Läs om maktkampen i Strömfors (tionde delen)

 

Strömfors är ett litet mellansvenskt brukssamhälle. Under snart ett år har kommunalpolitiken i Strömfors skakats av en kris. Det har varit en maktkamp mellan Arbetarpartiet och Framstegspartiet, Bondepartiet, de Konservativa och det högerextrema Fosterlandspartiet. De borgerliga har allierat sig med den nya kommunchefen Nora Aalberg Rönnlund.

Nu finns boken om maktkampen i Strömfors. Den publiceras här på bloggen som följetong. Här kommer nu det tionde avsnittet. I det förra avsnittet såg vi på den personalpolitik som kommunchefen Nora Aalberg Rönnlund förde. Det var en personalpolitik som präglades av en extrem personalomsättning, särskilt på chefsnivå. I det här avsnittet går Rönnlund till attack med en anmälan mot kommunalrådet Karin Rosén som påstås ha utsatt Rönnlund för kränkande särbehandling. De flesta beskyllningar avvisas av de konsulter som utredde anmälan. Nästa del kommer att publiceras onsdag den 16 mars. Där får vi se hur en PR-konsult med understöd av en professor i förvaltningsrätt går till attack mot kommunalrådet. För gratis nedladdning av hela boken, klicka här.

Trevlig läsning!

 

9               Kommunalrådet mobbare

Anmälan om kränkande särbehandling

Med en anmälan om kränkande särbehandling från kommunchefen den 25 november snävades perspektivet ytterligare in på att handla om en konflikt mellan kommunchefen och kommunalrådet. Inte mindre än tolv olika händelser tas upp som olika kränkningar som kommunchefen utsatts för. För det mesta är det kommunalrådet som sägs ha mobbat henne, men i två fall pekas också kommunfullmäktiges arbetarpartistiska ordförande Dagny Assarson ut som plågoande. Det blir en lång lista:

1. Kommunalrådet (KR) ska sagt att kommunchefen (KC) använder härskartekniker. Hon tog mycket illa vid sig och blev ledsen.
2. KR ska ha sagt till en oppositionspolitiker att hon vill bli av med KC eftersom hon arbetar för de borgerliga. KC blev ledsen och kände sig misstrodd.
3. Vid ett möte med flera chefer om ”att styra i minoritet” har KR och kommunfullmäktiges ordförande (KFO) inte omnämnt KR och gett ett intryck att hon inte har någon roll alls.
4. KR ska ha sagt till KC att ”Du vet inte hur det är att jobba i en kommun. Du har aldrig jobbat i en kommun tidigare.”
5. KR ska ha sagt till KC ”Du måste förstå att vi reagerar när du lägger fram en budget, där din man skall få en heltidstjänst.”
6. En medarbetare hade stängts av av säkerhetsskäl (behörigheter borttagits). KR hade ”på något sätt fått reda på detta” och ifrågasatte KC:s agerande. KR undergräver KC:s auktoritet och ifrågasätter hennes mandat.
7. KR har i intervju med Skönstads-Posten sagt att dialogen mellan KR och KC inte fungerar, att KC har en dålig arbetsmiljö p g a KR och att budgetförslaget alltför mycket bygger på oppositionens politik. KC känner sig ”uthängd”.
8. KR har på sin Facebooksida publicerat ett inlägg med ”anklagelser mot KC som person och KC” KC blev ”fruktansvärt ledsen”. Hon kände sig också kränkt av kommentarer som följt på tråden. KR har senare tagit bort inlägget.
9. KR ska ha sagt till flera chefer att ”KC inte sköter sig”. Dessa ska ha berättat för KC och att de upplevt situationen som obehaglig.
10. KR ska ha sedan KC sjukskrivit sig ringt till en chef som fått förslag om att sluta att ”nu kan du komma tillbaka för KC har gått hem”. KC upplever detta som ett undergrävande av förtroende och mandat.
11. KF:s ordförande ska ha delat ett av mina blogginlägg ”som sprider felaktig information”. KC anser att ”det är lögner och grovt förtal”.
12. KF:s ordförande har läst upp den förtroendevalda revisorn Marina Hällgren brev till fullmäktige med ”lögner om KC.” Enligt brevet ska KC haft ”ett flera timmar långt samtal med revisorn och berättat om ”hennes ’psykosociala hälsa’”.

Det är inte roligt det där. Kommunchefen har tagit mycket illa vid sig och blivit fruktansvärt ledsen, hon har känt sig misstrodd, hennes roll har förminskats, hennes auktoritet, förtroende och mandat har undergrävts och hon har utsatts för lögner och grovt förtal.

Utredning av kränkningar

Kommunen vände sig till den företagshälsovård man hade avtal med. Det beslöts att det skulle göras en utredning med anledning av anmälan om kränkande särbehandling. Uppdraget gick till firman AB Kropp & Knopp med säte i grannlänets, Inlandets län, residensstad. Utredarna gick noga igenom alla de tolv påstådda händelserna och genomförde intervjuer och studerade dokument. I nio av de undersökta händelserna görs bedömningen att det inte har varit fråga om någon kränkning. Vanligast anförde utredarna att det trots de genomförda intervjuerna inte har gått att belägga vad som egentligen hänt.

På några punkter framhåller de också att det inte räcker med att man känner sig kränkt för att man ska kunna säga att det har varit en kränkning. Det framgår av listan i anmälan att kommunchefen väldigt ofta har känt sig kränkt. I flertalet fall konstaterades det alltså att det inte har gått att visa att det hon påstår har hänt, och att det inte är tillräckligt att man känt sig ledsen.

Men det blir också tre fall, där utredarna hävdar att det faktiskt har varit frågan om kränkande särbehandling. Olyckligtvis, åtminstone om syftet varit att komma åt kommunalrådet, är det fullmäktiges ordförande, arbetarpartisten Dagny Assarson som har stått för två av kränkningarna. I det ena fallet var det hennes uppläsning av revisorn Marina Hällgrens brev till fullmäktige, där hon redogör för hur den s k ”Förstudien” kom till och offentliggjordes. Utredarna menar att det inte handlade om ett ”revisionsyttrande som måste delges fullmäktige”, utan att det kunde ha räckt med att lägga det till protokollet. Assarsson å sin sida säger att hon förankrat sitt handlande med SKR. I det andra fallet hade Assarsson delat ett inlägg på min blogg, där jag rapporterade om fullmäktiges sammanträde i november.

Det som tydligen uppfattats som nedsättande i båda fallen var att det gjordes direkta kopplingar mellan Nora Aalberg Rönnlund och andra personer när hela krisen rullades upp. I fallet med Hällgrens brev var det påståendet att det hela startade med ett timslångt samtal mellan Rönnlund och revisonens biträde Siv Andersson. Vi erinrar oss att det finns två versioner av historieskrivningen, där den andra är ett samtal mellan Rönnlund och hennes fackliga organisation. I fallet med blogginlägget har Rönnlund känt sig kränkt av att ha sagts ingå i ”de fyras gäng”. De andra i gänget skulle vara Siv Andersson, Christina Gabor och Joakim Lydqvist.

I ett enda fall ”fälls” kommunalrådet för att ha publicerat ett kränkande facebook-inlägg, och framför allt för de kommentarer som följde. Det är inte lätt att avgöra vilka kommentarer som avses. De flesta är hejarop av typen: ”Du är så bra!”, ”Jag håller på dig”. Kommunchefen omnämns (dock utan namns nämnande) i två kommentarer: ”Hört om hur jobbigt det är att arbeta i kommunhuset, en kommunchef vi haft i tre år, hur är hennes makt möjlig, trodde att politiken bestämde, hur det än är vill vi ha dig Karin.” och ”Givetvis är det de folkvalda som ska styra, inte kommunchefen.”

Till detta ska också läggas att Karin Rosén efter några dagar raderade inlägget och alla dess kommentarer. Men utredarna från Kropp & Knopp anser trots detta att kommunchefen har kränkts (eller mobbats som det kommer att heta i den efterföljande diskussionen) av kommunalrådet.

Man kan förstås se på utredningens resultat på olika sätt. Ett är att kommunchefen haft tolv skott på mål, varav de flesta har missat och ett par har olyckligtvis rullat in i ett annat mål än det avsedda. Men i ett fall har bollen, kanske med benägen hjälp av domaren, rullat i mål. Och därmed har hon så att säga vunnit matchen. Efter det att utredningen presenterats börjar en kampanj från ett oväntat håll för att befästa bilden att det är Rönnlund som vunnit matchen.