Folkföraktet i S-styrelsen i Skinnskatteberg

I våras skrev en ”vanlig medborgare”, Vicky Wirén, en insändare där hon riktade kritik mot dom styrande i Skinnskattebergs kommun. Den socialdemokratiska arbetarkommunens styrelse reagerade starkt. Vicky var dum och okunnig. En ”läktarsittare”. Hon hade dessutom haft fräckheten att använda V-ordet, vilket fungerade som ett rött skynke för arbetarkommunens styrelse. Det uppstod en debatt både på sociala medier och i lokalpressen. Arbetarkommunens styrelses nedlåtande och högfärdiga inställning till en medborgare som vågat ha en åsikt fick stark kritik.

Nu har samma styrelse slagit till igen. I en insändare häromdagen i Fagersta Nyheter skriver dom:

Politiken i Skinnskatteberg kan upplevas som stökig och tjafsig, åtminstone verkar det så på vissa sociala medier. Naturligtvis ska makten och politiken granskas, men den anda av felsökeri som genomsyrar debatten i dag är inte till godo. Detta är ingen som vi socialdemokrater står bakom.

Alldeles oanmält är det samma högfärdiga attityd som arbetarkommunens styrelse bestod Vicky Wirén som bubblar upp igen. Skillnaden är bara att den som då dumförklarades var en medborgare. Nu slår man vilt omkring sig. Nu blommar folkföraktet fullt ut och drabbar hundratals medborgare. Det är svårt att säga vad det är för sociala medier där ”felfinneriet” pågår, men en gissning är att Facebook-gruppen ”Skinnskattebergs kommun – tvärpolitiskt samtal om framtiden” med idag 345 medlemmar som är i fokus.

Enligt välunderrättade källor har det redan tidigare från S-styrelsen utfärdats en bannbulla. För socialdemokratiska medlemmar är det förbjudet att delta i gruppen, ja till och med att gå in på sidan och passivt följa diskussionen. Icke desto mindre kan man konstatera att ungefär var femte gruppmedlem är FB-vän med förrförra avsatta kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S). Dessa ingår alltså i dom dumförklarades skara.

Nå, vad är det nu för förgripligt felfinneri som man ägnar sig åt i gruppen? När jag tittar igenom den senaste månadens publiceringar är ett helt dominerande tema behovet av öppenhet, information och genomskinlighet. Kritik har riktats mot att kommunen inte som dom flesta andra publicerar beslutsunderlag i god tid på sin hemsida. Den grundlagsfästa rätten att ta del av allmänna handlingar saboteras på olika sätt. Man envisas med att inte lämna ut material elektroniskt utan skriver ut det på papper, som man sen tar hutlöst betalt för. Kampen för att avskaffa denna ”demokratiskatt” är ett återkommande tema.

Gruppen har också på olika sätt skaffat sig tillgång till allmänna handlingar. Medlemmar har betalat tusentals kronor för att få ut handlingar. Det har uppstått ”läckor” som den sverigedemokratiska kommunledningen har bestått fritidspolitiker med uppsträckningar för. Mycket material som man på så sätt har fått tillgång till har gruppen därefter själv publicerat och gjort tillgängligt för bredare kretsar.

Ett annat tema som under den senaste månaden tagit stor plats är förstås kommunens budget inför 2025. För att täcka mångmiljonförluster har kommunledningen (SD+L+M+C) gjort drastiska nedskärningar på välfärdssektorerna skola, socialtjänst och kultur. Mot denna prioritering av en topptung byråkrati framför välfärdstjänsterna har det protesterats. Det är detta som S-ledningen kallar ”felfinneri”.

Faktisk har denna tråkiga inställning också letat sig in i gruppen. I ett inlägg beklagar en ledande S-politiker, som trotsat ledningens förbud den låga nivån på den debatt som förs i gruppen.

Annat som under dom senaste veckorna tycks ha föranlett S-ledningens vrede är den dåliga värderingen av företagsklimatet (tredje sämst i landet), det höga kostnadsläget i ”Nils Holgerssonundersökningen”, att integritetsskyddsmyndigheten fått anledning att undervisa kommunen om dataskyddsförordningen (GDPR), att kommunen köper julgran från Stockholm, den dåliga luftkvalitén i kommunhuset, den orealistiska planeringen av ett nytt bostadsområde, att förvaltningsrätten upphävt fullmäktiges ordförandes egenmäktiga beslut att minska kommunrevisionens anslag, vattenledningsnätets dåliga skick (”ledningarna är som papier maché) och länsstyrelsens tillsyn av återbruket. I ett inlägg gratuleras till och med tekniska utskottets nyvalda moderata ordförande.

Det är med andra ord ingen måtta på vad dom okunniga massorna lägger sig i.

Jag tar mig också friheten att räkna den här bloggen till dom förskräckliga sociala medierna. Här är en lista över publiceringarna om Skinnskattebergs kommun den senaste månaden med antal sidvisningar:

• Mörkning av nedskärningar i sociala sektorn (877 visningar)
• Kommunalrådets (SD) kapacitet klara av den ekonomiska krisen (539)
• Mörkning av nedskärningar i kulturskolan och grundskolan (448)
• Beslut om sänkt anslag till revisionen upphävt av domstol (276)
• Tredje sämsta företagsklimatet i landet (194)
• Hälsovådlig luft i kommunhuset (171)
• Beslut inleda grävningsarbete för ej beslutat brandstationsbygge (92)

Det här är väl ytterligare exempel på felfinneri, som den högfärdiga S-styrelsen inte tycker att jag eller andra kommunmedlemmar ska lägga sig i. Dom malliga ledamöterna i S-styrelsen är sju personer: Cecilia Karlsson, Hans-Eric Johansson, Pekka Partanen, Christine Andersen, Lena Lovén Rolén, Per-Olof Östlund och Fredrik Wigerskog. Det är dessa sju som anser sig mer högtstående än alla dom hundratals felfinnande kommunmedlemmar som engagerar sig i kommunalpolitiken.

Vad som får dom sju att känna sig så intellektuellt högtstående är en gåta. En annan gåta är varför den lokala S-ledningen ständigt känner sig manad att försvara den SD-ledda politiska kommunledningen. Varför uppträder dom som politiska kamikazepiloter?

Vänsterpartiets budgetförslag för Skinnskatteberg 2025

Vänstern i Skinnskatteberg föreslår stora nedskärningar på byråkratin. Sju chefstjänster dras in. Stora vinster finns också att hämta på samarbete med andra kommuner. Det gäller administrativa tjänster, räddningstjänst, kommunalteknik, miljö och bygg och överförmyndaren. Besparingar görs också på politikerarvoden.

Totalt sparas 14 miljoner. Av dessa används 10 miljoner som ett bidrag till att täcka underskott i budgeten. Fyra miljoner föreslås för att rädda kvar verksamheter som den SD-ledda högermajoriteten (SD, L, M, C) föreslår ska dras in eller minskas kraftigt:

• Ingen nedrustning av kulturskolan
• Ingen minskning av resurspersoner i skolan
• Nytt uppsökande arbetssätt i socialtjänsten
• Inga neddragningar inom socialpsykiatrin
• Alltjänst för pensionärer

Ökat samarbete med andra kommuner medför inte bara lägre kostnader. Genom bättre kompetensförsörjning blir verksamheterna effektivare, och kommunens chanser att överleva som egen kommun stärks.

Ladda ned hela V:s budgetförslag här. LADDA NED

 

Om åöar och andra öar

I ett tidigare inlägg som handlade om en utflykt till Jädersholme i Arbogaån utlovade jag mer reflektioner om ö-begreppet. Här kommer det.

Vad är en ö? Det enkla svaret är att det är ett landområde omflutet av vatten. Men det kan vara krångligare än så. En ö får inte vara för liten, t ex en sten som sticker upp or vattnet. Det är ingen ö. Inte heller är Eurasien, Afrika, Amerika, Australien och Antarktis öar. Dom är istället kontinenter eftersom dom står på kontinentalplattor. I ett svar på ett läsarbrev i Forskning och framsteg (2011) svarar Bo Jonsson på SCB att Tärendö inte räknas som en ö, eftersom dom som bor där uppfattar att dom bor på fastlandet. Tärendö är annars omflutet av vatten av Torne älv, Tärendö älv, Kalix älv och havet. Se där får definitionen av ”ö” ett subjektivt inslag. Tärendö älv är förresten intressant som världens näst största bifurkation. Men det är en annan historia.

Det finns annat än mindre uppstickande stenar, kontinenter och dom boendes självuppfattning som har föranlett diskussioner om ett landområde med vatten runt om ska räknas som ö eller inte. Det finns dom som menar att konstgjorda öar (som den danska Pepparholmen) inte ska räknas. Och ska Sverige söder om Göta kanal, Vättern, Vänern och Göta älv räknas som en ö? Dom flesta skulle nog mena att det inte är en ö. Däremot finns det andra landområden som avskiljs från fastlandet av en grävd kanal som anses vara öar. Både Södertörn och Södermalm (tidigare Åsön) som avskiljs av respektive Södertälje kanal och Hammarbykanalen. Men SCB räknar dom ändå som öar, eftersom dom aktuella kanalerna grävts för att fördjupa vikingatida vattendrag som landhöjningen torrlagt eller gjorts ofarbara. Och ibland ses land i floddeltan ibland inte som öar. Som t ex Hisingen.

Själv hade jag i drygt tolv år en lägenhet på Hisingen, och jag såg mig nog som öbo. Stockholmares geografiska föreställningar kan dock vara lite vagare när det gäller företeelser utanför tullarna. Jag minns hur G, en av gästerna på min 50-årsdag frågade ”Är det sant att du bor på en ö? Blir det inte tomt på vintern?”. När sommargästerna åkt hem alltså. Här kopplades ö-begreppet alltså ihop med föreställningar om att livet gestaltar sig på ett särskilt sätt på en ö.

Det finns olika stränga skolor, beroende på hur många undantag som görs. Det tycks som om den ortodoxa skolan systematiskt undantar konstgjorda öar och öar avskilda från fastlandet av konstgjorda kanaler. Men dom mer ultraortodoxa tycker också att öar med fast landförbindelse ska räknas bort.

Många öar blir det. En del är åöar

Hur man än bär sig åt, så blir det en hel del. I min lilla kommun, Skinnskatteberg, uppger SCB att det finns inte mindre än 289 öar. Det blir en hel skärgård det. Av dessa har jag på lantmäteriets ”Min karta” kunnat räkna till 37 stycken som är namngivna. De flesta (19 stycken) ligger i det sjösystem som avvattnas av Hedströmmens biflöde Gisslarboån. Men ingen av dem är en åö. I Hedströmmens vattensystem hittar man dock en åö, Lustön norr om Uttersberg. Men åtminstone på kartan tycks den hänga ihop med fastlandet via en sankmark. Så kanske den inte ska räknas som ö överhuvudtaget.

Men om man bara är ortodox är i vart fall Jädersholme i Arbogaån en ö. Vattendraget är naturligt men det finns landförbindelse via broar. Däremot kan det vara av intresse att ön ligger i ett rinnande vatten. Det är med andra ord en åö. Ett ord som minner oss om Gustaf Frödings ”Dumt fôlk”(1895). Harrkärn som fråga efter vägen till prästgården får förklarat för sig: ”så kommer’n te e å, å i åa ä e ö.” ”’A, o, ö’, sa’n å dämme geck’en.” ”Jo, den va nôe te dum den.”

En annan säregen öupplevelse hade jag någon gång på slutet av 1970-talet. Jag och min dåvarande hustru semestrade i en hyrd stuga på en ö i Saimen. Stugan låg vid en sjö på ön. Och i den sjön fanns en ö, ganska obemärkt och ointressant, men den kunde nås med roddbåt om man ville skryta med att ha varit på en sjö-ö-sjö-ö. Lite som ryska dockor.

Ön som symbol

Ö-begreppet används ibland i överförd bemärkelse för att beteckna ett område med annorlunda egenskaper än omgivningen. Ett sådant begrepp är urban heat island. Det betecknar det kända förhållandet att städer, speciellt stora städer, är några grader varmare än omgivningen. Det beror på städernas hårdgjorda ytor, avsaknaden av växtlighet och trafik, belysning och andra mänskliga aktiviteter.

Än mer överfört handlar det om symboliken. Skribenten Tommy Gunnarsson skriver i en essä i Dagens Arena (2021): ”ön [är] som möjlig symbolbärare en outsinligt rik källa att ösa ur […] Den klassiska världslitteraturen kryllar som bekant av öar.” Det kan handla om utopiska samhällen eller som i Robinson Crusoe och den litteratur som inspirerats av Daniel Defoes bok (robinsonader) som står som symbol för förnuft och rationalitet.

Det handlar om ön och dess ofta hotande omgivning (havet). I John F Kennedys berömda tal 1963 Ich bin ein Berliner (”jag är en syltmunk”) säger han: ”Du bor på en försvarad ö av frihet.” I ett citat som jag har hört ska ha tillskrivits Walter Ulbricht beskriver han Västberlins förhållande till det omgivande DDR: ”Bor man på en ö, måste man hålla sig väl med havet.”

Det är något speciellt med öar.

 

Hälsovådlig luft i Skinnskattebergs kommunhus

Luften i Skinnskattebergs kommunhus är dålig. Dom kontroller av inneluften som ska utföras regelbundet har brustit åtminstone sedan 2021. Detta ledde fram till ett vitesföreläggande för ett halvt år sedan. Kommunen skulle tvingas betala 200 000 kronor om det inte blev någon förbättring. Detta har P4 Västmanland avslöjat. Lyssna till P4:s rapportering om den hälsovådliga luftkvalitén. I det andra klippet avslöjas också att halterna av radon är på tok för höga.

I P4 den 27 september fick kommunalrådet Jonny Emtin (SD) frågan om varför det gått så snett. Hans svar var ”Vet inte. Det har varit olika chefer. Det har väl hamnat mellan stolarna.”

Det politiska ansvaret har Jonny Emtin (SD) själv, som till helt nyligen varit ordförande för kommunstyrelsens tekniska utskott. Där har han tillsammans med bland annat Ulf Kjellin (C) blivit känd för att ha utfört lönsamma jobb åt just den tekniska förvaltning de var satta att leda.

På tjänstemannasidan – d v s dom chefer som Emtin i radioinslaget skyller på – är det ytterst den tekniska chefen Olle Karlsson som är ansvarig. Så är det förstås fastighetschefen Christopher Åberg, vars främsta merit är att hans morsa Elisabeth Åberg (L) är kommunens superliberal med 13 olika kommunala uppdrag. Christopher Åberg fick jobbet sedan den tidigare fastighetschefen sagts upp. Hon har sedan stämt kommunen för obefogad uppsägning, ett mål som kommer upp i tingsrätten efter årsskiftet.

Mörkläggning av budgetförslag i Skinnskatteberg i topp i september

I september har budgetprocessen inför 2025 dragit igång i Skinnskattebergs kommun. Från den politiska kommunledningen (SD och L) har man försökt att hemlighålla planerade nedskärningar. Men det har förstås läckt. Och läckorna har lett till stor ilska. Med nästan sömngångaraktig säkerhet har kommunledningen siktat in sig på nedskärningar i välfärden som drabbar marginaliserade grupper. Inlägg om budgetförslagen som hittat in på septembers tio-i-topplista är nummer 1, 2, 4, 5 och 8. Mörkningsförsöken i framförallt budgetprocessen, men även i andra sammanhang har också väckt stor uppmärksamhet. Läs om mörkandet i inläggen 1, 5 och 7. I topp finns inlägget om hur nedskärningarna i socialnämnden skulle mörkläggas. Det handlade bland annat om den utskällning efter noter som kommunalrådet (SD) bestod nämndens ledamöter med. Kritiska frågor hemlighölls utanför protokollet. Inga spår av kritik fick lämnas kvar. Istället betonades flera gånger hur enig nämnden hade varit. Inlägget om mörkläggningsförsöken i socialnämnden visades 800 gånger.

Antal sidvisningar var i september 9 349 (12 383 i augusti). Flest besökare kom från Sverige, USA, Singapore, Israel, Irland, Tyskland, Indonesien, Indien, Frankrike, Ryssland, Storbritannien. Danmark, Finland och Kroatien. Ströbesökarna var från Belgien, Hongkong, Nederländerna, Norge och Spanien.

Dom tio mest visade inläggen i september: 

1	Det här var inte meningen att du skulle få veta (ny)
2	Stora nedskärningar i den sociala sektorn i Skinnskatteberg (ny)
3	Klarar Jonny Emtin (SD) av att leda Skinnskatteberg? (ny)
4	Skinnskattebergs tillbakasatta och styvbarn (ny)
5	Det här var det inte heller meningen att du skulle få reda på (ny)
6	Vad är det för skillnad mellan län och landskap? (4:a)
7	Lydqvists (L) försök skydda kommunstyrelsen från insyn fick bakläxa (ny)
8	Socialas budget i Skinnskatteberg får internet att koka (ny)
9	Stadigt förankrad på tredje sista platsen (ny)
10	Kommunalråd (SD) rundar demokratin? (ny)

 

 

Det här var det inte heller meningen att du skulle få reda på

Jag har tidigare publicerat läckta uppgifter om vilka nedskärningar som Skinnskattebergs socialnämnd planerar inför 2025. Det väckte stor uppmärksamhet och mycket kritik riktades mot socialnämndens planer, som framförallt skulle gå ut över samhällets svagaste grupper. Dom styrande var mycket förargade över läckan. Nämndens ledamöter bestods med en rejäl utskällning av SD-kommunalrådet Jonny Emtin. Detta var sannerligen inget som skulle bli känt för medborgarna.

Nu har också planerade nedskärningar inom kultur- och fritidssektorn samt inom förskola och grundskola läckt ut. Profilen på nedskärningarna här har likheter med nedskärningarna inom socialnämnden. Dom här förslagen ska diskuteras på ett extra möte med kommunstyrelsen nu på tisdag, den 1 oktober.

Här ett urval av föreslagna nedskärningar:

• Färre kurser på kulturskolan
• Inhyrning av pedagoger från Fagersta till kulturskolan stoppas
• En halv tjänst dras in på biblioteket
• Bidrag till studieförbunden minskas med 100 000 kronor
• En tjänst på förskolan dras in
• Minskning av resurspersonal på skolan
• Minskade kostnader för anpassad grundskola

Kulturskolan ger gratis kurser för barn och ungdomar upp till 20 års ålder. I kursutbudet ingår musik (akustisk gitarr, altfiol, barytonhorn, blockflöjt, cello, elbas, elgitarr, fiol, klarinett, kontrabas, komposition, ljudlek, piano, saxofon, sång, trombon, trummor, trumpet, tuba och tvärflöjt), dans (show/jazz/street dance, balett och danslek), teater, filmskapande, och musikal. Men nu ska det bli färre kurser.

I studiecirklar i det största av studieförbunden, ABF, deltar årligen hundratals skinnskattebergsbor. Med indragna kommunala bidrag blir det färre.

Det redovisas inte vad för resurspersonal i skolan som ska dras in. Allmänt brukar man med resurspersonal mena elevassistenter, lärarassistenter och fritidshemspersonal. Elevassistenter hjälper elever som behöver stöd för att kunna följa med i undervisningen. Det kan handla om läs- och skrivsvårigheter, koncentrationsproblem, psykosociala svårigheter och olika slags funktionsnedsättningar. Bort med det!

Anpassad grundskola beskrivs på kommunens hemsida som ”en skolform som är anpassad till elever som inte bedöms kunna uppnå grundskolans kunskapskrav […] utbildningen anpassas till varje elevs förutsättningar.” Bort med det!

Det är det här som Barn- och utbildningsutskottet (ordförande Elisabeth Åberg (L)) vill spara på. Skolan befarar risker för undervisningens kvalité och elevers rätt till särskilt stöd. Några indragningar av chefstjänster föreslås inte, vare sig inom kultur och fritid eller inom för- och grundskola.

Varför ska du inte få veta det här?

Ledande politiker menar att du är för dum i huvudet för att förstå dig på budgetfrågor. Det blir bara meningslöst tjafs på sociala medier. Det bästa är att dom själva får fatta alla beslut. Men i själva verket är orsaken till att du ska hållas i ovisshet in i det sista att dom är rädda för dig. Det meningslösa tjafset på sociala medier kan bli ett direkt hot mot deras egna maktpositioner när medborgarna blir arga. Om inte annat är det ju val om två år. Vem röstar då på politiker som skär ner på omsorgen om svaga grupper och meningsfull kultur, inte minst för våra bar och unga? Det är den skräcken som gör att dom vill hålla dig utanför.

 

Stadigt förankrad på tredje sista platsen

Svenskt Näringsliv har publicerat 2024 års rankning av kommunernas näringslivsklimat. Skinnskattebergs kommun är stadigt förankrat på plats 287, d v s trea från slutet. Rankningen bygger på enkäter med förtagare i kommunen. Till dom företag som håller placeringen uppe hör säkert Kjellins el och T & J:s Service AB. Grattis!