Moderaterna i Skinnskatteberg annonserade i veckan med buller och bång att de lämnar den valtekniska samverkan med Liberalerna, Centern och Sverigedemokraterna. Här ska vi gå in lite närmare på begreppet ”valteknisk samverkan” och vad det kan betyda att man lämnar en sådan. Det handlar här om de val som kommunfullmäktige förrättar av Kommunstyrelse och nämnder. På ett övergripande plan är det en saga som nästan låter osannolik när den berättas.
Steg 1: Majoritetsval?
Först kan man konstatera, att valet formellt sett är ett
majoritetsval. Det finns en enda uppsättning kandidater som vanligen väljs
enhälligt och med acklamation. Det betyder att det aldrig blir någon omröstning
utan ordföranden frågar om de föreslagna kan väljas. Om hen tycker att
övervägande antal ledamöter ropar ”ja” fastställs valet med ett klubbslag.
Steg 2: Proportionellt val minoritetsskydd
Men det finns med den här proceduren en risk att en
majoritet av väljarna (kommunfullmäktiges ledamöter) kör över minoriteten och
tillsätter hela styrelsen. Det finns därför en ventil. Innan klubban faller kan
någon eller några kräva ”proportionella val”. Om de som begär proportionella
val är tillräckligt många ska val med olika valsedlar genomföras. Den
nödvändiga minoriteten beräknas så, att man dividerar antalet röstande med det antal
som ska väljas plus en. När Skinnskattebergs fullmäktige (25 röstande) ska
välja kommunstyrelse (11 platser) blir det alltså 25/12=2,08. Detta tal rundas
sen av uppåt till 3. Det krävs alltså att 3 röstande kräver proportionella val
för att det ska genomföras.
Steg 3: Heltalsmetoden
Ibland, men oväntat sällan, genomförs det proportionella
val. Valsedlar med gruppbeteckning och kandidatnamn fördelas då till
fullmäktiges ledamöter, som en och en lägger ned sin röst i valurnan. Efter det
vidtar fördelningen av mandat. Då används den så kallade heltalsmetoden (eller
d’Hondts metod) som liknar den metod som används i allmänna val, men som inte
är exakt densamma. Det här är inte lätt materia. För att illustrera hur metoden
fungerar ska vi här genomföra en fördelning av de 11 platserna i
Skinnskattebergs kommunstyrelse. Vi låtsas så att det finns tre grupper som
konkurrerar: S+V bildar en grupp med 11 röstande, L+C+SD en andra grupp med 12
medlemmar och så till sist M med två röstande.
Störst på den första raden är L+C+SD. Pling! Där får L+C+SD
ett mandat. Därför ändras deras röstetal på rad 2, så istället för 12 blir det 12/2=6.
Så läser vi rad 2. Med 11 röster är nu S+V störst. Pling! Ett mandat till S+V,
som nu till rad 3 får se sitt jämförelsetal minskat till 11/2=5,5. Störst på r
ad 3 blir L+C+SD, som vinner de tredje mandatet och får sitt jämförelsetal
minskat till 12/3=4.
Ja, så där fortsätter det ända tills alla elva platserna i
Kommunstyrelsen är fördelade. Men i just det här fallet tillstöter en
komplikation när det sista mandatet ska delas ut. Nu är både L+C+SD och M
störst och lika stora. Då får lotten rycka in och avgöra. Här har jag markerat
lottdragningen genom att lägga på ett halvt mandat vardera på de båda grupperna
i summaraden längst ned.
Steg 4: Resultatet går att räkna ut
på förhand
Till skillnad från när vi som medborgare uppträder som
väljare till riksdag och kommunala församlingar, så är det i det här fallet
känt på förhand hur många anhängare varje grupp har. Man kan alltså räkna ut på
förhand hur valet ska gå. Så varför krångla med valsedlar och omröstningar, när
man kan räkna ut i förväg hur det ska gå och sen bara ha ett förslag som kan
beslutas med acklamation? Ja, så går det för det mesta till. Så, genom något
som nästan ser ut som ett gudomligt ingripande är vi tillbaka till första
steget igen.
Det går att mixtra med resultatet
Eftersom alla nu är överens om utfallet, och ingen kommer
att kräva räkning av rösterna, så kan man ta tillfället i akt att mixtra med
resultatet. Om det visar sig att ett parti som är för litet att få några
platser i slutändan, kan det hända att ett lite större parti, så att säga,
köper upp det lilla partiets röster för att vinna ännu mer platser. Eller så
kan två småpartier slå sig samman och på det sättet bli så stora att de får
vara med i fördelningen. Det som nu händer kallas vanligen ”Valteknisk samverkan”.
Om i exemplet ovan M ingår sådan samverkan med L+C+SD så får
den nya gruppen L+C+SD+M 14 röster. Därmed försvinner lottdragningen på sista
raden. Med jämförelsetalet 14/6=2,33 blir L+C+SD+M störst och vinner det sista
mandatet.
Valteknisk samverkan är ”ett givande
och ett tagande”
Varför M skulle vilja göra så här är förstås uppenbart.
Risken elimineras, och M kan få en garanterad plats i KS. Annars vore det ju
lotten som skulle avgöra det. Men varför skulle L+C+SD gå med på denna
samverkan? Något måste väl M ge i gengäld. Och ett problem i sammanhanget är ju
att M alldeles nyss har sagt upp den valtekniska samverkan med L+C+SD.
Det är ibland lätt att bli överslug i
politiken
M sa upp överenskommelsen om valsamverkan med L+C+SD för att
de ville tvinga framförallt L att gå med på M:s linje att det är en bra idé att
plåga kommunens pensionärer genom att säga nej till seniorboendet på
Klockarbergsvägen. Nu hamnar M istället i en situation där de vill ha två saker
av L+C+SD – både en garanterad plats i Kommunstyrelsen och att de andra i
gruppen ska gå med på M:s politiska krav – utan att ha något att ge igen.
Det verkar så överslugt att nästan ingen annan än den
utköpta kommunchefen Marie Tollefsen Markström kan ha tänkt ut det. Man skulle
kanske till och med nästan kunna kalla taktiken dumslug.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar