Sköldin i tiden del 4: Bäck kan också

Förra avsnittet handlade om ”Sundbybergskungen” Per Arthur Sköldin. Klicka här för att läsa det.

I tre inlägg har jag berättat om tre olika personer som levde och verkade under 1800- och 1900-talen. Dom har två ting gemensamma. Dom bär alla tre, utan att vara släkt med varandra, efternamnet Sköldin, Och dom kommer ursprungligen från ett litet område i hjärtat av Sörmland. Dom har gett en inblick i Sveriges omvandling. Att fokus kom att falla på Sköldinarna berodde ursprungligen på Ingrids intresse att söka efter sina sörmändska rötter. Men också Bäckarna kan ge ett bidrag. Jag har tidigare skrivit om mina förfäders resa tillsammans med Sveriges resa från jordbrukssamhälle via industrialiseringen till ett tjänste- och kunskapssamhälle. Se inläggen klassresor och i fäders spår.

Men nu ska vi också låta några gamla Bäckar ge ytterligare ett bidrag till bilden av Sveriges förvandling.

Vi börjar med Lars Peter Hansson. Han var född 1812 i Adelövs socken i nuvarande Tranås kommun. Han antogs som soldat i Jönköpings regemente 1835 och fick flytta in i soldattorpet Bjällebäck nr 114. Bjällebäck ligger ungefär 8 km öster om Gränna längs nuvarande väg 133 mitt emellan Gränna och Örserum. Soldater kunde inte ha –sonnamn. Dom skulle ha korta namn, lämpliga för kommandon. Det fick gärna vara krigiska ting eller egenskaper som Dolk, Lantz, Pistol, Rask, Modig, Hurtig eller Trygg. Men det var också vanligt med namn som hade anknytning till soldattorpet eller den rote av bönder som ålagts hålla med soldat. Så var det mer Lars Peter Hansson. Efter Bjällebäck fick han heta Bäck. Efter att ha ”tjänat utmärkt väl” begärde han och fick avsked 1869 för ålderdomssvaghet enligt läkarintyg.

Men nu övergick både tjänsten och torpet till sonen August Larsson Bäck, född 1849. Han antogs till Jönköpings regemente, Vista kompani, 1868. August var enligt soldatregistret 5 fot och 8 tum lång. Han var gift med Selma Johanna Engström som var född i Klara församling i Stockholm 1850. Dom synes ha fått sex barn, vilket var ganska normalt vid den här tiden. Ett av dessa var den lille Karl Edvin, min farfar, född 1890. 1899 fick August avsked från armén och flyttade 1900 till torpet Kaxberg långt in i skogen ungefär en halvmil norr om Bjällebäck. Året efter, 1901, avskaffades indelningsverket för att ersättas med en värnpliktsarmé.

De indelta soldaterna, ”torpare i uniform” som dom lite nedlåtande kallades ansågs av många inte vara några riktiga krigare, som mest sysslade med att avla barn. ”Det vet man ju hur soldaterna är” kunde det låta. Men, som vi ser av Augusts och Selma Johannas fall, var det inte vid den här tiden så märkvärdigt med sex barn i en torpstuga. Men sen blev det!

En av August Bäcks söner var Henning Albert Emanuel, född 1878 i Bjällebäck och uppvuxen i torpet Kaxberg. 1909 gifter han sig med Anna Johansdotter, född 1884. Tillsammans flyttar dom 1909 till Abrahamstorp, ett torp under Gränna prästgård. Henning arbetar som snickeriarbetare. Nu blir det fart på barnalstrandet. Inte mindre än 16 barn får Henning och Anna. Bra jobbat! Henning dör 1958 och Anna 1966.

Henning och Anna Bäck med 15 av deras 16 barn