Före
kommunreformen på 1970-talet fanns det tre kommuntyper på den primärkommunala
nivån: städer, köpingar och landskommuner. Jag har tidigare skrivit om hur man
med hjälp av det officiella kommunnumret kan spåra dessa tre kommuntyper till
dagens kommuner. Läs här. De två
första siffrorna i kommunnumret är en länskod. De två sista siffrorna är en
kommunkod inom länet.
Den första av dessa två sista siffror
avslöjar vilken kommuntyp det handlar om. Om denna magiska siffra är en 6:a
(eller i vissa fall en 7:a) handlar det om en kommun som före
indelningsreformen var en köping, eller så ingår en köping som namngivande
beståndsdel i den nya kommunen. Jag har bara hittat ett undantag från denna
regel: Härjedalens kommun har fått ärva kommunnummer efter Svegs köping, men
namn efter landskapet.
På samma sätt betecknar en 8:a eller i
vissa fall en 9:a en f d stad. Liksom var fallet i Härjedalen har landskapet
fått ge namn åt Gotlands kommun, som dock fått ärva kommunnummer efter Visby
stad.
Alla andra siffror (0 – 5) betecknar före
detta landskommuner.
Om man summerar alla kommuner som på det
här sättet har ärvt en stadsåtta eller –nia så blir det 124 stycken. Men det är
inte hela sanningen. Det fanns faktiskt ytterligare nio städer, men de har så
att säga försvunnit spårlöst (de har i alla fall inte lämnat något spår efter
sig i kommunnumret). Det beror på att de har uppgått i en annan kommun,
vanligtvis en som fått namn och nummer efter en före detta stad. I ett fall har
den försvunna staden uppgått i en nya kommun som fått namn och nummer efter en
före detta köping.
Den här artikelserien syftar till att lära
oss den om inte fullständigt, så i alla fall i det närmaste, onödiga kunskapen
om de försvunna städerna. Här kommer den första av de nio städerna. Fler kommer
senare.
Djursholm:
Rikingarnas ghetto
 |
| Annons från 1914 |
Ägaren till Djursholms slott i södra Uppland började 1889
sälja både tomter och färdigbyggda villor på slottets marker. Det bolag som
bildades hade hand om alla olika slags samhällsservice: vägar, vatten och
avlopp, gatubelysning och den nya smalspåriga järnvägen till Stockholm. Det
ångloksdrivna tåget gick till en början med till Östra Station i Stockholm. Men
Östra Station ansågs obekvämt avlägsen, så planen var att låta tågen gå ända in
till centrum. Efter att banan elektrifierats var det möjligt att dra spåren
vidare över Valhallavägen och längs Engelbrektsgatan till Engelbrektsplan. Ända
till 1960 rasslade Djursholmståget fram på Stockholms gator.
Enligt ett obekräftat rykte ska nollor från KTH någon gång
på 50-talet ha oljat eller såpat rälsen i sista uppförsbacken mot Östra
Station. Djursholmståget tog sig inte upp utan bogseringshjälp av ett ånglok.
Andra liknande skrönor handlar om tåg som svetsats fast vid rälsen. Inte heller
det har kunnat beläggas.
1890 bildades Djursholms municipalsamhälle inom Danderyds
landskommun. 1901 bröts muncipalsamhället ut ur kommunen och Djursholms köping
bildades. Köpingen tog över Djursholmsbolaget om omvandlades till stad 1914.
1967 utvidgades staden genom att den slogs samman med Stocksunds köping. 1970
inkorporerades Tranholmen i Lilla Värtan som dessförinnan tillhört Lidingö
stad. Men sen var det slut på framgångarna. 1971 slogs staden samman med
Danderyd till Danderyds kommun.
Även om Djursholms stad försvann, så var det inte alldeles
spårlöst. Kommunnumret och kommunnamnet försvann, men den nya kommunen övertog
både stadsvapnet och Djursholms slott, där Danderyds kommunalförvaltning numera
huserar. Folkmängden idag är omkring 7 000 invånare vilket motsvarar drygt
20 procent av hela kommunen.
Djursholm är väl annars mest känt för sin välbärgade och
borgerliga befolkning. I det sista stadsfullmäktige valt 1966 hade Högern 21 av
de 35 mandaten.
 |
| Djursholmståget på Stockholms gator |
Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar