Hur vanligt är det att dom styrande koalitioner som bildats
i kommunerna spricker? Kan man se några mönster i dessa lokala
”regeringskriser”? Hur vanligt är det att resultatet blir en rörelse
”vänsterut” eller ”högerut”? Stärks minoritetsstyren så att det nya styre som
tillträder har stöd av en majoritet i fullmäktige? Eller försvagas tvärtom
regeringsunderlaget av krisen? Spelar Sverigedemokraternas inträde på dom
parlamentariska arenorna en speciell roll? Det här inlägget syftar till att
kasta lite ljus på dom här frågorna när vi nu hunnit halvvägs in i valperioden.
Sedan valet 2022 har det varit 37 ”regeringskriser” i 34
kommuner. Jag har då definierat ”regeringskris” med händelser som lett till att
den partipolitiska sammansättningen i kommunens politiska styre har förändrats.
Dom uppenbara egenskaperna hos ett politiskt styre är dels dess politiska
riktning – höger eller vänster – dels om styret bygger på en majoritet i
fullmäktige eller om det är ett minoritetsstyre.
Om man ser till den politiska riktningen har jag här räknat
dom gamla ”allianspartierna”, d v s M, C, L och KD tillsammans med SD till
”höger”. Dom ”rödgröna”, S, V och Mp kallar jag ”vänster”. Lokala partier har
jag för enkelhets skulle klassificerat som vänster-höger-neutrala. Om partier
både från ”vänster” och ”höger” ingår i styret klassar jag det som
”blocköverskridande”.
Förändringar från vänsterstyre till blocköverskridande eller
högerstyre, eller från blocköverskridande till högerstyre är
riktningsförändringar ”högerut”. Omvänt blir det förstås riktningsförändringar
”vänsterut”. I tabellen sammanfattar jag dom 37 kriserna efter dom båda
dimensionerna politisk riktningsförändring och förändringar mellan majoritets-
och minoritetsstyre.
|
Min à maj
|
Oförändrat
|
Maj à min
|
|
Högerut
|
1
|
2
|
|
3
|
Oförändrat
|
7
|
12
|
8
|
27
|
Vänsterut
|
2
|
|
5
|
7
|
|
10
|
14
|
13
|
37
|
En första iakttagelse är att det
är ganska sällan en regeringskris leder till en ändrad politisk riktning. I 27
av dom 37 fallen (73 procent) är det samma färg på styret efter som före
krisen. När det gäller dom sex som ändrat riktning är det tydligt att det
oftast går vänsterut. Fem av sex förändringar är vänsterut.
När det gäller majoritets- eller minoritetsstyre är
förändringar vanligare. Av dom 37 kriserna resulterade 23 (62 procent) i
förändringar. Att styret ändras från minoritets- till majoritetsstyre är
ungefär lika vanligt som det omvända.
Men det bestående intrycket är att, åtminstone mätt i dessa
grova termer, är det vanligaste utfallet att varken den politiska inriktningen
eller styrets majoritetsställning förändras. Det gäller i tolv fall (32
procent). En sammanfattning av dom kommunala regeringskriserna skulle kunna
vara ”mycket skrik och lite ull”.
Om vi ser på dom olika partiernas öde i kriserna framträder
en bild, där det framförallt är högerpartierna som det har gått dåligt för.
Centern och Kristdemokraterna har netto förlorat plats i sex kommunstyren var,
Liberalerna 5. SD 2 och M 1. På plussidan märks framförallt Socialdemokraterna
med en nettoökning med tre styren. Detta förstärker bilden av dom kriser som
lett fram till en örändring av den politiska inriktningen.
|
In i styret
|
Ut ur styret
|
|
Socialdemokraterna
|
7
|
4
|
3
|
Lokala
partier
|
5
|
3
|
2
|
Vildar
|
2
|
0
|
2
|
Vänstern
|
3
|
3
|
0
|
Moderaterna
|
7
|
8
|
-1
|
Miljöpartiet
|
2
|
3
|
-1
|
Sverigedemokraterna
|
4
|
6
|
-2
|
Liberalerna
|
2
|
7
|
-5
|
Centern
|
5
|
11
|
-6
|
Kristdemokraterna
|
2
|
8
|
-6
|
Nio fallbeskrivningar
När man ger sig in i lite mer detaljerade beskrivningar av
dom olika regeringskriserna är det slående att många är kopplade till
Sverigedemokraterna. Det har dels handlat om vilken inställning partierna har
till samarbete med SD, men också om konstigheter i hur SD:are har betett sig. I
dom styren som bildades efter valet deltog SD i 39 kommuner. Av dessa hörde 12
dom turbulenta kommuner som haft en eller flera regeringskriser. Det motsvarar
35 procent. Motsvarande andel turbulenta styren bland övriga kommuner, som inte
haft SD med i styret är bara 8,8 procent.
Sannolikheten för turbulens, en eller flera ”regeringskriser”,
är 4 gånger större i kommuner med SD i styret.
Här kommer några exempel ur 34-kommunersurvalet:
Ekerö: Liberalt motstånd mot SD-samarbete ledde till S-lett styre
I Ekerö kommun i Stockholms län bildades efter valet en
borgerlig majoritetskoalition ledd av Moderaterna. I övrigt ingick L, KD och C
i styret. Styret uppträdde under beteckningen ”Mälaröalliansen”. När
Moderaterna ingick ett samarbetsavtal med SD bestämde sig Liberalerna för att
lämna koalitionen i maj 2023. I juni 2023 bytte Liberalerna sida och gick i
koalition med Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet.
Moderaterna, som utlöst krisen genom avtalet med SD åkte ut ur styret.
”Vi får en tydlig majoritet, slipper SD och får vara bland
andra socialliberaler” sa kommunalrådet Fredrik Ohls (L) till tidningen Dagens
Samhälle. ”Det känns väldigt skönt [att slippa beroendet av SD]” fortsätter han.
”Eftersom vi har en gemensam värdegrund med andra socialliberaler, men inte med
dem.”
Norrtälje: Trollfabriken fick Liberalerna att ta avstånd från SD. Gick
med i S-lett styre.
Norrtälje, också i Stockholms län, fick ett M-lett
majoritetsstyre med SD, L och KD efter 2022 års val. Det var TV4:s avslöjande
av SD:s ”trollkonton” och att det visat sig att kommunala medel, via SD:s
uttaxering av partistödet för riksorganisationen, bidrog till finansieringen av
trollandet som fick det att rinna över för Liberalerna, som lämnade koalitionen
sommaren 2024. Dom sökte sig istället vänsterut och bildade ett S-lett
blocköverskridande minoritetsstyre tillsammans med Centern och Miljöpartiet.
Tyresö: C-motstånd mot SD resulterade i ”stor koalition”
Efter valet planerade M, C och KD med stöd av SD i en
valteknisk samverkan att ta makten i Tyresö kommun i Stockholms län. En
centerpartist satte sig dock på tvären och röstade emot. Resultatet blev att
den S-ledda koalitionen med L och MP kunde sitta kvar. I april 2023 anslöt sig
också Centern till denna ”vänsterorienterade” blocköverskridande koalition. Men
det var, trots att fyra partier ingick, ett minoritetsstyre, som var beroende
av Vänsterpartiet för att få igenom budgeten i fullmäktige. Enligt det
socialdemokratiska kommunalrådet Anita Mattsson krånglade Liberalerna och ville
inte ha med Vänstern att göra. S närmade sig då M, och i april 2024 slängdes
småpartierna L, C och MP ut ur styret för att ersättas av Moderaterna. Det
socialdemokratiska kommunalrådet menade att motsättningarna mellan S och M
framförallt fanns i rikspolitiken, och prisade det nya majoritetsstyret som
förväntades skapa stabilitet.
Storfors: C-avhopp spräckte högersamarbete. Resultatet
socialdemokratiskt minoritetsstyre
Storfors kommun i Värmland gick efter valet mot ett historiskt
maktskifte. Under ledning av Moderaterna skulle SD, C och KD bilda
majoritetsstyre efter att kommunen ”alltid” styrts av sossarna. Men redan innan
det nya styret tillträtt sprack det. Strax före fullmäktige i december
meddelades att C ingått i valteknisk samverkan med S och V. Slutresultatet blev
ett socialdemokratiskt enpartistyre i minoritet. Som enda skäl uppgav Centern
att man ville vara ”oberoende vågmästare”. Flera media sökte ledande
centerpartister för att få ytterligare kommentarer, men lyckades inte få några
svar. Man får väl hålla öppet för att det kan handla om påtryckningar från
Centerns riksorganisation, som varit starkt emot varje samarbete med SD. Men
det är bara en spekulation från min sida.
Hässleholm: SD-kommunalråd påstods anlita torpeder. Krisen slutade med
”stor koalition”
I Hässleholm i Skåne bildades efter valet en
majoritetskoalition med SD, M och KD. Sverigedemokraten Hanna Nilsson blev kommunstyrelsens
ordförande. Nilsson anklagades våren 2023 för ”stämpling till övergrepp i
rättssak”. Hon hade blivit inspelad när hon hade ett samtal med en företrädare
för ”Vittfarnas vikingaby”. Hon ska då ha försökt anlita ”vikingarna” som
torpeder för att utöva påtryckningar på en privatperson som överklagat en
kommunal fastighetsaffär.
Skandalen blev för mycket för hennes koalitionspartners. M
och KD skrev i ett pressmeddelande: ”Ett fortsatt styre tillsammans med SD är
inte tänkbart om Hanna Nilsson sitter kvar […] Det måste finnas ett förtroende
för fortsatt samarbete och det finns inte längre.
Moderaterna närmade sig Socialdemokraterna och man kom överens om
att bilda en ”stor koalition” S+M. Denna koalition var dock ett
minoritetsstyre, som backades upp genom teknisk valsamverkan med V, C, L och
MP.
Ljusdal: Blocköverskridande styre föll på S motstånd mot SD. Resultat
rent högerstyre med SD
I hälsingska Ljusdal var det efter valet klart med en
blocköverskridande S-ledd majoritetskoalition med deltagande av M, L och KD.
När det skulle väljas oppositionsråd försökte Socialdemokraterna stoppa SD och
rösta för en centerpartist. Moderaterna och Kristdemokraterna reagerade starkt
på detta och lämnade styret. I stället kokade dom ihop en M-ledd
majoritetskoalition där också Sverigedemokraterna, Liberalerna och det lokala
Ljusdalsbygdens parti ingick.
Sigtuna: C- och L-kritik mot moderat kommunalråd ledde till att dom
ersattes av SD i styret
Sigtuna kommun i Stockholms län fick efter valet ett
majoritetsstyre av högerpartierna M, KD, L, C och det lokala partiet Samling
för Sigtuna. Till kommunstyrelsens ordförande valdes Olov Holst (M). Speciellt
från mittenpartierna C och L riktades stark kritik mot Holst, som beskrevs som
ett arbetsmiljöproblem. Kritiken medförde att Holst frivilligt avgick. Men
samtidigt omstrukturerades styret. Sverigedemokraterna togs med i den styrande
koalitionen, som samtidigt meddelade att Centerns och Liberalernas agerande
hade skadat förtroendet i kommunledningen: ”Det skadade förtroendet mellan
partierna i kommunledningen efter C och L:s avhopp gjorde det omöjligt att
fortsätta samarbeta i tidigare konstellation.”
I januari 2024 tillträdde det nya M-ledda majoritetsstyret,
där också SD, KD och Samling för Sigtuna ingår.
Klippan: Uteslutna SD:are som nominerat nazister regerar vidare som
vildar
Det SD-styrda Klippan i Skåne drabbades av en kris när
partiet hade nominerat två ex-nazister, som uteslutits ur SD, till viktiga
förtroendeuppdrag. Tolv av fjorton Sverigedemokrater i fullmäktige, varav tio
ordinarie ledamöter, uteslöts ur partiet, men fortsatte som politiska vildar.
Den tidigare SD-ledda styrande koalitionen tillsammans med KD och det lokala
partiet Vår Framtid föll. Till ordförande i kommunstyrelsen valdes den
avhoppade moderaten Anna Andrésen. Den moderata partiföreningen i Klippan har
flera gånger försökt få Andrésen utesluten, men har fått nej från högre nivåer
i partiet.
Skinnskatteberg: Moderaterna räddar majoriteten för SD-styre
Västmanländska Skinnskatteberg misslyckades med att få ihop
en styrande koalition efter valet 2022. Därför beslöt man i december 2022 att
samtliga nämndpresidier, inklusive kommunstyrelsens presidium endast valdes för
tre månader. Sverigedemokraten Ewa Olsson Bergstedt valdes då till
kommunstyrelsens ordförande. När fullmäktige åter samlades i mars 2023 hade
alla försök att få till ett blocköverskridande styre med S, V och M
misslyckats. Istället valde fullmäktige ett SD-lett minoritetsstyre där också L
och C ingick.
Vid ansvarsprövningen sommaren 2024 vägrades kommunstyrelsen
och socialnämnden ansvarsfrihet. S, V och M som röstade igenom beslutet
motiverade det med att styret passivt åsett hur budgetunderskottet
accelererade. Dom tre oppositionspartierna drev också igenom att ordförandena i
kommunstyrelsen (SD) och socialnämnden (L) skulle få sina ordförandeuppdrag
återkallade.
Först efter tre månader, i augusti, kunde fullmäktige välja
nya ordförande i dom båda nämnderna. Återigen hade S, V och M misslyckats med
att enas om ett nytt styre.
M hade röstat för återkallelse av kommunalrådets uppdrag
endast eftersom hon i ett interpellationssvar hade lyckats reta upp M:s
gruppledare, som i stundens hetta hade tagit ställning mot henne.
Socialdemokraternas gruppledare hade stora svårigheter att på ett begripligt
sätt förklara varför S hade stött återkallandekravet.
Slutresultatet blev att det gamla SD-ledda styret
återvaldes, nu förstärkt med Moderaterna, sedan M:s gruppledare valts till
kommunstyrelsens förste vice ordförande. Den avsatta liberala
socialnämndsordföranden återkom på sin post medan däremot den sparkade
SD-ordföranden ersattes med en annan Sverigedemokrat.
Mer turbulent kommunalpolitik när SD
är med i bilden
Dom här exemplen visar på att kommunpolitiken på flera håll
blivit avsevärt mycket mer turbulent genom att Sverigedemokraterna uppträtt på
den parlamentariska arenan. Det har i flera fall handlat om att flera av övriga
partier har, under anförande av ideologiska skäl, motsatt sig att ge
Sverigedemokraterna maktpositioner, medan andra antingen struntat i
ideologierna eller svalt förtreten. Det finns också exempel på hur bisarra
inslag i ledande Sverigedemokraters agerande har utlöst kriser. I flera fall
har stridigheterna lett till att makten har glidit SD ur händerna och det har
blivit en tendens till en, visserligen svag, men ändå vänstervind.
Hösten 2022, efter att styrena konstituerats i dom
västmanländska kommunerna skrev jag här ett inlägg om hur högerfronten
i kommunerna imploderat. Så här beskrev jag mina intryck av den
turbulenta hösten:
Det
anmärkningsvärda med de här processerna […] är hur valvinnaren SD systematiskt
har uteslutits från styrena. Istället har Socialdemokraterna tillsammans med
ett eller flera borgerliga partier ledningen i de flesta kommunerna. Orsakerna
tycks ofta vara splittring och konflikter mellan högerpartierna. I något fall
har SD spelat en roll i dessa konflikter, men det har i flera fall handlat om
konflikter mellan traditionella borgerliga partier. Ett eller flera partier har
då sökt sig till S, som tagit emot dem och bildat nya majoritetsstyren.
Konflikterna
tycks oftast ha handlat om vilka partier som ska ha vilka positioner. Alltid är
det någon som känner sig styvmoderligt behandlad. Mycket sällan skyller man på
ideologiska skäl – t ex SD:s odemokratiska historia och karaktär. Inte heller
är det särskilt vanligt att oenighet i sakfrågor spräcker högerfronten.
Ideologiska invändningar mot att ge sig i lag med Vänsterpartiet (som kommit
att ingå i styret i fem av kommunerna) har inte heller hörts av.
Den
genomgång som jag nu har gjort av 37 kommunala ”regeringskriser” under åren
2022 – 2024 styrker delvis bilden. Stridigheter på den politiska högerkanten
har ganska ofta lett till förskjutningar ”vänsterut” i det politiska styret. I
dom nio fall som jag har beskrivit lite mer ingående kan man lägga märke till
Ekerö, Norrtälje, Tyresö och Hässleholm där högerstyren efter krisen ersatts av
S-ledda blocköverskridande styren. I Storfors ledde krisen till ett
socialdemokratiskt minoritetsstyre.
Bara
i Ljusdal ledde krisen till en förändring ”högerut”, medan Sigtuna, Klippan och
Skinnskatteberg hade högerstyren både före och efter krisen.
Till
skillnad från utvecklingen hösten 2022 i Västmanlands län var det något
vanligare att ideologiska skäl (eller ideologiskt motiverade direktiv från
centrala partiinstanser) funnits med i kalkylerna. Det har gällt motstånd mot
samarbete med SD från Liberalerna i Ekerö och Norrtälje, från Centern i Tyresö
och från Socialdemokraterna i Ljusdal.
Datakällor
Styrenas sammansättning och förekomsten av ”regeringskriser”
har hämtats från Wikipedia
som framförallt bygger på pressmaterial och Dagens
Samhälle. Mandatfördelningen i fullmäktige är hämtad från Valmyndigheten.
Beskrivningar av de nio fallen är från Wikipedia och pressmaterial.