torsdag 28 maj 2015

SD-bröllop evenemang i Arboga

Nazistiskt massbröllop i Berlin 1933
Arbogas största evenemang är den årliga medeltidsveckan. Ett särskilt publikdragande inslag är när årets brudpar vigs på medeltida sätt. Den arrangerande medeltidsföreningen har i år valt två aktiva politiker från Sverigedemokraterna till årets brudpar. Bruden är ordförande i den lokala partiföreningen i Västra Mälardalen och sitter i kommunfullmäktige. Brudgummen har varit partisekreterare på riksnivå och sitter nu i Arbogas fullmäktige som gruppledare och sitter också i landstingsfullmäktige.

Valet av årets brudpar har väckt protester. Det riskerar att bli ett propagandajippo för rasistpartiet Sverigedemokraterna. Dålig reklam för Arboga menar en del. 

Arrangörsföreningens ordförande tycker dock att det är ett bra val. Man ska inte blanda politik med bröllop. På frågan om varför svarar hon i en radiointervju flera gånger att ”det är två skilda saker”.


Sverigedemokraterna har sina rötter i nazismen. Nazisterna var inte lika rädda för att göra politik av bröllop. Den 2 juli 1933 marscherade 47 nazistiska brudpar anförda av stormtruppernas orkester som spelade krigiska melodier genom Berlins gator till Lazarus-kyrkan. Brudgummarna var alla uniformerade. I kyrkan vigdes de 47 paren i närvaro av propagandaministern Joseph Goebbels.

Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.


onsdag 27 maj 2015

Man går aldrig säker för tidningstjuven

Nu slog tidningstjuven för ovanlighetens skull till på en onsdag. Det är nog för att man inte ska känna sig för säker. Annars har ju måndagar varit hens favoritdagar. Årets träffprocent (andel dagar med tidning i brevlådan på utgivningsdagen) är därmed 59,9 procent.

Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

lördag 23 maj 2015

Hoppas ni inte har blivit oroliga

Det har varit tyst här på bloggen några dar. Hoppas att ni inte blev oroliga. Jag är inte död, utan har varit på en rundresa. Framförallt har det gått i barnbarnens tecken. Men det har också varit ett intressant fall där jag själv så att säga har gått i barndom, eller åtminstone ungdom. Mer om detta senare.

Vi börjar med de skånska barnbarnen. Här ser vi Emi stolt visa sin blivande skola.

Blivande elev
Det har också varit hallabaloo på Emis förskola. Först sångstund på gården. Föräldrar, far- och morföräldrar och förmodligen även annan släkt attackerade scenen som vore det en rockkonsert. Efter det picknick i Botaniska trädgården (Botán, jag blir alltid rättad när jag säger Bótan).
Ivriga föräldrar atackerar sångscenen
Här lyckades jag tränga mig fram och ta en bild av Emi

Trädklättring i Botán
Vid ett besök hos kusinerna Julian och Ruben anordnades en Mindcraftturnering med Emi och Julian vid var sin dator men i samma värld. Vad det nu kan betyda. Ruben fick hålla till godo med en telefon.

Mindcraft LAN-party
Ruben
Nu till det annorlunda inslaget. Åter till ungdomsåren. På den här bilden kan man se klass LI från kommunala gymnasiet i Sollentuna på utflykt till Gamla Stan. Det kan väl ha varit sisådär vårterminen 1963.


Ja, så hände det ena och det andra. En nyspråklig gren avskildes och kvar blev den hårda kärnan av latinare. En och annan tappades efter vägen eller fick gå om en klass. Inflyttade och kvarsittare tillkom. Men summan av kardemumman var att vårterminen 1965 kunde tolv nybakade latinstudenter storma ut på Häggviksskolans skolgård. Häromkvällen samlades nio av dessa i ett källarvalv på Norrmalm.

I valvet
I huvudsak har vi inte setts på 50 år. Var och en berättade om vilka vägar livet tagit sen dess. Men jag måste nog säga, att intresset för dessa mellanliggande tider snabbt sjönk. Istället var vi - åtminstone om jag talar för mig själv - ganska raskt tillbaka till tidigt 60-tal och Häggviksskolan. Det var en fascinerande upplevelse. Folk brukar ju ofta säga att, även om jag har blivit äldre, så känner jag mig som 17. Det som hände var att vi alla inför ögonen på varandra förvandlades till 17-18-åringar. Visst pratades det om barnbarn, om det flydda yrkeslivet och om den kommande döden. Men det bestående var att tiden där i källarvalet backade med en genomsnittshastighet av cirka 10 år i timmen. Fascinerande.

För att vi sådär till en början skulle känna igen varandra hade det utgått påbud om röd ros i knapphålet. Jag köpte tre röda rosor på Centralen och hemma hos Malin som jag skulle övernatta hos preparerade jag en av dessa för knapphål. Den massakrerades dessvärre av preparerandet. Med den andra gick det bättre. Den tredje lämnade jag i ett vinglas på köksbordet. Nästa dag blev rosen till ett mycket intressant fenomen för Doris. Här ser vi Doris med blomma:

Flicka med ros
Ja, så var det med den veckan. Kom inte och säg att pensionärslivet är enahanada!

Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

(sedär. där kom latinet till användning)





måndag 18 maj 2015

Kors i taket! Söndagens DN stulen.

Idag hände något ovanligt. Någon hade stulit vår söndagstidning. Vanligen har tidningstjuven tagit måndagstidningen, även om undantag har förekommit. Nu har det gått 138 dagar av 2015. Av dessa har vi haft Dagens Nyheter i brevlådan på utgivningsdagen 82 dagar, vilket motsvarar 59,4 procent.

Utdelningsstatistik för DN år 2015 hittills:

Antal dagar
Procent
- tidningsfria dagar
6
4,3
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen
35
25,4
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen
3
2,2
- vardagar, utebliven tidning
12
8,7
Dagar med tidning på rätt dag
82
59,4



Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.



söndag 17 maj 2015

Om "återförstatligande" av skolan

Fyra pedagogikprofessorer på DN Debatt 13 maj 2015:

Jan Björklund ropar efter ett återförstatligande av skolan utan att leverera ett enda trovärdigt motiv för att det enkelt skulle öka elevernas lärande. Snarare skylls de svaga resultaten på att skolpolitiker i kommunerna är amatörer. En klatschig rallarsving som emellertid saknar den viktiga detaljen som berättar vad de statliga proffsen kan bättre och som strax skulle leda till nya kvaliteter i den svenska skolan.

Kritiken drabbar förstås också de två andra partier som ställt upp på det populistiska kravet att "återförstatliga" skolan - Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Läs hela artikeln här.


Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.


Derfor elsker vi dette landet

Hör Robert Gustafsson om varför han älskar Norge:



Praeterea censeo
Det finns politiker och partier som samarbetar med Sverigedemokraterna. De har köpt SD:s röster för att få egna maktpositioner. I utbyte har SD fått positioner som de annars inte skulle ha fått. Sådana politiker och partier (fascistkramare) bidrar till att få rasisterna att se ut som vore de rumsrena. Fascistkramarna borde skämmas. Och avgå.

torsdag 14 maj 2015

Kommunal tjänsteman i det politiska systemet. Ett omöjligt uppdrag?

Numera åtar jag mig nästan aldrig föreläsningsuppdrag. Men i början av mars gjorde jag ett undantag och höll en föreläsning vid KaU. Här är den till föreläsningen hörande presentationen:

video

Och här är litteraturreferenserna i presentationen:

Rikke Berg (2006) ”Political complexity or managerial simplicity? Mayoral norms of organisational leadership” i Henry Bäck, Hubert Heinelt & Annick Magnier (red) The European mayor: political leaders in the changing context of local democracy Wiesbaden: Verlag für Sozialwissenschaften ss 311 – 333

Poul Erik Mouritzen & James H Svara (2002) Leadership at the apex: politicians and administrators in Western local governments Pittsburgh: University of Pittsburgh Press

Rolf Solli & Anna Cregård (2008) ”Det är svårt att dansa tango - om kommundirektörsrollens innehåll och betydelse” Kommunal ekonomi och politik 12 (3, September 2008) ss 31-54.

SOU 1923:18 Kommunalförfattningssakkunigas betänkande

SOU 1945:38 Kommunindelningskommitténs betänkande


Donald Söderlind & Olof Petersson (1985) ”Svensk förvaltningspolitik” Uppsala: Diskurs

Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.


fredag 8 maj 2015

Bergslagens politiska ekologi: När monoliten rämnar

Socialdemokraterna fick i kommunalvalet 1970 mer än 60 procent av rösterna i 37 kommuner. Sexton av dessa kommuner fanns kvar oförändrade 2014. De övriga 21 hade slagits samman med andra kommuner eller ändrats så mycket att det inte går att göra jämförelser över tid. De sexton ligger framförallt i Bergslagen. Till 2014 har den socialdemokratiska röstandelen minskat kraftigt. Den tidigare dominerande industrin har i mycket försvunnit och de flesta av kommunerna har en minskande befolkning. I flera av kommunerna har politiken under de senaste 20 åren varit turbulent. Det har varit täta majoritetsskiften. Det har förekommit så kallade ”regnbågskoalitioner” och i flera av kommunerna har det annars lilla Vänsterpartiet spelat en betydelsefull roll.

Av de sexton kommunerna ligger tolv i Värmland och Västmanland. Det är typiska bruksorter. 1970 var 50 procent av befolkningen sysselsatta i tillverknings- eller gruvindustrin. I medeltal försvann 55 procent av dessa arbetstillfällen till 2012. I vissa kommuner var minskningen mycket kraftig: I Hällefors försvann t ex 71 procent av arbetstillfällena i industrin. I Hallstahammar 69 procent och i Storfors 67 procent. Följden blev förstås att den andel av befolkningen som arbetade i industrin också minskade – i genomsnitt med 24 procent.

Den socialdemokratiska röstandelen minskade också: Från 1970 till 2012 med 21 procentenheter och till 2014 med 22 procentenheter. Kommuner med särskilt stora ras var Fagersta med 36 procentenheter från 1970 till 2010, Degerfors 36 procentenheter och Älvkarleby med 33 procentenheter.

I fjorton av de sexton kommunerna minskade befolkningen. Den genomsnittliga befolkningsförändringen var minus 13 procent. Filipstad blev av med 35 procent av sin befolkning, Storfors 27 procent och Oxelösund 25 procent.

Vad hände med det kommunala styret i detta förändrade landskap? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har ställt samman förändringar i det kommunala styret i landets alla kommuner under de 20 åren sedan 1994. I våra sexton bergslagskommuner redovisas ett tjugotal olika konstellationer av kommunala styren. Vanligast är rena S-styren eller S+V-koalitioner, vardera ungefär lika ofta förekommande. Andra ganska ofta förekommande koalitioner är ”rödgröna” kombinationer (S och/eller V tillsammans med Mp), blocköverskridande koalitioner där S men inte V ingår, ”regnbågskoalitioner” (V tillsammans med flera borgerliga partier) och rent borgerliga koalitioner.

Ett enkelt mått på den kommunalpolitiska turbulensen som kan utvinnas ur SKL:s databas är antal skiften av styrande koalition. Noll betyder att man har haft samma styre i alla de fem mandatperioderna från 1994 till 2010. Om kommunen har bytt styre varje mandatperiod får den turbulensvärdet 5. Eftersom det är möjligt att skifta styre även under löpande mandatperiod är det också möjligt att få mer än 5. Skinnskattebergs kommun har t ex värdet 6.



Här är några basfakta om de sexton kommunerna:

Kommun
Landskap
Procent industri 2012
S-röster 2014
Styre före valet 2014 enligt SKL
Degerfors
Värmland
28,4
31,2
V+Mp
Fagersta
Västmanland
39,4
38,4
V
Filipstad
Värmland
27,2
40,6
S+V+Mp
Grums
Värmland
26,3
51,0
S
Hallstahammar
Västmanland
22,9
47,3
S+V
Hammarö
Värmland
14,3
42,5
M+C+F+Kd+Mp
Hällefors
Västmanland
25,8
26,6
S+Kd+M+lokalt
Kalix
Norrbotten
14,9
45,7
S+V+Mp
Munkfors
Värmland
30,9
57,5
S
Norberg
Västmanland
26,7
39,1
S+Mp (minoritet)
Oxelösund
Södermanland
33,1
41,1
S+V
Skinnskatteberg
Västmanland
32,3
38,6
S+V+Mp
Storfors
Värmland
22,7
43,7
S
Surahammar
Västmanland
29,6
38,0
S
Timrå
Medelpad
13,6
49,2
S+V
Älvkarleby
Uppland
16,9
40,5
S+V
Degerfors
Värmland
28,4
31,2
V+Mp

Avfolkning och avsossifiering samvarierar med politisk turbulens
Som man kanske kunde förvänta sig går det att koppla den parlamentariska turbulensen till de politiska och ekonomisk-demografiska förändringsprocesserna. Sambanden med både befolkningens förändring och förändringen av andelen S-röster är negativa. Det är väl förväntat: Ju mer väljarna har övergett Socialdemokratin, desto turbulentare parlamentarisk situation i kommunen. Och ju mer invånarna har flytt kommunen, desto turbulentare. Men dessa samband är utomordentligt svaga.

Mer förvånande är kanske det starka positiva sambandet mellan industrisysselsättningens utveckling och parlamentarisk turbulens: Ju kraftigare avindustrialisering, desto mindre turbulens. De kommuner som haft den rörigaste kommunalpolitiken är de som förlorat minst industrisysselsättning.


Delvis kan de här iakttagelserna vara illusoriska och bero på tekniska omständigheter. Det är ju ett ganska speciellt urval kommuner som studeras: Kommuner med mer än 60 procent sossar 1970 och som inte ändrats genom senare kommunsammanslagningar. Det kan hända att samband med en viss riktning och styrka i hela kommunpopulationen kan se mycket annorlunda ut i en så här utskuren delgrupp. Men det kan också vara så att det finns samband mellan de olika egenskaperna i analysen som inte kommer till uttryck i undersökningen av samband. Detta senare förhållande ska undersökas med hjälp av den speciella variant av regressionsanalys som kallas ”stiganalys”. Denna ger till resultat en modell där man kan följa orsaks-verkan-flödet mellan de olika egenskaperna. För den tekniskt intresserade kan jag berätta att modellens totala förklaringskraft är 51 procent och att kriteriet för att ta med en orsaksrelation är att det absoluta betavärdet är minst 0,20. Resultatet blir:
De direkta effekterna av avindustrialisering och avfolkning är fortfarande desamma: Ju mer omfattande avindustrialisering och avfolkning, desto mindre turbulens. Resultatet är inte omedelbart tolkningsbart. Kanske står avindustrialiseringen och avfolkningen för ett stagnerande lokalsamhälle, där det inte förefaller vara mödan värt att slåss om makten i kommunalhuset? Det finns dock indirekta effekter med omvänd riktning: Ju mer avindustrialisering och ju mer avfolkning, desto större är bortfallet av röster för Socialdemokraterna. Och ju mer röster S har förlorat, desto turbulentare är den parlamentariska kommunalpolitiken.

Sex kommuner mer turbulenta än förväntat
I figuren nedan har jag renodlat den partipolitiska effekten. Figuren visar de sexton kommunerna med S röstförluster på den vågräta ledden och turbulensmåttet rensat för effekter av avindustrialisering och avfolkning på den lodräta ledden.
Sju av kommunerna ligger relativt nära regressionslinjen. Det betyder att vi med den här modellen kan förstå graden av parlamentarisk turbulens i dessa sju kommuner som en produkt av avindustrialisering, avfolkning och avsossifiering. Tre kommuner är mindre turbulenta än vad man skulle ha väntat sig – Älvkarleby, Storfors och Fagersta (!). Inte mindre än sex kommuner avviker uppåt: Här är det rörigare än vad modellen förutsäger: Degerfors, Skinnskatteberg, Surahammar, Hällefors Hammarö och Filipstad.

Det är stora skillnader mellan utvecklingen i dessa sex kommuner. Några gemensamma drag går dock att urskilja. I fem av kommunerna går utvecklingen i två faser. I den sjätte kommunen, Surahammar, kan man bara se den första fasen.

Först S+V-koalitioner, sen kommer också borgerliga med i styret
I den första fasen krymper socialdemokratins röstunderlag, ofta med ett eller flera katastrofval – krascher där röstandelen minskar med omkring tio procentenheter. Efter den första fasen har Socialdemokraternas röstandel minskat till under 50 procent och de har tvingats bilda koalitioner för att kunna fortsätta styra kommunen. I Degerfors, Skinnskatteberg och Filipstad bildas koalitioner inom den rödgröna partifamiljen. Socialdemokraterna i Hällefors och Surahammar har gått längre genom att inkludera ett eller flera borgerliga partier i respektive styrande koalitioner. Typiskt löper den första fasen under 1990-talet, men det finns undantag: I Skinnskatteberg är den första fasen ett utdraget lidande som börjar redan i mitten av 1970-talet. I Hällefors fortsätter den första fasen under det nya århundradets första årtionde och i Surahammar tar utvecklingen fart först kring sekelskiftet, när den första utvecklingsfasen avslutats i fyra av kommunerna.

I den andra fasen fortsätter den socialdemokratiska kräftgången. I Hammarö och Skinnskatteberg kryper röstandelen ner under 40 procent och i Degerfors och Hällefors under 30 procent. I den här fasen sker det ett borgerligt genombrott. Bara i Hällefors resulterar den istället i en vänsterledd koalition mellan Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I de andra kommunerna blir det borgerliga styrande koalitioner eller blocköverskridande koalitioner med både Socialdemokrater och borgerliga partier. I två av kommunerna – Degerfors, Hammarö och Skinnskatteberg – medhinnes ytterligare en respektive två faser.

Utvecklingen påskyndas av omskakande händelser
I några fall, framförallt i den andra fasen, har särskilda händelser som haft betydelse för den kommunalpolitiska utvecklingen inträffat. I Degerfors var det 2006 konflikter om frågor i den fysiska planeringen: Skulle järnvägsstationen flyttas till centrala delar av tätorten. I projektet ingick också en ombyggnad av Folkets hus. Motståndet mot förändringarna anfördes av Vänsterpartiet. I valet 2010 kraschlandade Socialdemokraterna på under 30 procent och en styrande koalition med Vänstern och Miljöpartiet tog över kommunledningen.

I Hällefors beviljade fullmäktige 2013 inte ansvarsfrihet för omsorgsnämnden. Omröstningen var uppslitande med röstsplittring i den socialdemokratiska gruppen. Beslutet upphävdes senare på formella grunder av förvaltningsrätten, men striden ledde likafullt till en regeringskris. Vänsterpartiet, Centern och ett lokalt parti lämnade den styrande koalitionen och kom att ersättas av Moderaterna, Kristdemokraterna och ett annat lokalt parti.

I Skinnskatteberg hade efter valet 2006 bildats en koalition mellan de borgerliga och det lokala partiet Skinnskattebergsdemokraterna, som närmast får ses som en utbrytning ur socialdemokratin. Efter ett par år bytte det lokala partiet sida och gick samman med vänsterblocket. Krisen blev utdragen när det folkpartistiska kommunalrådet vägrade avgå och bet sig fast vid makten med hjälp av förvaltningsdomstolarna. Slutligen tvang de politiska realiteterna henne till avgång. Hela historien har så småningom föranlett en ändring av Kommunallagen som möjliggör för fullmäktige att avsätta en kommunstyrelseordförande som inte längre kan mönstra en majoritet i fullmäktige.

Fullmäktige i Surahammar beslöt 2013 att lägga ned högstadieskolan i Virsbo. Motståndet från ortsborna var kompakt och ledde till splittring och avhopp i den socialdemokratiska gruppen. I valet 2014 kraschade Socialdemokraterna, i mycket beroende på agerandet i skolfrågan, med under 40 procent och tvingades söka sig en borgerlig koalitionspartner i Centerpartiet.

De olika lokala händelserna har säkert spelat en roll i utvecklingen, men det finns samtidigt många gemensamma drag: Socialdemokraternas röstandel har sakta vittrat ned, ibland påskyndat av katastrofval. Framförallt framstår valet 1998 som avgörande. I en första fas har Socialdemokraterna sökt koalitioner med Vänsterpartiet och/eller Miljöpartiet. I en andra fas efter att erosionen fortsatt har borgerliga partier kommit in på arenan – ibland som koalitionspartners till Socialdemokraterna, ibland med rent borgerliga koalitioner.

Tidigare inlägg i serien ”Bergslagens politiska ekologi”

Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.