Osaklig och partisk rapportering av krisen i Skinnskatteberg? P4 Västmanland anmält till granskningsnämnden.

P4 Västmanland rapporterade den 25 augusti om påstådda arbetsmiljöproblem i Skinnskattebergs kommun. Dessa kopplades direkt samman med att kommunchefen i en konsultrapport ansågs ha utsatts för kränkande särbehandling av två socialdemokratiska politiker. Denna händelse var endast början på slutet av en konflikt som pågått sedan i oktober 2020 där kommunchefen och den borgerliga oppositionen tillsammans attackerat kommunens politiska ledning. Om denna förhistoria nämndes inte ett ord i radions nyhetsrapportering. Då jag anser att P4 Västmanland därigenom brutit mot både kravet på saklighet och opartiskhet har jag anmält programmet till Granskningsnämnden. Här nedan följer min anmälan.

Sveriges Radio P4 Västmanland rapporterade med början kl 0630 den 25 augusti 2021 om påstådda arbetsmiljöproblem i Skinnskattebergs kommun. Rapporteringen upprepades därefter i följande nyhetssändningar under förmiddagen. Citat ur nyhetsinslaget:

”Det var i april som en rapport slog fast att den dåvarande kommunchefen utsatts för kränkande särbehandling av både kommunstyrelsens ordförande och fullmäktiges dåvarande ordförande, båda socialdemokrater […] P4 Västmanland har kontaktats av kommunanställda som vill vara anonyma som bland annat säger att de är otroligt besvikna över att den förra kommunchefen inte jobbar kvar och att de är rädda att det kommer att vara fortsatt rörigt så länge den nuvarande politiska ledningen sitter kvar.”

Kommunstyrelsens förste vice ordförande gavs tillfälle att kommentera inslaget. Hon sade då att arbetsmiljöarbetet är i fokus i kommunen och att hon inte hört något om det missnöje som nått radion. I senare sändningar kommenterades inslaget också av kommunstyrelsens ordförande som i princip redovisade samma svar.

Genom att ordföranden och vice ordföranden på detta sätt fått kommentera skulle man kunna hävda att opartiskhetskravet är uppfyllt. Mina invändningar har att göra med hur radion i sin rapportering helt avstått från att kontextualisera händelsen.

Detta har hänt:

I oktober 2020 framkom från kommunrevisionens ordförande ett dokument där kommunchefen anklagade kommunstyrelsens ordförande för ett antal regelbrott och felaktigheter, däribland en misstanke om att ordföranden skulle ha begått förmögenhetsrättsligt brott (trolöshet mot huvudman).

En avgörande roll i tillkomsten av detta dokument spelades av kommunrevisionens sakkunniga biträde. Det visade sig att revisionsbiträdet via ett bulvanarrangemang utfört mycket omfattande konsulttjänster beställda av kommunchefen. För detta beroendeförhållande tilldelades revisionsbiträdet senare en erinran av Skyrevs (Sverige kommunala yrkesrevisorer) certifieringsnämnd. Revisorn valde också att i förtid säga upp sitt avtal med kommunrevisionen. Upphandlingen av konsulttjänsterna utöver uppdraget som revisionsbiträde utreds för närvarande av konkurrensverket som misstänkt otillåten direktupphandling.

Oppositionsledamöter i kommunstyrelsen drev på för att kommunstyrelsens ordförande skulle polisanmälas för trolöshet mot huvudman. Styrelsen beslöt dock att anklagelsedokumentet skulle utredas av externa konsulter. Denna konsultrapport avvisade i huvudsak samtliga anklagelser. Med särskild emfas avvisades påståendet om förmögenhetsrättsligt brott.

I november hade kommunchefen anmält kommunstyrelsens ordförande och fullmäktiges ordförande för kränkande särbehandling. Också denna anmälan utreddes av externa konsulter. I inte mindre än tolv fall hade kommunchefen enligt sin anmälan utsatts för kränkande särbehandling. Utredarna avvisade i sin rapport i april 2021 nio av dessa påståenden. I tre fall ansåg de att kränkande särbehandling hade förevarit.

En närmare granskning av dessa tre fall ger vid handen, att man kan dra graden av allvarlighet i kränkningarna i tvivelsmål. Saken är med andra ord inte så tydlig som framgick av radions rapportering den 25 augusti (”en rapport slog fast att den dåvarande kommunchefen utsatts för kränkande särbehandling”).

Den aktuella händelsen kommer över huvud i ett annorlunda ljus insatt i denna kontext. Agerandet från den dåvarande kommunchefen har sedan oktober 2020 varit inriktat på anklagelser riktade mot kommunstyrelsens ordförande. På olika sätt har oppositionspolitiker understött detta agerande. Om kommunchefen och dessa oppositionspolitiker hade haft framgång skulle det med stor sannolikhet ha lett fram till att den politiska ledningen i kommunen hade bytts ut.

Den bild som rapporteringen den 25 augusti förmedlar är en där socialdemokratiska politiker mobbat ut kommunens ledande tjänsteman och därmed förgiftat arbetsmiljön i kommunförvaltningen. En alternativ bild som framträder om händelsen satts in i den skisserade kontexten är att kommunchefen i samråd med eller åtminstone understödd av den politiska oppositionen försökt byta ut kommunens politiska ledning.

De kontextuella förhållandena var på inget sätt okända för redaktionen. Den reporter som svarade för inslagen den 25 augusti fick redan i slutet av januari och början av februari ta del av all då föreliggande dokumentation vilken också i början av mars kompletterades med den första konsultrapporten. Hon bör därför ha varit väl medveten om de konkurrerande bilderna. Icke desto mindre väljer hon den 25 augusti att enbart redovisa den bild som den politiska oppositionen fört fram.

Genom att avstå från att nyansera bilden av händelseförloppet genom kontextualisering menar jag att P4 Västmanland brutit mot saklighetskravet. Genom att bara framhålla den bild som framförts av den politiska oppositionen har P4 Västmanland också brutit mot opartiskhetskravet.