onsdag 16 februari 2011

Politik och matematik 4: Guvernör Gerry och salamandern



Elbridge Gerry var guvernör i Massachusetts 1810-1812. Inför valet till delstatens senat lade han 1812 fram ett förslag till ny indelning i valkretsar. En valkrets konstruerades så att den kom att inrymma de flesta av anhängarna till Federalisterna, medan guvernörens eget parti Demokrat-Republikanerna skulle få majoritet i alla övriga valkretsar. Den valkrets som Federalisterna förutsågs vinna fick en mycket egendomlig form. Det påstods att den liknade en salamander – Gerrys salamander! Uttrycket gerrymandering för manipulation av valkretsindelningen för att påverka utgången av ett val var fött.

I alla valsystem gäller regeln att ju mindre valkretsar (i termer av hur många som ska väljas), desto sämre blir proportionaliteten. Det säger sig ju självt att om t ex bara tre personer ska väljas, så kan inte ett litet parti med t ex fem procent av rösterna få någon representation. Rösterna på det lilla partiet blir ”bortkastade”. Om bara en ska väljas blir alla röster på andra än vinnaren på samma sätt ”bortkastade”. I valen till den svenska riksdagen och i landstingsval har man försökt gardera sig för det här fenomenet genom att det finns ”utjämningsmandat” som fördelas för att kompensera för de röster som blir orepresenterade i valkretsarna. Detsamma gäller i de flesta kommuner (närmare bestämt i 210 kommuner) där det inte finns någon valkretsindelning. Men i kommuner med fler än 24.000 väljare eller där fullmäktige har 51 platser eller fler måste det finnas en valkretsindelning. Och här finns inga utjämningsmandat- Detta gällde i 2010 års val i 80 stora och medelstora kommuner.

Vallagen innehåller en del regler för att minimera gerrymandering-risken. Trots det blir slutresultatet att valkretsindelningen vanligen får konsekvenser. I genomsnitt medför valkretsindelningen att tre procent av mandaten ”hamnar fel” om man jämför med hur det skulle ha blivit utan valkretsar. Störst är skillnaden i Stockholm (8 procents skillnad), Gotland och Kungälv (7 procent), Helsingborg, Trelleborg och Ängelholm (6 procent) samt Göteborg, Täby, Varberg, Umeå och Örebro (5 procent). Det är ett ganska starkt samband mellan hur stort felet blir och hur många valkretsar kommunen är indelad i. Stockholm har t ex 6 valkretsar, Göteborg och Örebro 4 valkretsar och Gotland och Helsingborg tre kretsar.

Genom att bestämma antalet valkretsar är det alltså teoretiskt möjligt att påverka hur valresultatet omsätts till mandat. I Stockholms kommun visar det sig t ex att valkretsindelningen medförde att Moderaterna fick ytterligare tre mandat. Andra vinnare var Socialdemokraterna och Miljöpartiet (+2 vardera) och Vänsterpartiet (+1). Förlorare var Kristdemokraterna som förlorade tre mandat och Folkpartiet som tappade ett mandat. Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ som skulle ha fått tre respektive ett mandat i fullmäktige blev helt utan.

Utfallet i Stockholms kommun pekar på att valkretsindelningen vanligen gynnar stora partier och drabbar små partier. Det kommer att fungera som ett slags spärr mot småpartier och kan ibland medföra att den parlamentariska situationen blir lite mer lätthanterad.

I de flesta av de 80 kommunerna hade detta inte någon större betydelse för men i elva kommuner påverkades majoritetsförhållandena. I de flesta fallen (tio stycken) innebar detta att en oklar majoritetssituation klarnade. En mandatfördelning utan valkretsindelning skulle ha lett till att ingetdera blocket fick egen majoritet i fullmäktige, men genom att valkretsindelningen gynnade de större partierna fick endera blocket egen majoritet. I de flesta fallen innebar detta faktiskt att det blev rödgrön majoritet (Göteborg, Sundsvall, Gävle, Gotland, Sigtuna, Karlstad, Malmö, Falun). I Falköping och Varberg gick det åt andra hållet, d v s bildandet av ett borgerligt styre underlättades. Sundbyberg gick mot strömmen: En egen majoritet för de borgerliga försvann.

I figuren har vi summerat över alla 80 valkretsindelade kommunerna hur många platser som de olika partierna har vunnit eller förlorat netto. Största vinnarna är Socialdemokraterna (+29 mandat) och Moderaterna (+21). Miljöpartiet har vunnit 13 mandat på indelningen. För Folkpartiet är det jämnt skägg. Förlorare är Sverigedemokraterna (-15 mandat), Kristdemokraterna (-11) och Vänsterpartiet (-4). Men de största förlorarna är övriga partier, oftast lokala småpartier men också partier som Feministiskt Initiativ och Piratpartiet. De har förlorat sammanlagt 20 fullmäktigeplatser.

Antal mandats över- respektive underrepresentation för partierna på grund av valkretsindelningen i kommunalvalet 2010. Klicka för större bild!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar