Det här visste du inte att du inte visste

En exklav är en del av t ex ett land eller en kommun som ligger i ett annat land/kommun. Exklaver är sett ur den andra kommunens synvinkel enklaver. I världshistorien var t ex Västberlin en västtysk exklav i DDR. SCB har gjort en färsk översikt över kommunala exklaver. Det berättar Dagens Samhälle idag. I Sverige finns det sammanlagt 671 kommunala exklaver med tillsammans 194 invånare. Tillvaron kan vara lite krångligare för dom som bor i exklaver eftersom dom för olika slags kommunal service måste ta sig genom en annan kommuns territorium.

Skinnskattebergs kommun berörs av tre exklaver/enklaver. Dom ligger alla i den vidsträckta Riddarskogen cirka fem kilometer väster om Riddarhyttan och kring gränsen till Lindesbergs kommun. Här är en karta som jag har hämtat från Lantmäteriets ”Min karta.”

Den blå streckade linjen är gränsen mellan Skinnskattebergs och Lindesbergs kommuner. Längst i norr, vid Haraldsjöns sydspets ligger Skinnskattebergs största exklav. Ytan är 0,274 kvadratkilometer. Det motsvarar en fyrkant på drygt 500*500 meter. Lite längre söderut finns nästa exklav, som är betydligt mindre (0,084 kvadratkilometer). Det tredje området är en liten snutt av Lindesbergs kommun som ligger helt omgiven av Skinnskattebergs kommun. Ur Skinnskattebergs kommun är det med andra ord frågan om en enklav. Den är bara på 0,043 kvadratkilometer. Alla tre är lite speciella i och med att dom också är länsvisa exklaver, d v s delar av Västmanlands län som ligger inne i Örebro län och vice versa.

Såvitt jag kan förstå är exklaverna obebodda. Men så måste det kanske inte alltid vara. Kanske kunde dom användas som deportationsorter för dom som skadat kommunen mest. Som ett slags omvänt Valde Fehrm-pris. Nej, jag skojade bara.

 

Om brottsligheten: Fisken ruttnar från huvudet

Skinnskattebergs kommun var sämst i Västmanlands län i Brottsförebyggande rådets (Brå) uppföljning av hur långt man kommit i kommunernas brottsförebyggande arbete. I FB-gruppen ”Skinnskattebergs kommun – tvärpolitiskt samtal om framtiden” har det uppstått en diskussion om vad detta kan bero på. En deltagare har föreställningen att brottsligheten är särskilt liten i Skinnskatteberg och att det därför inte finns något behov av brottsförebyggande arbete.

Om man ska tro statistiken från Brå över anmälda brott stämmer det inte att brottsligheten skulle vara särskilt liten. Brottsstatistiken har sina brister men det är den enda tillgängliga. Det relativa mått som Brå använder är antal anmälda brott per 100 000 invånare. År 2024 var medelvärdet för länets kommuner 11 181. Skinnskatteberg är med 13 111 brott per 100 000 invånare klart över detta snitt.

Ett annat sätt att se på saken är ur invånarperspektivet. I SCB:s medborgarundersökning 2024 deltog fem kommuner i länet. En fråga handlade om hur man upplevde olika samhällsproblem. Den andel av Skinnskattebergsborna som gav dåliga betyg för situationen i kommunen var hög vad gällde ”personer påverkade av alkohol eller narkotika” och ”narkotikahandel”. Här kom kommunen på andra plats av dom fem kommunerna. Och vad gäller ”våldsbrott” kom kommunen på tredje plats av dom fem.

Ytterligare en fråga i SCB:s medborgarundersökning handlade om hur man upplevde korruptionen i kommunens verksamhet. Här var resultatet nedslående. Bara 17 procent av medborgarna menade att kommunens verksamhet är fri från korruption. Av dom 128 kommuner i hela landet som deltog i undersökningen var detta det näst sämsta resultatet.

Detta faktum leder oss in på vilken roll kommunen och dess ledning har för betydelse. Skinnskattebergs kommun är en av dom få kommuner i landet som styrs av Sverigedemokraterna. Det är ett parti som ofta avslöjats med politiker åtalade och/eller dömda för brott. Den senaste systematiska sammanställningen är tyvärr lite gammal, från 2018 års val. Men där var över 7 procent av SD:s kandidater åtalade för brott. Medelvärdet för alla övriga partier var 2,7 procent.

Jag analyserade sambandet mellan SD:s maktställning och uppfattningen om korruption i kommunen i ett inlägg här. Det visade sig att i dom kommuner där SD ingick i styret fick 91 procent dåliga betyg för korruption, och i dom kommuner där SD hade posten som kommunstyrelsens ordförande fick samtliga dåligt betyg för korruption.

Kan det vara så illa, att kommuner där SD har en stark ställning i kommunalpolitiken inte är så särskilt intresserade av brottsförebyggande arbete, på grund av att partiet har många åtalade och dömda politiker generellt, och därför att man ser mellan fingrarna med kommunal korruption?

Av dom tio kommunerna i länet var SD 2024 med i styret i Arboga och i Skinnskatteberg. I Skinnskatteberg hade man t o m ordförandeposten. Arboga uppfyllde två av Brås sex indikatorer på brottsförebyggande arbete. Skinnskatteberg bara en av indikatorerna. Medelvärdet för dom övriga åtta kommunerna var 4,1. Intresset för brottsförebyggande arbete tycks med andra ord vara mycket mer beroende av SD:s inflytande än av brottslighetens omfattning. Snart är det val och då finns det en chans att göra sig av med SD-styret och öka kommunens intresse för att förebygga brott.

 

245 dagar kvar

Frågetecken om lönnkrogen

Det pågår en polisutredning efter SVT:s avslöjanden om lönnkrogen vid Lerkulan i Skinnskatteberg. Den borde ge svar på tre frågor:

1  Stämmer det som Ewa Olsson Bergstedt (SD) och Tommy Olsson säger att tillstånd inte behövs?

Tillstånd behövs inte om det är ett enstaka tillfälle med på förhand bestämda personer som deltagare och där försäljning skett till självkostnadspris. Det uppges av många att det inte varit ett enstaka tillfälle, utan att det i själva verket pågått i många år. Starköl har sålts för 30 kronor per burk, vilket är högre än priset på Systembolaget.

Om svaret på frågan är ja, det stämmer, så blir förstås dom följande två frågorna inte relevanta.

2  Hur har serveringen kontrollerats?

Om svaret på första frågan är nej, det stämmer inte, så krävs tillstånd antingen för servering till allmänheten eller till slutna sällskap. Något sådant tillstånd finns uppenbarligen inte. Tillståndet ställer krav på att serveringen kontrolleras. Om ingen sådan kontroll finns, så riskerar man att tillståndet ryker. Om tillstånd saknas är det ett brott. Om man ändå uppfyller kraven på kontroll skulle det kanske kunna betraktas som förmildrande.

Några krav på kontroll som ett tillstånd borde ställa upp är att servering bara sker mellan kl 11:00 och 01:00, att man ser till att måttfullhet iakttas och inte serverar den som är märkbart påverkad, och att man inte serverar den som är under 18 år.

Det uppges att baren är obemannad, att den är öppen hela dagen, och att man får dricka vad man vill. Om detta stämmer finns inga möjligheter att kontrollera att serveringen sker ansvarsfullt.

3  Handlar det om brott av normalgraden eller grovt brott?

Servering av alkohol utan tillstånd är ett brott. När man ska bedöma om det är ett grovt brott ska man ta hänsyn till om det skett i stor omfattning, om det är en del av en yrkesverksamhet och om man riktar sig till ungdomar.

Om det stämmer att verksamheten pågått under lång tid, det uppges ha varit i 20 år, är detta att se som ”stor omfattning”? Ägaren har en enskild firma vars huvudsakliga verksamhet förefaller vara att bedriva något slags campingplats (ställplats för husbilar/husvagnar). Serveringen sker i en ”saloon” som också drivs i firman. Innehavaren förefaller ha denna verksamhet som sitt yrke. I vart fall deklarerar han för en obetydlig inkomst av pension, men uppger i inlägg på Facebook att han får alla sina inkomster från näringsverksamheten, som dock deklareras med noll kronor.

Vad kan man göra om polis och/eller åklagare lägger ned undersökningen?

Det är vanligt att brottsutredningar läggs ned. Orsaker kan vara att man kommit fram till att det inte har begåtts något brott, att det är brist på bevis eller att det är ett så lindrigt brott att kostnaderna för utredningen blir oproportionerligt stora.

I stor utsträckning är polis och åklagare enväldiga. Ett beslut om att lägga ned en förundersökning kan inte överklagas. Det finns en möjlighet att en högre åklagare kan överpröva beslutet, men hen är inte tvungen. Man kan begära överprövning bl a med ett särskilt formulär på åklagarmyndighetens hemsida. Ett problem i sammanhanget är att man för att överhuvud ha rätt att begära en sådan saklig prövning måste vara antingen misstänkt eller målsägande (brottsoffer). Något enskilt brottsoffer finns ju inte i ett sådant här fall. Men det finns faktiskt en liten smal utväg. Av Riksåklagarens riktlinjer framgår att man kan få en överprövning i sak om det finns ”ett starkt allmänintresse”. Utan att vara jurist tycker jag nog att det finns ett sådant allmänintresse. Det handlar om vilket värde laglydnad tillmäts. Det har dessutom i just det här fallet uppstått en olycklig koppling till det lokala demokratiska systemet. En viktig aktör i diskussionen har varit verksamhetens ägares maka som samtidigt är ledande kommunalpolitiker. Detta riskerar att tilltron till den kommunala demokratin börjar svaja. Man kan också se olaglig alkoholservering som en illojal konkurrens med verksamheter som har tillstånd och därmed underkastar sig dom restriktioner som det för med sig.

Företrädare för polisen har i media gjort oroväckande uttalanden, som gör att det bör finnas en beredskap för hur en nedlagd förundersökning bör hanteras.

Vad kan det finnas för bevis?

Utan att vara varken polis eller åklagare tycker jag att det borde vara möjligt att hitta bevis för vad som har ägt rum. Det kan finnas skärmdumpar på annonsering som skett på Facebook. Kan den misstänkte visa upp deltagarlistor för dom påstått slutna sällskapen? Finns det dokumentation av Swish-betalningarna för ”Gorbys”? SVT:s reportage och eventuellt icke använt material som SVT är beredda att dela med sig av? Vittnesuppgifter om hur det gått till vid insläpp och vid köp av alkohol?

Här kan jag bjuda på några kommentarer på nätet:

Han sa att ingen står i baren. Man tar det man vill ha och swishar eller betalar kontakt för det man nyttjar. Ställplats, dryck i baren eller aktiviteter. Och det funkar jättebra, sa han.

(Inlägg på bloggen ”Gott för själen”)

Recensioner på Google:

Rätt god öl, men kändes lite suspekt att man behövde swisha för alkohol. Man kan ju nästan tro att de inte har alkohol tillstånd.

Det är ett måste att besöks saloonen, sitt ner och ta en kall öl, njut av musiken.

en Saloon som var öppen hela dagen drick vad du vill lägga bet i korgen väldigt trevlig ägare.

 

Lönnkrogsskandalen skördar sina offer

 

Därmed har elva av 25 ledamöter av fullmäktige som valdes 2022 lämnat sina uppdrag. Det motsvarar 44 procent.

Sämst i Västmanlands län på brottsförebyggande arbete

Kommunerna är enligt lag skyldiga att arbeta brottsförebyggande. Brottsförebyggande rådet (Brå) har följt upp utvecklingen. Tidningen Dagens Samhälle rapporterar idag resultatet kommun för kommun. Brå ställer sex frågor till kommunerna: Finns det en överenskommelse om samverkan, finns en lägesbild med orsaksanalys, har man upprättat en åtgärdsplan, finns en samordnare med minst 50 procent arbetstid och finns utbildning i brottsförebyggande arbete.

Det genomsnittliga antalet ja-svar från dom tio kommunerna i Västmanlands län är 3,6. Västerås och Köping svarar ja på alla sex indikatorerna, men också Fagersta, Hallstahammar och Sala ligger över medelvärdet. Sämst med ett ja-svar är Skinnskattebergs kommun.

Året börjar dåligt för tidningsläsare

Årets första dag med postutdelning. Vi hade väntat oss DN för fredag, lördag, söndag och måndag. Men icke: Endast tidningarna för fredag och lördag fanns med i lådan. Söndags- och måndagstidningarna var stulna. Eftersom det var måndag idag, så kom ju inte heller fredags- och lördagstidningarna fram på utgivningsdagen. Träffprocenten  -  andel av tidningarna i brevlådan på utgivningsdagen – blev därför nedslående noll.

Utdelningsstatistik för DN år 2026 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	1	20
- ej postutdelning, tidningen kom nästa dag	2	40
- ej postutdelning, tidningen kom aldrig	1	20
- vardagar med utdelning men utebliven tidning	1	20
Dagar med tidning på rätt dag	0	0

  

Nu vrids klockan tillbaka 125 år: Slutåkt med tåg från Skinnskatteberg

Den 11 december år 1900 kom järnvägen till Skinnskatteberg. Under pompa och ståt passerade ett smyckat invigningståg på väg från Krylbo till Örebro. Med på tåget fanns Kronprinsen/Regenten (sedermera kung Gustav V), statsministern, utrikesministern, ett antal statsråd, hovmarskalken Reuterswärdi

 och ett antal andra högdjur. Dagens Nyheter rapporterade:

…vid Skinnskattebergs station hade skolbarn med flaggor uppställts. Fler af ortens honoratiores hade infunnit sig och disponenten Heijkenskölds i Skinnskatteberg fru öfverlämnade till kronprinsen-regenten en praktfull bukett med band i de svenska färgerna. Vid Krampens station voro samlade flera af ortens ståndspersoner, bland andra f. d. ledamoten af första kammaren major Schröderii

.

Äreport rest (i Örebro?) i samband med invigningen av statsbanan Krylbo – Örebro 1900. Bild från Järnvägsmuseum.

Till Örebro gick dagligen två snälltåg som efter uppehåll i Krampen, Näverkärret, Spannarboda, Sällinge, Blixterboda, Frövi, Ervalla, Dylta bruk och Hofsta ankom Örebro 2,5 timme senare. Det gick dessutom två godståg som tog 3 timmar och 20 minuter på sig. Det är oklart om dessa var s k blandade tåg, som också tog med sig passagerare. I vart fall såldes det biljetter även till godstågen.

I dagens tidtabell finns det på vardagar en daglig förbindelse på samma sträcka. Tåget kl 06:45 når efter 45 minuter Örebro Central. Men nu är det snart slut även på det.

I det långsiktiga programmet för 2025 – 2035 för Tåg i Bergslagen (TiB) står det att ”Vardagstrafik tas bort på grund av lågt resande” från 2027. Programmet har godkänts av kollektivtrafiknämnderna i TiB:s ägarregioner (Dalarna, Gävleborg, Västmanland och Örebro). Ordförande i Västmanlands kollektivtrafiknämnd är moderaten Jenny Landernäs. Nämnden består av en moderat, två SD:are, en kristdemokrat, två sossar och en vänsterpartist. Nämnden godkände förslaget och det skickades vidare till Regionfullmäktige. I fullmäktige yrkade Jenny Landernäs (M), Marino Wallsten (S) och Elin Granqvist (KD) att det skulle godkännas. Inga andra yrkanden kom fram. Alla i regionfullmäktige är alltså ansvariga för att det sista tåget på vardagarna går mellan Krylbo och Örebro 2026. Men mest framstår trion Landernäs, Wallsten och Granqvist som dom mest ansvariga.

Landernäs, Wallsten och Granqvist sätter därmed punkt för dom 126 åren med dagliga tågförbindelser från Skinnskatteberg till Örebro och Gävle.

En klen tröst är att man behåller och till och med ökar trafiken i helgerna. Det är till föga glädje för den som vill arbetspendla med tåg till exempel till Örebro. Man skyller på att man vill satsa på veckopendlare. Något underlag som tyder på att det finns en sådan efterfrågan har i vart fall jag inte sett till.

En lång kamp från dessa kollektivtrafikmotståndare kröns äntligen med framgång. Förslag om minskningar och på sikt nedläggning av persontrafiken har varit på tapeten 2010, 2019 och 2023. Vid varje tillfälle har det varit protester från både näringslivet och alla kommuner längs banan (utom från Skinnskatteberg sedan SD tog över styret där). Senaste protesterna kom i mars 2025. Men Landernäs et consortes vinner ändå i sista vändan. Bort med tågen!

Landernäs skrev en insändare redan i mars 2023 där hon försvarade den kommande nedläggningen, bara för att tre månader senare i en ny insändare skriv ”Det är viktigt för Västmanland att tågen prioriteras.” Även i kollektivtrafikförvaltningens ”Trafikplan 2030” framhålls hur viktig tågtrafiken är: ”tågtrafikens roll är stommen i Västmanlands kollektivtrafiksystem.”

Företagsekonomen Nils Brunson (2003) kallade det, när man säger ett men gör ett annat för ”organiserat hyckleri”. Frikopplingen mellan ”prata-världen” och ”göra-världen” kan vara ett sätt att hantera motstridiga krav och att få stöd från omgivningen. Själv är jag inte hundraprocentigt övertygad om att organiserat hyckleri fungerar i längden. En historia som dyker upp ibland är den där Sovjetunionen (som av en tillfällighet) liknas vid ett tåg. Efter revolutionen var det ett kraftfullt framrusande tåg. Men under Brezjnevs tid på 1970-talet kördes tåget in och blev stående på ett stickspår. Rullgardiner drogs ned för fönstren och för att ge illusionen av fortsatt färd framåt gungade man tåget. Men så gick det som det gick för Sovjetunionen också.

Konsekvenserna för t ex pendlare mellan Skinnskatteberg och Örebro av nedläggningen blir stora: Istället för 45 minuters bekväm tågresa blir det ett eller flera byten mellan buss och tåg. Resan kommer att ta minst 50 minuter längre tid, och vill det sig illa kan det ta upp till 1,5 timme mer. Restiden fördubblas eller till och med tredubblas alltså. Den som har råd tar istället bilen. Så klyftigt är det att lägga ned det snabbaste, bekvämaste och klimatsmartaste sättet att förflytta sig!

______________________ 

[i] Bruksägare och disponent vid bl a Baggå bruk och Borgfors masugn

[ii] Styrelseledamot och stor aktieägare i Riddarhytte AB och dessutom gift med dottern till bruksägaren på Riddarhyttan