Tyska kyrkan revisited

Den som färdas längs länshuvudväg 233 mellan Ramnäs och Gunnilbo passerar en bit efter kommungränsen till Skinnskatteberg en vägvisarskylt med texten ”Tyska Kyrkan 3”. Detta har förbryllat många vägfarande. Finns det en kyrka – och dessutom tysk – här i ödemarken. Än mer förbryllad har nog den blivit som följt skylten och åkt de tre kilometerna på en allt mindre och sämre grusväg som slutar där det stora västmanländska träsket ”Stora Flyten” tar vid.

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om Tyska kyrkan. Det har visat sig i statistiken över besökande på bloggen att detta inlägg väckt stort intresse i läsekretsen. Det finns kanske därför anledning att återvända till Tyska kyrkan. Platsen finns registrerad i Riksantikvarieämbetets databas ”Fornsök”, men betraktas där huvudsakligen som ett naturfenomen; en grotta bildad av gigantiska stenblock. Enda upplysning som skulle ha att göra med platsens kulturella funktion är att den enligt ortsbefolkningen kallas ”Tyska kyrkan.”

På informationsskyltar utplacerade av Skinnskattebergs kommun kan man läsa:

Tyska kyrkan är det mystiska namnet på ett stort tomrum under väldiga stenblock som hopats på berget, 200 meter söder om Råsendammen. Alla större sjöar reglerades geniom dammbyggnader för att vattnet till driftsbruket i Färna skulle räcka hela året. Utländsk arbetskraft hjälpte till med dammbygget på 1600-talet, troligtvis många tyskar. Det berättas att dessa valde det skyddade bergrummet som gudstjänstlokal, därav namnet.”

Den här texten med sin ganska vaga beskrivning av bakgrunden har kommit att bli den åtminstone på Internet etablerade sanningen om Tyska kyrkan. Ungefär samma text återkommer på de fåtaliga träffar man får om man söker på ”Tyska kyrkan i Gunnilbo”.

I en av dessa finns följande fortsättning av texten ”Enligt traditionen användes denna grotta som gudstjänstlokal av tyska kalvinister under dammbyggnader vid sjön Råsen för tvåhundra år sedan.”

Kan det vara så? Vad i herrans namn gjorde tyska kalvinister här i den förskräckliga skogen alldeles invid den stora träskmarken?

Kalvinister, eller reformerta, var olika anhängare av den lära som den franske reformatorn Jean Calvin utformade på 1500-talet. Kalvinismen spred sig till många länder som det som kom att bli Belgien och Nederländerna, Schweiz, Skottland, England och Tyskland. På flera håll utsattes de för förföljelse och var indragna i allehanda religionskonflikter. Det finns de som till och med hävdar att trettioåriga kriget utlöstes av kalvinisterna.

Många kalvinister tvingades i exil. Särskilt gällde det de franska hugenotterna. Under den så kallade Bartolomeinatten. Den 24 augusti 1572 ska 10 000 hugenotter ha mördats. Under slutet av 1600-talet ska 300 000 hugenotter ha lämnat Frankrike, varav ett hundratal kom till Sverige.

När man söker information om kalvinistiska invandrare och flyktingar i Sverige dyker vanligtvis de vallonska bruksägare och smeder upp. Det finns också beskrivningar av holländska köpmän, skotska presbyterianer och även offer för förföljelserna särskilt i Frankrike. Några tyska dammbyggare i den västmanländska storskogen har i varje fall jag inte hittat.

Kalvinisternas ställning i Det heliga Tysk- Romerska riket var inte heller lika hemsk som den i Frankrike, även om de var direkt involverade i 30-åriga kriget, som heller inte avlöpte särskilt lyckosamt för dem. Vid slaget vid Vita berget i Böhmen 1620 utraderades de reformerta furstarnas arméer och deras territorier återkatolicerades. I Ungern blev en grupp kalvinister instängda i en enklav i östra delen av landet. Där lyckades de överleva eftersom framträngande turkiska arméer ställde dem under Islams beskydd. Det övriga Ungern återkatolicerades. Men 30-åriga kriget fortsatte, nu med katoliker och lutheraner som huvudmotståndare till den Westfaliska freden 1648.

Fredsslutet innebar dock ett erkännande av kalvinisterna då det innebar att tre samfund – det lutheranska, det katolska och det reformerta – tilläts offentlig religionsutövning i de tyska länderna. Om det skulle ha kommit tyska kalvinistiska flyktingar till Gunnilbo på 1600-talet är det väl därför troligt att det ska ha varit före 1648. I den litteratur jag har sett finns inget omnämnande av sådana tyska flyktingar till Sverige.

Nå, hur var det nu? Hukade tyska flyktingar under stenblocken vid Stora Flyten för att hålla reformert gudstjänst mellan de hårda arbetspassen i dambygget? Eller finns det också någon annan historia? Någon därute som har hört något eller som vet? Hör gärna av er! Använd kommentarsfältet eller kontakformuläret i vänstermenyn.

Karta: Terrängkartan, Lantmäteriet