Vad fan betyder Färna?

Det händer att man blir fundersam över ortsnamn. Ett ortsnamn som förbryllat oss är den tredje större tätorten (numera bara småort) i vår egen kommun – Färna. Vad kan ett sådant ord betyda? Om man söker på t ex Google på Färna, så är det nästan bara en fisk som dyker upp. Det är ett slags karpfisk. Den är ganska sällsynt men påstås förekomma i den närbelägna Kolbäcksån. Enligt fiskbasen.se har den också påträffats i den mer närbelägna Hedströmmen (Färna ingår i Gisslarboåns vattensystem. Gisslarboån är ett biflöde till Hedströmmen). I Svanensjöarna i samma vattensystem uppges det finnas en annan karpfisk med det snarlika namnet Faren. Både Färna och Faren är i stort sett oätliga. Fiskbasen.se lägger till ”Endast i Sovjetunionen [salig i åminnelse] utnyttjas faren som matfisk.” Det verkar ändå, trots allt osannolikt att sällsynta oätliga fiskar har gett namn åt orten.

En liten avstickare i ortsnamnens värld

Det finns ju en hel vetenskap som sysslar med att tolka ortsnamn. I mycket handlar det om efterledet i sammansatta ortnamn. Efterleden kan i huvudsak delas in i naturnamn och kulturnamn. När jag tittar på dom uppgifter som finns om ortsnamnen i Skinnskattebergs kommun dominerar kulturnamnen. Institutet för språk och kulturminnen håller ett ortnamnsregister. Där tycker jag mig hitta knappt ett hundratal namn som är sammansatta (och alltså har ett efterled) och som förefaller begripliga. Av dessa är 67 kulturnamn och 21 naturnamn. Kulturnamnen skulle i sin tur kunna kopplas ihop antingen med bergsbruk och järnhantering eller med jordbruk.

Den första gruppen består t ex av hytta, hammar, gruva samt fors och berg. Dom båda sistnämnda skulle förstås också kunna ses som naturnamn, men när det gäller berg används det i Bergslagen oftast för att beteckna gruvor och bergverk. Det är väl inte orimligt att det finns en sådan koppling mellan fors och hytta eller hammar eftersom forsarna levereade kraft till just dom industrianläggningarna.

Viktigast i jordbruksgruppen är bo och torp. Vanliga naturnamn har ofta en anknytning till vatten, som viken, sjö(n), näs, mora (sumpig granskog), kärra, myra och tjärn.

Lantmäteriet har kartor och listor där man kan se förekomsten av olika ortnamnselement. Jag hittar i Skinnskattebergs kommun följande antal efterled med anknytning till järnhanteringen: Gruva 36, fors 17, hammar 14, berg 13 och hytta 11. Summa summarum 91 stycken. Dom mer jordbruksanknutna bo (inklusive varianten boda) är 64 stycken och torp 53 stycken. Summa 117. Även om det inte har med (det ej sammansatta) Färna att göra, vill jag inte undanhålla läsaren den allra vanligaste efterleden, alltså bo:

Alldeles i vår närhet, i Heds socken, kommer t ex Brickebo, Enebo, Bubbarsbo, Jönsarbo, Karmansbo, Lermansbo, Nibbarsbo, Stenbo, Svansbo, Tomasbo och Trunsbo. Inte illa!

Åter till Färna

Men låt oss nu återvända till Färna. Det är ju inte ett sammansatt namn. På lantmäteriet kan man får en uppfattning om spridningen av ortnamn där elementet färn ingår i hela Sverige. Det blir ett imponerande antal om 142 stycken med en viss koncentration till östra Mellansverige:

På vissa håll i landet är det ganska vanligt med ortsnamn som innehåller ”färn”: Inte mindre än 37 platser i Dalarna tätt följt av Gästrikland med 31 och Västmanland med 29 träffar. Andra län med 10 eller fler fall är Uppsala, Värmland och Västernorrland. Helt färnlösa är Sörmland, Jönköpings län, Skåne och Norrbotten.

Så tolkningsproblemet måste alltså finnas även på andra håll än i ”vårt” Färna. På projekt Runeberg hittar man Elof Hellquists (1903-06) Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia”. Han har en lång utläggning om Färna i sjö- och bebyggelsenamn. Slutsatsen synes vara att han vill koppla det samman med ”fara”. Inte i betydelsen farligheter utan snarare i betydelsen att åka. Hellquist lutar åt att det kan handla om färjelägen. Mot detta talar dock Västerfärnebo, där ingen sjö att fara på eller över fanns. Han tröstar oss dock med att kyrkan i Västerfärnebo ligger nära Vagnsån.

Fiskteorin avfärdas. Den skulle hänga ihop med det grekiska ordet περκνός (perknos) som betyder mörkfärgad eller brokig. Vilket fisken skulle vara.

En annan tolkning finns om det värmländska Färnebo, både en socken och ett härad utanför Filipstad. Det finns en teori om just det värmländska Färnebo. Det skulle vara en beteckning på dom som bodde vid Färnsjön, som i sin tur fått sitt namn av den kryptogama växten färne som numera kallas fräken och som växer i den närbelägna Färnsjön. Tolkningen delas av Västerfärnebo hembygdsförening i Västmanland. Utredningen (1934) om dom värmländska ortsnamnen nöjer sig med att namnet kommer av Färnsjön. Inga ytterligare utvikningar om fräken. Hellquist berör över huvud taget inte fräken-tolkningen, utan menar att färn i Färnsjön har samma ursprung som andra sjönamn innehållande ”färn”.

Slutligen ska vi uppehålla oss vid ytterligare en tolkning som bl a återges på Ferna Herrgårds hemsida: ”Det äldsta belägget för ortnamnet är från 1467 (Fegernæ). Det kan vara värt ytterligare en återkomst till Hellquist. Det visar sig att det på gränsen mellan Småland och Västergötland finns en sjö som heter Fegern, alltså rätt snarlikt Fegernæ. Hellquist diskuterar ingående innebörden i Fegern, som han härleder till det fornnordiska fegher med innebörden ”dödsinvigd”, ”av någon andemakt bestämt att årligen en eller annan människa skulle omkomma i strömmen”. Det skulle också kunna betyda ”de dödsdömdas sjö” och ”att i densamma människor kastats som offer”, vilket i sin tur kunde föranleda att sjön betraktades som ”helig”.

Det är nu dags att summera dom olika förslagen på vad namnet ”Färna” betyder. Här är dom alternativa tolkningarna:

• En eller annan fisk som bara äts av ryssar.
• Där man kan åka med båt.
• Där det växer mycket av en särskild sumpväxt.
• Dom dödsdömdas sjö.

Säg inte annat än att den här genomgången har lett till en högre nivå av icke-vetande!

Zombiebussen till Färna och Bernshammar borta

Våren 2020 beslöt dåvarande kommunalrådet (S) alldeles på egen hand att lägga ned busslinjen Skinnskatteberg – Färna – Bernshammar. Icke desto mindre stod alla hållplatsstolpar kvar, åtminstone i december i fjol. Det handlade om 18 busshållplatser längs länsvägarna 233 och 250.

Jag skrev här i december om hur man i tre och ett halvt år gett ett intryck av att det fanns kollektivtrafik på landsbygden. En och annan kan kanske till och med ha ställt sig att vänta på bussen, men tröttnat efter mer än tre års väntan. Det kom ingen buss.

Så här skrev jag den gången:

Det ger i alla fall, för dom bilåkande, ett intryck av att det här är en framåt klimatsmart kommun, som satsar på kollektivtrafik också på landsbygden. Och det tyder också på en viss handlingskraft. Med ett penndrag kunde kommunalrådet förpassa inte mindre än 18 hållplatser till busshållplatszombiernas värld. Alltid något.

Med dagens regim vad avser klimatpolitiken såväl i landet som i regionen (landstinget) och kommunen har man nu tydligen tyckt att det inte behövs någon green-washing längre. När jag härförleden hade anledning att åka längs väg 250 från Gunnilbo till Hed kunde jag konstatera att samtliga hållplatsstolpar nu var borta. Till och med de två fina busskurerna i Färna har dom lyckats baxa bort. Så nu är den busslinjen spårlöst försvunnen. Ibland kan det gå fort!

Borta!

 

Val av samma skäl som man har bröstvårtor fast man inte ammar. För säkerhets skull.

Efter valet har kommunalpolitiken gått över i en ny fas. Nu har det handlat om förhandlingar om hur styret ska ordnas i kommunerna. På en del håll har det gått fort medan andra har dragit ut på processen i månader. Jag har här på bloggen rapporterat om utvecklingen i de tio västmanländska kommunerna. Detta har tilldragit sig ett visst intresse från läsekretsen (inläggen 2, 4 och 7 på tioitopplistan). Slutresultatet har märkvärdigt nog blivit att valvinnaren SD kommit med i styret i bara två kommuner, medan Socialdemokraterna medverkar i styret av åtta kommuner, varav i ledande ställning i sju. Detta påminner om den aboensiske statsvetaren Dag Anckars kommentar: ”Här i Finland har vi val av samma skäl som man har bröstvårtor fast man inte ammar. För säkerhets skull.” Detta var nämligen på den tid när praktiskt taget alla partier (som var godkända av Moskva) satt med i den finska regeringen. Till det märkliga resultat av konstitueringen i Västmanlands kommuner ska jag återkomma i ett senare inlägg.

För övrigt kan man konstatera att i topp hamnar i november ett inlägg om det synbart föga upphetsande ämnet kommunal revision. Bakgrunden är dock inte ointressant eftersom det handlar om hur man kan styra kritisk granskning av kommunal verksamhet med medelstilldelningen till revisorerna. Slutligen innehåller tioitopplistan två gamla godingar om det gamla brukssamhället Färnas historia. Det ena inlägget gjorde jag redan 2014 och det handlar om de märkliga grevarna von Hermansson som härskade där. Det andra inlägget är från Norges senaste nationaldag och berättar den än märkvärdigare historien om hur norska soldater sprängde dasset i Färna med dynamit så att skiten yrde.

Antal besökare var i november 348 (549 i oktober). Av dessa var 159 (322) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 2,19 (1,35) och genomsnittlig tid per besök var 66 (61) sekunder. Flest besökare kom från Sverige, Finland, USA och Nederländerna. Ströbesökare dök upp från Belgien, Irland, Norge, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Ungern.

De tio mest visade inläggen i november:

1	Billigare och bättre kommunal revision genom samarbete (ny)
2	När Marie säger ”hoppa!” då hoppar Bosse (ny)
3	Finns det några belägg för offerkoftehypotesen? (ny)
4	Valteknisk samverkan ?? (ny)
5	Fyraåring håller stånd mot fascismen (ny)
6	I fäders spår (ny)
7	Det sprack för högern i Köping (ny)
8	När norska soldater sprängde dasset i Färna med dynamit (ny)
9	Skinnskattebergs kommun laglöst land (3:a)
10	Strövtåg: De galna grevarna (ny)

 

 

Byråkratiexplosionen på första plats i juli

Avslöjandet att byråkratin i Skinnskatteberg fördubblats på 13 år och nu var betydligt större än i jämförbara småkommuner ställde till ett väldigt rabalder. Socialdemokraterna påstod att det var lögn och ställde villigt upp och försvarade även den politik som bedrivits av borgerliga majoriteter. Också Sverigedemokraterna ansåg sig vara tvungna att gå i svaromål. Inlägget om denna upprörda diskussion kom att inta första plats på juli månads topplista. Intressant är hur gamla godingar som inlägget om Tyska kyrkan i Gunnilbo (nummer 3), grevarna von Hermansson på Färna (nummer 4) och berättelsen om hur norska soldater sprängde dasset i Färna med dynamit (nummer 9) återkommit på listan bland de mer dystra inläggen om kommunalpolitiken i Skinnskatteberg.

Antal besökare var i juli 445 (1 234 i juni). Av dessa var 269 (905) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,27 (1,76) och genomsnittlig tid per besök var 53 (142) sekunder. Flest besökare kom från USA, Sverige, Frankrike och Storbritannien. Ströbesökare dök upp från Belgien, Finland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge och Ungern.

De tio mest visade inläggen i juli:

1	Byråkratitillväxten: Som att trampa i ett getingbo (ny)
2	C i Skinnskatteberg vill ta makten tillsammans med SD. Vad säger Sillbo? (ny)
3	Tyska kyrkan i Gunnilbo (ny)
4	Strövtåg: De galna grevarna (ny)
5	Valet i Skinnskatteberg: Vänstern mot den samlade högern (ny)
6	Hur långt syns ett vindkraftverk? (ny)
7	Riksdagens svarta onsdag (2:a)
8	De vill bli fullmäktige i norra Västmanland (ny)
9	När norska soldater sprängde dasset i Färna med dynamit (ny)
10	U-596 den felande länken (ny)

  

När norska soldater sprängde dasset i Färna med dynamit

 

Den 9 april 1940 angreps Norge av nazi-Tyskland. Efter ett par månaders krigshandlingar var hela landet besatt, men hemmafronten fortsatte att göra motstånd. Också utomlands försökte man sätta upp norska militära förband (känt bland annat från en aktuell TV-serie). Ett av dessa projekt var utbildningen av norska flyktingar i Sverige till de s k polititroppene och reservpolitiet. Det senare var en renodlat militär utbildning. En viktig roll i verksamheten spelade Harry Söderman också känd som Revolver-Harry, också han känd från TV som Leif GW Perssons idol. Revolver-Harry var chef för Statens Kriminaltekniska Anstalt. 1942 åtog han sig uppdraget från den norska exilregeringen att anordna en utbildning av poliser i Sverige.

Harry lyckades få den svenska regeringens godkännande. Saken var känslig. Som bekant var den svenska regeringen obehagligt angelägen om att inte stöta sig med tyskarna. Inte ens den svenska militären fick veta vad som var på gång. För rekryteringen anordnades ett antal ”hälsohem” för norska flyktingar. Det som försiggick där var helt enkelt mönstring och rekrytering.

Vid ett stort antal läger i hela Sverige skedde sen den praktiska utbildningen. Ett av dessa fanns i Färna. Där utbildades den s k Finnmarksbataljonen avsedd att sättas in i Finnmark. På sajten ferna.se beskrivs lägret:

I Färna låg under andra världskriget ett stort läger för norska flyktingar. Här fanns det cirka 30 baracker, en gymnastiksal, sjukstuga, stall, matsal, bageri och ammunitionsförråd. Som mest fanns här 1100 norrmän samlade för så kallad polisutbildning. Deras närvaro innebar förstås ett kraftigt uppsving för det lilla samhället med 250 invånare. Affärslivet blomstrade och flera förbättringar genomfördes, bland annat den nuvarande gatubelysningen.

Norsklägret i Färna (Bild från ferna.se) 

Den utbildade konditorn, bobsleighåkaren och FrP-politikern Reidar A Berg, död 2018 ger glimtar från livet i Färna-lägret:

Jeg kom till II bataljon på Färna bruk. Der traff jeg mine gamle gode venner …, og vi hade mange hyggelige kvelder på køyekanten min hvor vi drakk te og hørte nyheter og musikk på radioen min. Som underhodning ble det av og til vist filmer, og vi hade noen gang også besøk av både norske, svenske og danske artister som underholft på forskjellig vis. Deeuten hade vi selvfølgelig vårt eget musikkorps.

Reidar Berg berättar också om den gång få lägerarbetarna (pojkar som inte befunnits stridsdugliga) strejkade för att få mer lön. Strejken ledde till att dassen inte tömdes:

Disse ble etter hvert ganske fulle, faktisk så fulla at vi måtte stå på huk oppå setene og det ble faktisk topp på bøttene.

Men pionjärsoldaterna visset på råd. De placerade en dynamitgubbe med tändhatt i mittfjölen och tände på. Tunnan hade fungerat som en kanon så att innehållet hade gått rakt upp i taket och bildat en omvänd pyramid.

Neste morgen var det folkevandring til latrinen. Der hade frosten dannet iskrystaller på ekskrementene både i taket och rundt på veggene. Det var nesten et vakkert syn… Leirarbeten fikk sitt lønnspålegg og latrinen ble vasket och reparert!

Först i maj 1945 när kriget närmade sig slutet sattes bataljonen in i Finnmark. Några stridshandlingar blev det inte fråga om. Icke desto mindre drabbades man av den största förlusten för reservpolitiet över huvud taget då 22 man omkom i samband med minröjning i Karasjokk.

Många som deltog i polititroppene och reservpolitiet har känt att deras insatser efter kriget inte har fått den uppmärksamhet och respekt som man menar sig vara värda. Reidar Berg skriver

Vi kaller oss selv for ”De glemte bataljoner”. I det store bokverket ”Norge i Krig” med 8 store tykke bind, er Polititroppene såvidt omtalt på en liten halvside! Det er stor skam!

1983, 40 år sedan det första lägret öppnandes, överlämnade Norge en minnessten till Sverige. Stenen överlämnades av kung Olav V (också känd från TV) i Stockholm. Stenen står sedan 2016 nedanför norska ambassaden på Djurgården i Stockholm.

Det anses att beslutet att den norska kungen skulle överlämna stenen var viktigt. Det kunde ses som ett slags upprättelse för de styvmoderligt behandlade polistrupperna att överlämnandet skedde på högsta nivå.

På många håll i landet där det funnits utbildningsläger har det också ställts upp minnesstenar. En finns i Färna efter gångvägen från parkeringen till herrgården.

Minnesstenen i Färna (Bild: Clara Ruyter)

Hur gick det för Revolver-Harry då? På 1950-talet började han resa runt i världen som ambulerande detektiv. 1956 fick han ett erbjudande från Marocko att hjälpa till att bygga upp landets polismyndighet. Harry tackade ja och flyttade med hela familjen till Marocko, där han samma år dog i Tanger av en hjärtattack. Fast på sitt sätt lever han vidare eftersom Astrid Lindgren ett tag jobbade som sekreterare åt Harry Söderman, och hon förmodas ha fått inspiration till ”Mästerdetektiven Blomkvist” från Harry.

Revolver-Harry

Det hände i april i Skinnskatteberg

1910 En liberal, en socialist och en höger i Skinnskatteberg

KÖPING, måndag. Landstingsmannavalet i Skinnskattebergs valkrets af Västmanlands västra domsaga har utfallit så att Arbetarpartiets lista afgifvits 843 röster av 543 röstande, på borgerliga samlingslistan 3,086 röster af 280 röstande och på Sparsamhets-, nykterhets- och reformvännernas lista 2,568 röster af 423 röstande. Valda blefvo härigenom en från vartdera partiet, nämligen handlanden A. Zander, Kolsva, socialdemokrat, bruksägare L. Lorichs, högerman och riksdagsman Adolf Jansson i Bråten, liberal. (DN 19/4 1910)

Siffrorna för antal röstande och antal röster kan verka häpnadsväckande för en nutida läsare, men vi måste komma ihåg att den lika rösträtten ännu inte var införd. De som röstade på Socialdemokraterna hade i genomsnitt 1,6 röster per person, högermännen ägde inte mindre än 11 röster i medeltal och de liberala 6,1 röster. Ett annat sätt att se på saken kan vara att Socialdemokraterna, som var 44 procent av de röstande fick 13 procent av rösterna. Högermännen som utgjorde 22 procent av väljarna fick 48 procent av rösterna och Liberalerna som var 34 procent av väljarkåren fick 40 procent av rösterna. I sanning ett fiffigt system.

1911 Lifaktighet inom den västmanländska grufindustrin

Stor lifaktighet råder för närvarande inom grufindustrin i den västmanländska bergslagen. Så kommer brytningen vid den Uttersbergs bruks aktiebolag tillhöriga Persgrufvan att från maj månads ingång fyrdubblas. Borrmaskiner skola för brytningen användas och elektrisk kraft skall erhållas från Skinnskattebergs bruks kraftstation, hvarifrån ledningen nu i det närmaste är färdig. Transformatoranläggningen med elektriska utrustningen levereras af Luth & Roséns aktiebolag, Stockholm och kompressorsanläggningen af Nya aktiebolaget Atlas, Stockholm.

Den järnrika och fosforrena malm som nu skall brytas är hufvudsakligen afsedd för export. (DN 11/4 1911)

Persgruvan (Foto: Oscar Bladh)

1927 Baggå handelsbod slår vantarna i bordet

Den 12 april 1927 annonserades det ut en auktion på landsfiskalskontoret i Skinnskatteberg. Det var konkursförvaltningen i handlanden Adolf Anderssons i Baggå konkurs som skulle gå under klubban. Det som såldes var fastigheter i Svarvarbo och Österbo taxerade till 12 400 kronor. Vidare såldes handlanden Adolf Anderssons handelsvarulager och inventarier värderade till 9 338 kronor och 10 öre. Den som ville ha ytterligare upplysningar kunde vända sig till Örebro och Västmanlands läns köpmannaförening eller landsfiskal Pontus Nohre.

1934 Boliden letar malm

VÄSTERÅS, måndag.

Det är icke uteslutet att rika malmfyndigheter ännu finnas outnyttjade i den västmanländska bergslagen. Närmare bestämt i Skinnskattebergs socken. Därpå tyder det intresse som länge lagts i dagen av bergsingenjörer och andra sakkunniga från Boliden. I dagarna har sålunda Boliden sämt ned ett antal arbetare för att påbörja diamantborrningar i trakten. (DN 10/4 1934)

Malmletarna från Boliden slog läger i Kärrbo. Tidningen påpekar särskilt att undersökningen heöt pch hållet drivs av Boliden och att Riddarhyttebolaget inte har något med dem att skaffa. Åtta inmutningar har gjorts alldeles intill Kärrbo och Hultebo. Borrningsförmannen lät optimistisk även om han försiktigtvis tillade att ”Det kan ju vara vanligt berg som dock är ledande. Varigenom ingenjörernas apparater ändå givit utslag.” Artikeln avslutas med att ”I vilket fall som helst motses resultatet av borrningarna med största intresse däruppe i trakterna.”

1934 Ny skogsskola vid Skinnskattebergs herrgård

Den 24/4 1934 meddelade Dagens Nyheter att domänstyrelsen var spekulant på tre skogsegendomar i Skinnskatteberg, Färna och Riddarhyttan. I anslutning till de kommande förvärven av skog var det meningen att Skinnskattebergs herrgård, som stod öde skulle det bli en ny skogsskola. Eventuellt skulle skogsskolan vid Kloten flyttas till Skinnskatteberg.

1934 Tågurspårning, arbetare skadad

VÄSTERÅS, fredag.

T.T. Ett tågmissöde inträffade på fredagsförmiddagen vid Skinnskattebergs järnvägsstation. Då ett arbetståg var på ingående spårade tre av vagnarna ur vid södra växeln. En av arbetarna, som var sysselsatt med skrivgöromål i en av manskapsvagnarna, slungades mot ett bord och fick ett blödande sår i nacken samt en lindrigare hjärnskakning. Persontåget från Örebro blev på grund av missödet betydligt försenat. Ett hjälptåg måste rekvireras från Krylbo, och passagerare och gods överfördes till detta. (DN 28/4 1934)

1960 Nytt kraftverk i Karmansbo

Den 24 april 1960 meddelade Dagens Nyheter att Kohlswa Jernverk planerar att bygga ett nytt stålgjuteri samt ett nytt kraftverk. Kraftverket skulle byggas i Hedströmmen vid Karmansbo mellan Kolsva och Skinnskatteberg. Det nya kraftverket skulle få en fallhöjd på 18 meter.

1960 Fyraåring i bil körde ned i damm

Fyraårige Lars Rönning, Färna, svävade i livsfara då han på fredagen ensam i sin pappas bil åkte ned i en djup damm vid Skinnskattebergs revirs huvudkontor i Färna bruk. Bilen flöt på vattnen och pojken räddades av sin far, montör Artur Rönning, genom en sidoruta.

Pojken fick sitta kvar i bilen medan pappan gick in på kontoret. Parkeringsplatsen ligger i ett svagt lut mot dammen. Pojken manipulerade med växelspaken och fick ur backväxeln som fadern lagt i, varefter bilen kom i rullning. Med hjälp av en traktor bärgade man bilen innan den sjönk. (DN 30/4 1960)

1961 Tjuvbromsande tåg vållade svårsläckt gräsbrand

Stora skogspartier var hotade vid en dagslång gräsbrand utefter järnvägen Fagersta – Skinnskatteberg på onsdagen. Branden utbröt på morgonen. 30 brandmän och ett 15-tal man från SJ deltog i släckningsarbetet. En sträcka på drygt 15 kilometer brändes av mer eller mindre. Tjuvbromsning från ett tåg konstaterades vara orsaken sedan man påträffat en helt avbränd bromskloss. (DN 27/4 1961)

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här. 

Ett fyrfaldigt "nöff!"

Det var lunch i vinterträdgården på Färna herrgård igår. Det fanns ingen skriven meny och servisen var inte helt bekväm med språket, så jag kan inte riktigt redogöra för vad vi åt. Men jävligt gott var det. Och mätt blev man. Förrätten bestod av matjessill och hårdkokta ägg m m. Sillen var mjäll och fin. Varmrätten var fläskben, rotfruktspuré m m. Den söta efterrätten tror jag bl a innehöll någon kvarg. Det hela var mumsigt och de fyra grisarna var entusiastiska.

Tidigare matrecensioner

Fem grisar Matkonsulatet 

Fyra grisar Högsjö wärdshus, Nya serveringen, Ängelsberg, Klostergatans vin och delikatess, Lund, Kungsörstorp, Kohlswa herrgård, Djäknebergets restaurang, Grythyttans gästgivargård, Wärdshuset Gaggeska gården,  Bryggans Bar och Café, Västerås, Pressklubben, Gripsholms Värdshus, Ulvsby herrgård, Sunne, Konserthusterrassen, Västerås, La Cantina, Södertälje, Zorbas taverna, Kolsva, Söders Hjärta, Lake Lodge, Karlskoga, Nya Hattfabriken 

Tre grisar Vinöns wärdshus, Wärdshuset Engelbrekt, Kolbäcks Gästgivargård, Bjerreds Saltsjöbads kallbadhus, Blå Kök och Bar, Karlstad, Pinchos, Göteborg, Brasserie Elverket

Två grisar Wanbo herrgård, Brasseri Stadsparken, Västerås, Hotell Scheele, Köping, Hyttans café, Säfsen

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Doris på kafésemester

Doris har varit på fortsatt sommarlov i Västanhed med omnejd. Under veckan har det medhunnits besök på inte mindre än två kaféer. Först Kafé Bockhammar mest berömt för Ebba Brahe och hennes lusthus, men också för sin blåbärskaka. Doris fann berättelsen om den stackars Ebba mest intressant och föredrog glass före blåbärskakan. Sen var det sommarkaféet i vinterträdgården på Färna Herrgård. Herrgården är inte minst känd för greven von Hermanssons ståtliga mausoleum, som Doris tyckte påminde starkt om Ronjas borg. I kaféet föredrog hon glass.

Ebba Brahes lusthus

Glasstrut i lusthuset

I rollen som Ronja i mausoléet

"Glass i stora lass" i Vinterträdgården

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå. 

Gammal greve avdammad

Greven von Hermansson

För första gången på mycket länge finns inga inlägg på topplistan om kommunalpolitikens hemska utveckling i Skinnskattebergs kommun där den populistiska folkpartipolitikern Carina Sándor efter valet styr tillsammans med de rasistiska Sverigedemokraterna. I topp ligger istället betydligt äldre politiker från Färna, som riksdagsledamöterna greven von Hermansson och nuvarande landshövdingen Sven-Erik Österberg.

Antal besökare var i juli 609 (598 i juni). Av dessa var 395 (420) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,47 (1,17) och genomsnittlig tid per besök var 99 (53) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, USA, Finland, Danmark, Nederländerna, Australien, Tyskland och Storbritannien. Ströbesökarna var från Argentina, Japan, Kina, Luxemburg, Mauritius, Norge, Polen, Ryssland, Sydkorea, Tanzania, Tjeckien och Ukraina.

De tio mest visade inläggen i juli :

1	Riksdagsmän från Färna (och Munktorp) (ny)
2	Strövtåg: Kolsvas röda grus (ny)
3	Mer styrning av kommunerna förslag av utredare (ny)
4	SD-bröllop evenemang i Arboga (4:a)
5	Än slank det hit och än slank det dit (8:a)
6	Var ligger egentligen hjärtat av Bergslagen? (ny)
7	Brevvän på nätet: Ett av Europas ledande energibol...(2:a)
8	Segerdagsfirande i junitoppen (ny)
9	Vinön årets skärgårdsö (ny)
10	Med Frans Klasson Garneij till mörkrets hjärta (3:a)

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.