Skinnskattebergs invånare sätter låga betyg på alla frågor om den kommunala demokratin i SCB:s medborgarundersökning. I samtliga frågor är dom som svarat i Skinnskatteberg mer negativa än dom svarande i hela riket. Det är en urvalsundersökning, men samtliga skillnader mellan Skinnskatteberg och riket är statistiskt signifikanta. Det betyder att det är högst osannolikt att skillnaderna skulle bero på slumpen.
Allra värst är det på frågan om kommunens politiker arbetar
för kommunens bästa. I hela landet ger 59 procent låga betyg på sina politiker.
I Skinnskatteberg är det 88 procent som anser att politikerna inte alls eller
bara till en viss del arbetar för kommunens bästa. Förtroendet för politikerna
är också mycket lägre i Skinnskatteberg än i riket: Lågt betyg 89 procent mot 61
procent i riket. 83 procent anser att kommunen inte är fri från korruption. Det
kan jämföras med 56 procent i hela landet. Nästan alla (91 procent) anser att
politikerna inte alls eller bara till en viss del är ansvarstagande. I hela
riket är motsvarande andel 68 procent.
Det är intressant att när det gäller förtroendet för
riksdagspolitikerna har 61 procent av Skinnskattebergsborna litet förtroende.
Det är bara någon decimal lägre än motsvarande procent i landet. Ett liknande
resultat blir det när vi ser på frågan om man tycker att man kan lita på andra
människor. Skinnskattebergsborna är med andra ord varken mer eller mindre
gnälliga och misstänksamma än andra i Sverige. Utom just när det gäller i
bedömningarna av den kommunala demokratin. Jämfört med bedömningarna av
kommunal demokrati i Sverige som helhet är det ett katastrofbetyg som
Skinnskattebergs politiker får. Ingen rök utan eld.
Skinnskattebergs fullmäktige har haft sitt sista möte för året. Det mest bestående intrycket är dum- dum. Ordet dum har i språkbruket två olika innebörder. Det kan avse kognitiva brister, d v s ”dum i huvudet”. Men det kan också betyda ”elak”. Skinnskattebergs fullmäktige demonstrerade i går båda innebörderna. Det var ett uttryck för såväl enfald som ondska.
Dumhetens tysta
majoritet
Låt oss börja med enfalden. Som det är väl känt befinner sig
kommunen i ett prekärt ekonomiskt läge. Gamla underskott måste betas av
samtidigt som nya överskridanden av budgeten börjar nå astronomiska belopp. En
stående punkt på dagordningen är information från revisionen. Revisionens ordförande
fick frågan om hur revisionen såg på den ekonomiska situationen. Något vettigt
svar blev det inte. Revisionens ordförande viftade istället med ett elektriskt
lucialjus, ett sånt som brukas vid luciafirandet på föris, och tyckte att
fullmäktige borde vara ”ljusbärare.” God dag yxskaft.
Vid förra mötet beslöts att dra in frukt till ledamöterna
som en besparingsåtgärd. Redan på den skriftiga kallelsen undertecknad av fullmäktiges
ordförande Lennart Lydqvist (L) meddelades att ”ingen frukt och inget vatten
ställs fram, utan medtages av var och en”. En fråga som anmäler sig är hur stor
besparingen av att inte ställa fram vatten (vanligt kranvatten) medför?
Ordförande Lydqvist inledde mötet med att berätta om
Mastercard som ska bedriva en reklamkampanj. Kommunen hade ingen del i
kampanjen, mer än att ”upplåta platsnamnet” (Vad menar karlen? Måste man ha
tillstånd för att säga ”Skinnskatteberg”?) Inga svar på varför denna
föredragning. God dag yxskaft.
Mötet tog 2 timmar och 36 minuter. Vid varje tillfälle som
det skulle fattas beslut såg ordföranden helt nollställd ut. Man var tvungen
att ajournera mötet för att han skulle tänka ut hur det skulle gå till.
Sammanlagt ajournerades mötet i 40 minuter. Och när det återupptogs visste han
ändå inte vad han skulle säga eller göra. God dag yxskaft.
Dom i stort sett enda som yttrade sig tillhörde
oppositionen. Den styrande majoriteten (SD+M+L+C) satt tysta i bänkarna.
Kommunstyrelsens ordförande, kommunalrådet Jonny Emtin (SD) (à 63 000 kronor
i månaden) teg som muren. God dag yxskaft.
I stället är det moderaten Bo Öberg som får strutta fram och
föra den tysta majoritetens talan. Hans inlägg begränsar sig vanligen till att ”jag
yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag”. När han någon gång tvingas säga
några mer ord kommer dom osammanhängande, argsint och staccatovis.
På högersidan saknades det tre ledamöter. Inga ersättare var
på plats. Det är väl ett tecken på det ointresse och nonchalans som visas
väljarna. Troligen spelar det också en roll i sammanhanget att högerledamöterna
inte begriper ett pilleskvatt av vad som försiggår. Men här får högern passa
sig. Dom flesta omröstningar slutar 11-11, istället för 14-11, och avgörandet
får tas av den lindrigt kunniga Lydqvist (L). Fortsätter det så här har
SD-majoriteten snart utplånat sig själv.
Den ondsinta
maktfullkomligheten
I arbetsordningen ges fullmäktiges ordförande en möjlighet
att avbryta en talare:
Om någon i sitt yttrande avlägsnar sig från ämnet eller tillåter sig
personligen förolämpande uttryck, skall ordföranden fästa ledamotens
uppmärksamhet på detta, och kräva att detta upphör. Rättar sig inte ledamoten efter detta skall
ordföranden frånta ledamoten ordet. I
övrigt får inte någon ledamot avbrytas i sitt anförande.
Lydqvist är inte den som lägger fingrarna emellan. Vid flera
tillfällen hutade han åt oppositionsledamöter under deras anföranden. Vid
diskussionen om taxa för utlämnande av allmänna handlingar hutade han åt Arne
Hjorth (S) som refererade till skrämmande resultat från SCB:s
medborgarundersökning om hur många kommuninvånare som anser att dom inte har
någon insyn i beslutsfattandet. I diskussionen om riktlinjer för kommunens säkerhetsskyddsarbete
tog Fredrik Skog (V) upp det avlyssningssäkrade källarrum som inrättats och dit
anställda kunde kallas till förhör. Han kallade rummet för ”Stasi-rummet”. Det
skulle han inte ha gjort. Omedelbar åthutning och det ryckte i Lydqvist som om
han ville börja slåss.
Förolämpande uttryck från den struttande majoritetsledaren
Bo Öberg (M) passerade däremot. Han kallade konsekvent V-ledamoten Fredrik Skog
för ”kommunisten Fredrik Skog”. Jag är ganska säker på att det inte var avsett
som beröm. Lydqvist rörde inte en fena. Jag undrar vad han skulle ha gjort om
någon kallat Öberg för ”nazisten Bo Öberg”?
Den stora tystnaden, som jag nyss beskrivit som ett uttryck
för ”dum-i-huvudet”, kan lika gärna betraktas som ett utslag av den andra
dumvarianten ”ondskefull maktutövning”. Att inte någonsin berätta varför man
föreslår en viss åtgärd eller ens vad den innebär, och att bara ”yrka bifall
till kommunstyrelsens förslag” dödar ju all debatt. Det är som att säga ”babbla
på ni kommunister, vi kör i alla fall över er.” Den struttande n*z*sten
framstår inte bara som enfaldig utan till och med elak.
Jan Kallberg har ställt frågan till domstolen om hur många
sådana överklaganden som hittills kommit in till rätten. Det blev 12 stycken
under 2024 (som inte är slut ännu). Alltså överklagas i genomsnitt ett
kommunalt beslut i fullmäktige, styrelsen eller nämnderna i månaden. Kallbergs
inlägg finns publicerat i Facebook-gruppen ”Skinnskattebergs
kommun – tvärpolitiskt samtal om framtiden.”
Till detta kommer lika många överklaganden av socialnämndens
beslut från enskilda som inte anser att dom har fått den hjälp av
socialtjänsten som dom har rätt till.
Är 12 överklaganden per år mycket? Ja, troligen. I
domstolsverkets statistik särredovisas inte laglighetsprövning enligt
kommunallagen. Det ingår istället i kategorin ”övriga mål” tillsammans med t ex
mål som gäller djurskyddslagen, utskänkningstillstånd och vissa mål med
anknytning till EU-rätten t ex mål om jordbruksstöd. Under 2023 kom det in 25 660
”övriga mål” till förvaltningsdomstolarna. Om man tar hänsyn till
Skinnskattebergs kommuns storlek betyder det att man skulle förvänta sig 10
"övriga mål” per år. Då är inte 12 så mycket.
I en rapport från Statskontoret (2012) rapporterats att
under perioden september 2006 till juni 2011 avgjorde förvaltningsrätterna 6 421
mål som gällde laglighetsprövning enligt kommunallagen. Per kommun motsvarar
detta 4,5 mål per år. Och med hänsyn taget till Skinnskattebergs kommuns
storlek skulle vi förvänta oss 0,5 överklaganden per år.
I det perspektivet är 12 överklaganden jättemycket. Det är
166 procent mer än kommungenomsnittet och 2 300 procent mer än
genomsnittligt med hänsyn taget till kommunstorlek. Bra jobbat.
Nästa fråga: Vad betyder det att alla gränser slås i
överklaganden? Det behöver inte nödvändigtvis betyda att kommunens
rättstillämpning är särskilt klantig. En anledning skulle ju kunna vara att det
finns någon rättshaverist som gjort till sin livsuppgift att överklaga
kommunala beslut. Den numera avlidne Per Lublin i Borgholm beskylldes ibland
vara en sådan. I april 2019 skrev han på sin blogg: ”Hittills i år har jag på
bara tre månader lyckats överklaga Borgholms kommuns beslut i hela 193 ärenden.
Så jag försöker göra så gott jag kan.”
I kommentarer till Jan Kallbergs FB-inlägg framkommer att
ingen ”Lublin” tycks ha varit i farten: ”inte någon står för mer än två. Det är
runt 20 personer totalt som överklagat.” Trots detta slås alla rekord i
överklaganden. Beroende på hur man räknar, med upp till tvåtusen procent. Det
är inte orimligt att det har funnits särskilt många och allvarliga brister i
beslutsfattandet som indikeras av överklagandefrekvensen. Som man brukar säga: ”Ingen
rök utan eld”. Åtminstone pyr det.
Utdelningsstatistik för DN år 2024
hittills:
|
|
Antal dagar |
Procent |
|
- tidningsfria dagar |
8 |
2,4 |
|
- ej postutdelning, tidningen kom nästa
dag |
202 |
59,9 |
|
- ej postutdelning, tidningen kom aldrig |
10 |
3,0 |
|
- vardagar med utdelning men utebliven
tidning |
13 |
3,9 |
|
Dagar med tidning på rätt dag |
104 |
30,9 |
Varför måste Skinnskattebergs kommun köpa en julgran från Stockholm för 30 000 kronor istället för att ta emot en gratis julgran från någon kommuninvånare? Hör kommunalrådet Jonny Emtin (SD) utveckla skälen på P4 Västmanland. Bland annat skulle det kunna vara en muta. Och vem skulle veta bättre vad som är korruption än kommunalrådet? Nej, då blir det bättre att ta fram plånboken med skattebetalarnas pengar i.
Olsson Bergstedt och Lovén Rolén ersätts nu av Fredrik Wigerskog (S) och Arne Hjorth (S). Det betyder att oppositionen nu åter har två av dom fem platserna i utskottet. Det var ju annars en orimlig situation som uppstod när Ulf Kjellin (C) hoppade över bord och ersattes av Ewa Olsson Bergstedt (SD). Majoriteten fick då fyra platser och oppositionen en enda.
Det är förstås bra att oppositionen stärker sin ställning. Men det kan ju bara ha kunnat bli så genom något slags uppgörelse mellan Socialdemokraterna och SD-styret. Man undrar vad S fick ge i den förhandlingen?
Kommunrankingarna duggar tätt nu. Organisationen SPF - Seniorerna har rangordnat kommunerna efter hemtjänstens kvalité. Mönstret från andra rangordningar upprepas. Skinnskatteberg befinner sig i det absoluta bottenskiktet. Kommunen hamnar på plats 286 av 290. Det är i och för sig en uppryckning sen 2023, men bara med två platser. Rankingen bygger på fyra delindex. Bakåt gick det vad gäller information (back sju platser) och biståndshandläggning (back 39 platser). Däremot fick kommunen plus när det gäller utförande, en förbättring med 63 platser. Riktigt bra! Även stöd och utveckling visade en framgång, men bara med en plats.
Skogen utgör 68 procent av Sveriges yta. I Skinnskatteberg är det ännu mer - 84 procent. Icke desto mindre har Skinnskattebergs kommun valt att köpa en julgran att ställa i centrum från Stockholm. Av Stockholms yta upptas 5 procent av skog. Stockholmsgranen kostar 30 000 kronor. Det är troligt att det finns fler granar i Skinnskatteberg än i Stockholm. Många mark- och granägare i kommunen har erbjudit kommunen en gratis gran. Men icke. Kommunens framhärdade med Stockholmsgranen. Men, så hände det som inte fick hända. Stockholmsgranen gick sönder. Det bestämdes då att man i stället skulle sätta ljus i en planterad gran framför järnvägsstationen.
Jag vill också gärna påminna om att det finns ett fullmäktigebeslut om att det ska sättas upp kommunala julgranar också i byarna. Vi ser med spänning fram mot hur detta ska lösas.
Hör kommunstyrelsens ordförande Jonny Emtin (SD) på P4 Västmanland om julgransaffärerna:
Antal sidvisningar var i november 6 653 (7 560 i oktober).
Flest besökare kom från Sverige, USA, Indien, Tyskland, Irland, Norge,
Singapore, Bangladesh och Frankrike. Ströbesökare kom från Egypten, Finland, Hongkong,
Iran, Israel, Nederländerna, Polen, Spanien, Storbritannien och Sydkorea.
Dom tio mest visade inläggen i november:
