Våga inte kalla mig hård och kall!

 

Våga inte kalla mig hård, kall och nyliberal. Lägg inte åsikter i min mun,

Centerpartiets partiledare Annie Lööf 1 februari 2013

Har du någon egen förebild?
- Ja … Sen är jag väldigt fascinerad av Margaret Thatcher. Hon hade verkligen råg i ryggen och visade var skåpet ska stå … när man har sett henne i debattstolen så mår man bra hela dagen! Hon har betytt mer för eftervärlden än någon annan brittisk ledare. Jag försöker ta efter henne …”

Annie Lööf 2008

Margaret Thatcher var konservativ brittisk premiärminister 1979 – 1990. Några berömda citat kan ge en snabb bild av hennes åsikter. Mest känt av alla är förmodligen förnekandet av samhället: Det finns inget samhälle, bara individer. En mer extremt liberal hållning är förmodligen svår att finna:

there is no such thing as society. There are individual men and women, and there are families.

Några uttalanden som illustrerar hur “mjuk och varm” (obs! ironi) hon var kan vara värda att citera:

A world without nuclear weapons would be less stable and more dangerous for all of us.

I, personally, have always voted for the death penalty because I believe that people who go out prepared to take the lives of other people forfeit their own right to live.

There are still people in my party who believe in consensus politics. I regard them as Quislings, as traitors... I mean it.

Det är alltså bra med kärnvapen och dödsstraff och de som förespråkar samförståndslösningar i politiken är förrädare. En liten glimt av Margaret Thtachers politiska stil!

Kamp mot facket!

Margaret Thatcher såg fackföreningsrörelsen som fiender. Hon förbjöd sympatiåtgärder och införde begränsningar i strejkrätten. Hon lagstiftade om att en arbetsplats måste ha minst 20 procent fackmedlemmar för att facket skulle få kräva avtal. Det var under Thtacher som Falklandskriget mot Argentina genomfördes. Hon jämförde Falklandskriget med sitt eget krig mot facket. Facket var en farligare fiende:

We had to fight the enemy without in the Falklands. We always have to be aware of the enemy within, which is much more difficult to fight and more dangerous to liberty.

Centralisering av den politiska makten 

 

Den kommunala självstyrelsen var en nagel i ögat på Thatcher och hon kämpade aktivt för att begränsa den: Staten ingrep och ändrade i enskilda kommuners budgetar. Skolor förstatligades. Allmännyttiga bostäder privatiserades. Kommunerna förlorade en rad verksamheter som istället kom att styras av icke-valda organ – så kallade quangos (quasi-autonomous non-governmental organisation). Man räknar med att det som mest fanns 1200 quangos som sysslade med offentlig verksamhet som var undandragen från demokratiskt inflytande. Kampen mot kommunerna och den demokratiskt styrda offentliga verksamheten är bakgrunden till omdömet ”She hates everyone elected. Except herself.”

Ett spektakulärt exempel var nedläggningen av Greater London Council (GLC). GLC var en kommunal nivå – ungefär som ett landsting för Londonregionen – med ansvar för bl a kollektivtrafik, gator och vägar och övergripande planering. I GLC hade motståndarna – Labour – makten. Under den legendariske ordföranden 1981-1986 Ken Livingstone (Red Ken) kom det till öppen konflikt med Thatcherregeringen. Livingstone jobbade för lägre avgifter i kollektivtrafiken. London förklarade sig som kärnvapenfri zon. Olika åtgärder genomfördes för att stödja kvinnor och missgynnade minoriteter som invandrare, handikappade och homosexuella. Det blev för mycket för Thatcher som istället för att försöka besegra Londonvänstern i val bestämde sig för att helt enkelt avskaffa GLC.

Den platta skatten

Kommunerna i Storbritannien får, förutom statsbidrag, sina inkomster från fastighetsskatt. Åren 1989 och 1990 införde Thatcher-regeringen istället en skatt som kallades community charge eller poll tax som den kom att kallas. Poll tax innebar att alla skattebetalare betalade samma summa (alltså inte samma procent av sin inkomst). Det är detta som är en så kallad ”platt skatt”. Övergången från fastighetsskatt till poll tax innebar att skattebördan flyttades från de rika till de fattiga. Ju lägre ens inkomst är, desto högre procent av den måste man alltså betala i skatt.

Enda sättet att slippa undan poll tax var att låta bli att registrera sig i röstlängden, eftersom skattebetalarregistret stämdes av mot röstlängden. Konsekvensen blev alltså att den som inte betalade sin poll tax förlorade sin rösträtt.

Det blev oerhörda protester mot poll tax. Dessa kulminerade i ”slaget om Trafalgar Square” med 113 skadade och 340 arresterade. Man kan lugnt säga att inget västeuropeiskt land har varit så nära revolution som England i protesterna mot den platta kommunalskatten. Men så blev det också slutet på Thatcher-eran. Efter uppror i det egna partiet tvingades hon avgå 1990.

Sämre utbildning

Det har varit regel att gamla studenter från Oxford som varit premiärminister har utsetts till hedersdoktor vid universitetet. Men Oxforduniversitetets beslutande församling beslöt 1985 efter omröstning med siffrorna 738-319 att vägra Margaret Thatcher en sådan utnämning. Man motiverade vägran med den ”djupa och systematiska skada” hon tillfogat hela det brittiska skolsystemet:

Mrs. Thatcher’s Government has done deep and systematic damage to the whole public education system in Britain, from the provision for the youngest child up to the most advanced research programmes

Ett nytt idéprogram för Centern:

Samhället finns inte. Det finns bara individer.

Kärnvapen och dödsstraff.

Samförstånd är förräderi.

Facket är en farlig fiende.

Privatisera kommunal verksamhet.

Stoppa kommuner med vänsterpolitik.

Högre procent i skatt för fattiga.

Rusta ned skolan.

 

Våga inte kalla mig hård och kall!