I år är det 100 år sen Avesta upphöjdes till stad
(egentligen hade stadsprivilegier redan utfärdats redan 1641, men de drogs in
1688 på grund av kritik från konkurrerande närbelägna städer). Hundraårsminnet
uppmärksammas i årets Avesta Art-utställning, som egentligen är två: ”Festen” och
”Presenten”. Staden är ju intimt förknippad med järnverket som sådant. Det
finns därför illuminationer av olika delar av den fantastiska byggnaden och
dess maskineri, och i dolda högtalare pågår ständigt ljud av järnets
bearbetning. Utställningsdelen ”Festen” är sparsmakad med ett litet antal verk.
I utställningsdelen ”Presenten” finns verk inlånade från tre andra
bergslagskommuner – Fagersta, Nora och Smedjebacken.
Smedjebacken representeras förstås av Johan Ahlbäck. Men urvalet är en besvikelse för oss som väntat oss
hans praktmålningar med glödande järn och svettiga kroppar – en stil som bär
prägel av socialrealism. Istället finns vad som kallas ”memorabilia”, några
skisser, och texter med bröllopstelegram m m. Den som vill se glödande järn får
nöja sig med Bo Ek som ju ingår i de
fasta samlingarna.
Allmänt känns årets Avesta Art tunnare än tidigare upplagor.
Men nog ger Bo Eks målningar kraft
(se nedan), och Sonja Nilssons ”Korridoren”
är ju lika läskig som vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar