alltför attraktivt. 1947 ersattes AK av Arbetsmarknadsstyrelsen. Alla som varit arbetslösa vet att föreställningen om att arbetslösa egentligen var arbetsskygga och helst ville leva på bidrag levt vidare än in i dessa dagar.

1936 5 bröder Jacobsson

5 bröder Jacobsson ståtar Västanfors IF med i sitt bandylag, samtliga synnerligen bra spelare. Dessa äro Herbert, Herman, Helmer, Nils och Roland, av vilka den sistnämnda ibland ställer sig som reserv.

Det måtte för övrigt finnas gott om idrottande Jakobssöner i Bergslagen. Det var inte så förfärligt länge sedan som Skinnskattebergs SK hade 5 bröder med ovan nämnda namn i sitt fotbollslag. (DN 23/1 1936)

1954 Hembrännare dömd för 30 års tillverkning

En 63-årig skogsarbetare från Skinnskatteberg har för polisen erkänt att han tillverkat brännvin för husbehov i 30 år utan att bli upptäckt förrän nu. Ett ”driftstopp” på nära tio år i tillverkningen förklarade skogsarbetaren bero på att läkaren en gång ordinerade honom att avstå från sprit. Någon motbok har 63-åringen aldrig haft och heller aldrig brytt sig om att skaffa. (DN 10/1 1954)

63-åringen var skötsam och hade aldrig tidigare varit i klammeri med rättvisan. Anledningen till att han blev upptäckt var tydligen ”att hans brygd blivit lite för alkoholstark.” Det ledde till att han vid besök i Fagersta blev tagen för fylleri. Polisen frågade var han fått brännvinet ifrån, och efter ett tag erkände han att han tillverkat det själv. Han dömdes nu till 35 dagsböter för fylleri och olaga brännvinstillverkning. Vidare skulle han betala 65 öre per liter i tillverkningsskatt för de 50 liter som han kokat under de senaste två åren. Dessutom beslagtogs sju liter som han hade hemma.

1956 Full fräs i Karmansbo smedja

Från Dagens Nyheters utsände medarbetare

KARMANSBO, fredag

Det smäller, dånar och rasslar i smedjorna och iklädda sina typiska långskjortor till knäna, långstrumpor och träskor står en rad sotiga smeder framför härdverken i Karmansbo och Gisslarbo i Västmanland. Tackjärnet smältes här i 1.500 graders värme enligt urgammal metod för att sedan användas i förädlat gods i England, Tyskland och Frankrike.

Ett uppsving har skett i de gamla bruken efter Hedströmmen, och i Karmansbo, där det varit stopp i fem år, har man efter hand kunnat öka driften, Just nu har man tre härdar i gång och man hoppas inom kort tid kunna köra igång med den fjärde. Det är Riddarhyttans aktiebolag som ur ren exportsynpunkt satt fart på Karmansbosmedjan, där bortåt ett femtontal man sysselsätts vid ugnar och hammare. Produkterna, råskenor, är det en strykande åtgång på och utomlands används de som insmältningsmaterial för högre maskingods. (DN 7/1 1956)

Det rapporteras också om att på söndag invigs Volvoskolan på söndag skulle invigas på herrgården. Det ska bli Volvokoncernens egen skola för arbetsledare, verkmästare, avdelningschefer m m. På söndagen skulle skolan invigas av direktör Per Söderström från Skövde och den 1 februari kommer rektorn fil dr Kurt Törnqvist från Malmö, ”in i sin uppgift för denna ’högborg’ i omedelbar närhet av den gamla lancashiresmedjan”.

Karmansbo smedja. Bild: Christina Lindeqvist

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här.