lördag 22 oktober 2016

Återbesök i skämsklubben

Folkpartiledaren Jan Björklund har på senare tid talat med dubbel tunga. Först ville han att Sverigedemokraterna skulle bjudas in till blocköverskridande överläggningar. Det ledde till uppror i partiet och hans ledarskap utmanades av den mer rakryggade Birgitta Ohlsson. Efter det började den vingligare Björklund prata om en stor koalition mellan de borgerliga och sossarna, vilket skulle stänga ute Sverigedemokraterna från inflytande, och för säkerhets skull också det andra i Björklunds språkbruk ”ytterkantspartiet” Vänsterpartiet. Många blev häpna över försöket att blåsa liv i kommunistspöket 25 år efter Sovjetunionens fall. Björklund ville inte regera ihop med SD, sa han.

Icke desto mindre regerar hans partikamrat, det populistiska folkpartistiska kommunalrådet Carina Sándor sedan valet 2014 i Skinnskatteberg i allians med Sverigedemokraterna. När jag skrev om SD:s roll i kommunernas styren förra gången var konstitueringen i kommunerna ännu inte klar, och materialet var på en del håll lite skakigt. Men det såg då ut som om SD-kramarna i Skinnskatteberg skulle få sällskap i ytterligare en kommun, Ronneby i Blekinge, medan alla andra lyckats lösa problemet med hur rasistpartiet skulle hanteras på andra sätt.

Hur ser det ut idag?
I 94 av de 290 kommunerna har Sverigedemokraterna ensamma en vågmästarroll, d v s de kan få majoriteten att tippa över från de rödgröna partierna till de borgerliga eller tvärtom. I 49 av dessa, alltså mer än hälften har man löst frågan genom att bilda någon form av blocköverskridande majoritetskoalition som effektivt utestänger fascisterna från kommunstyret. I Skinnskatteberg fanns strax efter valet förslag från vart och ett av de rödgröna partierna till Carina Sándor om en sådan lösning, vilket hon avvisade.

I riksdagen löste man problemet genom den så kallade Decemberöverenskommelsen som innebar att det största av minoritetsblocken skulle bilda regering. Det mindre minoritetsblocket lovade att släppa fram regeringsbildningen och budgeten. Idén hade redan tidigare lanserats av Fredrik Reinfeldt (M) och fördes nu fram av KD-ledaren Göran Hägglund. De borgerliga sa förra hösten upp Decemberöverenskommelsen, men i praktiken tillämpar de den ändå.

I 22 av de 94 kommunerna har man valt en DÖ-lösning, d v s det största av blocken, de borgerliga eller de rödgröna regerar. I ytterligare 17 kommuner tillämpas en modifierad variant av DÖ på så sätt att det minsta av de båda blocken har förstärkt sin ställning, och därigenom blivit störst, antingen genom att ta med ett lokalt parti i blocket eller genom att bilda en blocköverskridande minoritetskoalition. I Skinnskatteberg föreslog de rödgröna efter valet en DÖ-lösning som skulle innebära att de borgerliga skulle släppa fram ett rödgrönt styre. Detta avvisades av Sándor, som istället valde att låta sig väljas med SD:s stöd.

När situationen klarnade efter valet hade Sándor fått sällskap som fascistkramare av borgerliga i fyra andra kommuner. Det blev med andra ord borgerligt styre med SD-stöd i ytterligare tre kommuner utöver Skinnskatteberg och Ronneby. Efter en regeringskris i slutet av 2015 har ytterligare en kommun bildat SD-stött borgarstyre.

Skämsklubben består alltså nu av de borgerliga i sex kommuner.

Uppvidinge: Centern och Kristdemokraterna framröstade av SD
Åke Carlsson (C)
I Uppvidinge kommun i Småland fick de borgerliga och de rödgröna precis lika många fullmäktigemandat. Flera samarbeten, varav en del originella, uppstod inför valet av kommunstyrelse. Störst block blev Socialdemokraterna och Vänstern tillsammans med det lokala Landsbygdspartiet Oberoende. Näst största block bestod av Centern och Kristdemokraterna. Mest udda var ett valtekniskt samarbete mellan Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Moderaterna slutligen gick fram i valet ensamma.


Slutresultatet blev ett styre bestående av Centern och Kristdemokraterna med centerpartisten Åke Carlsson som kommunalråd. Matematiskt kan detta bara ha blivit resultatet om Moderaterna och Sverigedemokraterna röstat på C+KD-koalitionen.




Ronneby: Moderatstyre framröstat av SD
Roger Fredriksson (M)
Nästa medlem av skämsklubben är moderaten Roger Fredriksson i Ronneby kommun i Blekinge. Det borgerliga blocket hade här 17 platser i fullmäktige mot de rödgrönas 22. Även sedan de borgerliga tagit med det lokala Ronnebypartiet i koalitionen var de mindre än de rödgröna. Här stod det klart redan efter valet att Sverigedemokraterna med sina åtta mandat skulle stödja de borgerliga






Tranås: Borgerligt styre med SD-stöd på grund av Miljöpartister med samarbetssvårigheter
Tranås i Småland är lite speciellt på det sättet att ingen här tycks vilja ha med Miljöpartiet att göra. Och miljöpartisterna själva tycks gilla de borgerliga bäst. Detta gör att den parlamentariska situationen får en del särdrag. Det rödgröna blocket har 18 mandat i fullmäktige mot de borgerligas 17. Men eftersom det inte går att räkna in Mp i någotdera blocket blir ställningen istället 17-16 i borgerlig favör. Sen kompliceras det hela av att SD med sina sex platser kan avgöra majoritetsläget.

Anders Wilander (M)
I valet av ordförande i fullmäktige fick den borgerliga kandidaten 19 röster och den socialdemokratiska 16. Sex ledamöter röstade blankt. Enda rimliga tolkningen av detta är att de två miljöpartisterna röstade borgerligt medan Sverigedemokraterna genom att rösta blankt gav sitt passiva stöd åt den borgerliga sidan.

Till ordförande i kommunstyrelsen valdes moderaten Anders Wilander utan omröstning. Man får förmoda att hans stöd såg likadant ut som när fullmäktigeordföranden valdes, d v s med åtminstone passivt stöd från SD.mandat skulle stödja de borgerliga.






Högsby: Centerstyre framröstat av SD
Högsby kommun, också i Småland styrs av en minoritetskoalition av de borgerliga partierna. De har bakom sig 14 av fullmäktiges 35 mandat. 

Stihna Johansson Evertsson (C)
De rödgröna partierna kan mönstra 15 mandat och borde alltså med en DÖ-lösning fått bilda styre i kommunen. Men de borgerliga fick både i valet av ordförande i fullmäktige och i kommunstyrelsen hjälp av de sex Sverigedemokraterna. Centerpartisten Stihna Johansson Evertsson valdes med röstsiffrorna 20 – 15 till kommunalråd.







Skinnskatteberg: En rådlös folkpartist tar makten
Det har väl inte undgått någon att den folkpartistiska populisten Carina Sándor i Skinnskatteberg valts till kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd med Sverigedemokraternas röster och att dessa senare belönats med representation i kommunstyrelsens utskott. 

Carina Sándor (Fp)
Hon utbrast då att hon inte visste hur SD annars skulle hanteras i den uppkomna situationen. Att man i 89 kommuner som fick samma parlamentariska situation kommit på lösningar var nog inte okänt. Bara i Skinnskatteberg och fem andra kommuner valde man den sämsta lösningen. Att det i Sándors och de fyra andra kommunalrådens fall bara handlat om svårigheter att förstå hur den parlamentariska situationen skulle hanteras verkar inte riktigt trovärdigt.








Gävle: Rödgrönt styre störtades av borgerliga och SD
Till listan över fascistkramare kan dessutom numera, sedan årsskiftet 2016 läggas Gävles moderata kommunalråd Inger Källgren Sawela. Efter att det rödgröna styrets budget förra hösten röstats ned av de
Inger Källgren Sawela (M)
borgerliga och Sverigedemokraterna, avgick de rödgröna. Ett nytt styre valdes av borgarna och Sverigedemokraterna i ljuv förening.

Liten uppslutning för skämsklubben
I den diskussion som har brutit ut i rikspolitiken om hur Sverige ska styras har hittills bara de kristna hållit öppet för skämsklubbens lösning, d v s att regera med stöd av Sverigedemokraterna. Moderaterna vägrar att uttala sig medan Folkpartiet och Centern tar avstånd från att styra på skämsklubbsvis. Det som lockar kds:are och moderater är förstås makthunger. Och det är i det perspektivet trots allt glädjande att det finns demokratisk sinnade borgare som inte är beredda att sälja sin mormor för att få regera. Och att det i 94 kommuner i samma situation bara är Carina Sándor och fem andra som så överväldigats av sin maktlystnad.




PS om Kommunistspöket

Kommunistspöket
Kommunistspöket visade sig första gången för 167 år sen – 1848. Den 21 februari faktiskt: ”Ett spöke går runt Europa – kommunismens spöke” Karl Marx & Friedrich Engels (1848) Det kommunistiska partiets manifest








Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar