tisdag 26 februari 2013

Moderat toppolitiker tvingar barn sälja skithuspapper



Handbollsklubben Västerås Irsta tvingar sina medlemmar att sälja toalettpapper för att få in pengar till klubben. Varje spelare ska sälja sex balar till en sammanlagd kostnad på 1.200 kronor.

En förälder säger till Radio Västmanland att hon har tre barn som spelar handboll i föreningen. De måste alltså sälja 18 balar. Hon har fortfarande åtta blar kvar och säger att hon inte tänker sälja några fler balar.

Föreningens ordförande landstingsstyrelsens förre ordförande Tomas Högström (M) försvarar tvånget: Sälj toapapper, köp dig loss eller sluta.

Det måste skitas något alldeles otroligt i Västerås om det här projektet ska gå ihop.

fredag 22 februari 2013

Heja Skogsmästarskolan!

Styrelsen för Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har nu beslutat att den nedläggningshotade Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg blir kvar. Styrelsen har uppenbarligen tagit till sig av den starka argumentationen från skogsnäringen, kommunerna i norra Västmanland, enskilda politiker, skolans lärare och studenter, SLU:s skogsvetenskapliga fakultet samt en internationell expertgrupp. Det är bra. Läs tidigare inlägg om nedläggningshotet här.

måndag 18 februari 2013

Tidningstjuven åter på banan



Nu har tidningstjuven varit framme igen och knyckt vår lördagstidning. Trevlig läsning kompis! Av hittills förflutna 49 dagar på det här året har vi haft tidning i lådan på rätt dag 33 dagar eller 67,3 procent. Det är, hur underligt det kan låta ett bra resultat. Grattis DN!



Antal dagar
Procent
- tidningsfria dagar
2
4,1
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen
12
24,5
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen
1
2,0
- vardagar, utebliven tidning
1
2,0
Dagar med tidning på rätt dag

67,3

söndag 17 februari 2013

Linnea i Västanheds drivor

Med nybyggd snögubbe

Sparkåkning

torsdag 14 februari 2013

Lasagne My Little Pony





Det var en gammal sed när man skulle blota att alla bönder skulle komma dit där hovet var och föra dit de förråd de skulle behöva medan gästningen pågick. På de gästningarna skulle alla vara med på ölgille. Där dödades alla slags husdjur och även hästar och allt det blod som kom av detta kallades offerblod och de skålar det förvarades i kallades offerblodskålar. Och med offerblodskvastar som var gjorda som vigvattenskvastar skulle man stryka alla altarna och hovets väggar både på utsidan och insidan och sedan stänka på människorna. Och slaktköttet skulle man koka till människornas glädje.
Snorre Sturlasson: ”Håkon den godes saga”

År 732 utnämnde påven Gregorius III missionären Bonifacius till ärkebiskop av Mainz och uppdrog åt honom att förbjuda de nyomvända att äta hästkött för att skilja dem från hedningarna som äter hästkött vid sina religiösa ceremonier.

Sedan det avslöjats att det finns hästkött i färdig lasagne i butikerna höll EU:s jordbruksministrar krismöte i går kväll. Frankrikes president François Hollande hade krävt stränga straff för den som blandar hästkött i lasagnen. ”Jag är väldigt upprörd” säger Sveriges jordbruksminister Eskil Erlandsson. Ministrarna enades om att genomföra tusentals dna-tester på köttprodukter.

måndag 11 februari 2013

Varning för lokal trafikregel i Västerås



Överallt i Sverige och även på alla andra håll i världen gäller trafikregeln att trafik på en motorväg har företräde. Den som ska köra in på motorvägen ska lämna företräde och anpassa farten så att hen smidigt kan ta sig in i trafikströmmen på motorvägen. I Västerås gäller inte den regeln. På E18 genom Västerås gäller istället att den som ska köra in på motorvägen utan att se sig för bara kör rakt ut. Denna regel gäller på E18 mellan trafikplats 129 (Skälbymotet) och trafikplats 139 (Hällamotet). Tyvärr finns inga skyltar eller liknande som meddelar trafikanterna om denna lokala trafikregel, så det gäller att passa sig om man är van vid hur det är i resten av världen.

fredag 8 februari 2013

Är Sverigedemokraterna fascister?



Varför är svenskarna så rädda för Sverigedemokraterna? Och varför kallar de dem ”fascister” och ”rasister”. Det är frågor som Aftenpostens kolumnist Bjørn Stærk ställer i kolumnen ”Frykten for Sverigedemokraterna”. Jan Erling har uppmärksammat artikeln och tycker att jag borde kommentera den.

Det kan vara anledning att gå tillbaka till tiden kring decennieskiftet mellan 1980- och 1990-talen. I valet 1991 kom ett nytt parti – Ny Demokrati – in i riksdagen och i ett flertal kommuner, i många fall utan att ha ställt upp kandidater. Ny Demokrati visade alla tecken på att vara ett högerpopulistiskt parti. Skatter skulle sänkas och den offentliga sektorn bantas. Etablissemanget skulle angripas med nya fräscha tag. Det skulle röras om i grytan. Det skulle vara ”drag under galoscherna”. För detta drag svarade de båda partiledarna – ädlingen och industrimannen Ian Wachtmeister och skivbolagsdirektören Bert Karlsson – gemenligen kallade ”greven och betjänten”.

Ny Demokrati lade sig också till med en invandringskritisk politik. Man hade väl helt enkelt upptäckt att den invandrarfientliga väljaropinionen låg obrukad. Det är nog klart att det var plöjningen av denna huggormsåker som ledde till framgången i 1991 års val. Före valet 1994 började sönderfallet i olika fraktioner som bekrigade varandra och 1994 års val ledde till att partiet åkte ur riksdagen. Det mesta av den kommunala representationen försvann också. Stridigheterna fortsatte inte minst om hur partikassan och det offentliga partistödet skulle styckas upp. Valet 1998 gav 0,15 procent och i början av år 2000 försattes partiet i konkurs.

Många har ställt sig frågan varför Sverige under slutet av 1900-talet inte fick ett stort högerpopulistiskt och invandrarfientligt parti. Erfarenheterna både från grannländerna och andra europeiska länder gör frågan berättigad. Det är nog övermaga att tro att de svenska väljarna är mer moraliskt och intellektuellt högtstående än norska, danska, finska, franska eller italienska väljare. Huggormsåkern fanns nog där, väntande på plogen. Jag tror att Ny Demokratis såpoperaliknande final spelade en roll.

Tomrum efter Ny Demokrati

Ny Demokrati hopsäckning under löjeväckande former kan nog tänkas ha haft en viss immuniserande verkan. Men framförallt var det nog så att Ny Demokrati lämnade ett vakuum efter sig. Detta tomrum utövade en lockelse på de etablerade partierna. Framförallt gäller det Folkpartiet som flera gånger försökt sig på att kittla den främlingsfientliga opinionen. Men annars var de enda arvtagarna obskyra nynazistiska grupper. Det var för magstarkt för Folkpartiet att öppet framträda som en svensk variant av Dansk Folkeparti. Och de marscherande, uniformerade och skalliga nynazisterna var för magstarkt för väljarna.

Det är nu som Sverigedemokraterna uppträder på scenen. Partiet hade grundats 1988 och det var arvtagare i rakt nedstigande led till rasistiska grupperingar som ”Bevara Sverige svenskt” och ”Nordiska Rikspartiet” – grupperingar som partigrundarna dittills hade tillhört. Framförallt sedan Jimmie Åkesson valts till partiledare 2005 har man målmedvetet försökt tvätta bort rasist- och naziststämpeln. Bombarjackan har ersatts av mörk kostym och slips och i högtidliga sammanhang folkdräkt. Även om partiet numera håller sig med ett program som täcker flera politikområden så visar det sig vanligen att det så småningom kokar ned till invandrings- och invandrarfientligheten. Genom att stoppa vad man kallar ”massinvandringen” ska så stora resurser frigöras att de flesta samhällsproblem ska kunna lösas. Åkesson har deklarerat ”nolltolerans mot rasism”, men det är tydligt att vad nolltoleransen innebär är ett förbud mot rasistiska yttranden. En politik som innebär att stopp för invandringen löser alla tänkbara problem i samhället är fortfarande okej.



Sverigedemokraterna är fascister

Historikern HenrikArnstad har i en läsvärd artikel i Dagens Nyheter analyserat den europeiska nyfascism som Sverigedemokraterna är en del av. Arnstad skriver:

Kärnan i den fascistiska ideologin är nationalismen. En folklig ultranationalism, med syfte att rädda nationen undan förfall och degenerering med en nationell återfödelse som konkret politiskt mål.
Först måste dock cancersvulsten på nationens kropp bekämpas. För Hitler handlade det om judarna och lösningen var Förintelsen. För SD handlar det om islam, som ska rensas bort – om än inte med hjälp av folkmord.
Ska vi begripa SD är det av yttersta vikt att vi förstår optimismen i detta. Fascismen är i dag Sveriges enda framtidstroende politiska rörelse. SD tecknar i vackra färgar ett etniskt rensat, mytiskt och pånyttfött nationalistiskt Sverige inför väljarna. Jämför exempelvis med social­demokratins pessimistiska nostalgi. Det är därför fascismen går framåt i opinions­mätningarna.

Vi vill inte gärna medge att fascismen på nytt sticker upp sitt fula tryne. ”Det förefaller smärtsamt, ångestfyllt och traumatiskt för väster­landet att acceptera fascismens återkomst”, fortsätter Arnstad. Bjørn Stærks kolumn i Aftenposten kan väl bäst förstås som ett uttryck för denna smärta och ångest.

Ska man ha med SD att göra?

I själva verket är det bara en del av sanningen om Sverigedemokraterna i det svenska politiska landskapet som Stærk berättar. Det finns de som likt Arnstad kallar pottan för en potta. Dit hör utan tvekan Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg som Stærk tycks ha särskilt svårt för. Men ett annat, ofta mer synligt drag, är idén om att Sverigedemokraterna bäst bekämpas genom att de släpps in i salongerna. Det finns en stark tro på den förädlande verkan det skulle ha på de före detta skinnskallarna om de finge vara med och fatta beslut på alldeles normala villkor. Dessutom föreställer man sig att utestängningen skulle leda till ett martyrskap som skulle attrahera än fler väljare. Praktexemplet i svensk väljarhistoria på väljarnas ställningstagande för den som är i underläge, den nedtryckte, är Olof Palmes intellektuella lustmord på Thorbjörn Fälldin i den TV-sända valdebatten 1976. Eftersom Sverigedemokraterna dessutom ”har fel” så kan de ju enkelt bemötas med argument i öppen debatt.

Erfarenheterna av den här hållningen – som stora delar av det svenska politiska etablissemanget förespråkar – är inte uppmuntrande. De öppna debatterna har inneburit att etablerade politiker har måst ställa upp på Sverigedemokraternas dagordning och problembeskrivning. Det blir en diskussion om hur mycket invandringen kostar det svenska samhället istället för en diskussion om vad invandringen ger det svenska samhället. Glöm inte att var femte svensk i dag har invandrarbakgrund. Sverigedemokraterna svänger sig också i debatten med faktoider, som en icke påläst politiker från något av etablissemangspartierna inte klarar av att bemöta. Det finns heller inte såvitt jag kan se något empiriskt belägg för martyrtesen. Jag har i ett tidigare inlägg utan framgång försökt hitta sådana.

Arnstad sammanfattar i sin artikel:

1. Aldrig samarbeta. De svenska politikerna har gjort helt rätt, som aldrig samarbetat med SD. Den sekund som framför allt den traditionella högern frestas till allianser för att möta vänstern vinner fascismen de riktigt stora framgångarna. Det var så både Hitler och Mussolini nådde makten.
2. Aldrig politiskt läckage. Då och då hörs röster om att ”våga ta debatten”, vilket innebär att köpa SD:s problemformulering. Detta är en livsfarlig väg. Att Tyskland accepterade Hitlers tanke om ”judefrågan” innebar inget bakslag för hans parti, tvärtom. Att ”judarna” diskuterades som samhällsproblem i stället för vad de egentligen var – en samhällsresurs – satte kursen mot katastrofen.

Alltså: Sverigedemokraterna är ett fascistiskt och rasistiskt parti. Partiet har sin historiska grund i den nynazistiska rörelsen. Den politik man ger uttryck för är fascistisk. Det är inte roligt att erkänna att fascismen växer i de moderna skandinaviska länderna. Stærks kolumn i Aftenposten är ett uttryck för denna ångest. Sverigedemokraterna kan inte förädlas genom att på lika villkor få delta i politiken och kan inte bekämpas genom en debatt som förs på Sverigedemokraternas villkor.

Tina Hallgren Bengtsson, Sverigedemokraternas vice ordförande 1993-1995 kommunfullmäktig i Höör 1991-1995, i ridstövlar

tisdag 5 februari 2013

Våga inte kalla mig hård och kall!


 
Våga inte kalla mig hård, kall och nyliberal. Lägg inte åsikter i min mun,

Centerpartiets partiledare Annie Lööf 1 februari 2013

Har du någon egen förebild?
- Ja … Sen är jag väldigt fascinerad av Margaret Thatcher. Hon hade verkligen råg i ryggen och visade var skåpet ska stå … när man har sett henne i debattstolen så mår man bra hela dagen! Hon har betytt mer för eftervärlden än någon annan brittisk ledare. Jag försöker ta efter henne …”

Annie Lööf 2008

Margaret Thatcher var konservativ brittisk premiärminister 1979 – 1990. Några berömda citat kan ge en snabb bild av hennes åsikter. Mest känt av alla är förmodligen förnekandet av samhället: Det finns inget samhälle, bara individer. En mer extremt liberal hållning är förmodligen svår att finna:

there is no such thing as society. There are individual men and women, and there are families.

Några uttalanden som illustrerar hur “mjuk och varm” (obs! ironi) hon var kan vara värda att citera:

A world without nuclear weapons would be less stable and more dangerous for all of us.

I, personally, have always voted for the death penalty because I believe that people who go out prepared to take the lives of other people forfeit their own right to live.

There are still people in my party who believe in consensus politics. I regard them as Quislings, as traitors... I mean it.

Det är alltså bra med kärnvapen och dödsstraff och de som förespråkar samförståndslösningar i politiken är förrädare. En liten glimt av Margaret Thtachers politiska stil!

Kamp mot facket!

Margaret Thatcher såg fackföreningsrörelsen som fiender. Hon förbjöd sympatiåtgärder och införde begränsningar i strejkrätten. Hon lagstiftade om att en arbetsplats måste ha minst 20 procent fackmedlemmar för att facket skulle få kräva avtal. Det var under Thtacher som Falklandskriget mot Argentina genomfördes. Hon jämförde Falklandskriget med sitt eget krig mot facket. Facket var en farligare fiende:

We had to fight the enemy without in the Falklands. We always have to be aware of the enemy within, which is much more difficult to fight and more dangerous to liberty.

Centralisering av den politiska makten 
 
Den kommunala självstyrelsen var en nagel i ögat på Thatcher och hon kämpade aktivt för att begränsa den: Staten ingrep och ändrade i enskilda kommuners budgetar. Skolor förstatligades. Allmännyttiga bostäder privatiserades. Kommunerna förlorade en rad verksamheter som istället kom att styras av icke-valda organ – så kallade quangos (quasi-autonomous non-governmental organisation). Man räknar med att det som mest fanns 1200 quangos som sysslade med offentlig verksamhet som var undandragen från demokratiskt inflytande. Kampen mot kommunerna och den demokratiskt styrda offentliga verksamheten är bakgrunden till omdömet ”She hates everyone elected. Except herself.”

Ett spektakulärt exempel var nedläggningen av Greater London Council (GLC). GLC var en kommunal nivå – ungefär som ett landsting för Londonregionen – med ansvar för bl a kollektivtrafik, gator och vägar och övergripande planering. I GLC hade motståndarna – Labour – makten. Under den legendariske ordföranden 1981-1986 Ken Livingstone (Red Ken) kom det till öppen konflikt med Thatcherregeringen. Livingstone jobbade för lägre avgifter i kollektivtrafiken. London förklarade sig som kärnvapenfri zon. Olika åtgärder genomfördes för att stödja kvinnor och missgynnade minoriteter som invandrare, handikappade och homosexuella. Det blev för mycket för Thatcher som istället för att försöka besegra Londonvänstern i val bestämde sig för att helt enkelt avskaffa GLC.

Den platta skatten

Kommunerna i Storbritannien får, förutom statsbidrag, sina inkomster från fastighetsskatt. Åren 1989 och 1990 införde Thatcher-regeringen istället en skatt som kallades community charge eller poll tax som den kom att kallas. Poll tax innebar att alla skattebetalare betalade samma summa (alltså inte samma procent av sin inkomst). Det är detta som är en så kallad ”platt skatt”. Övergången från fastighetsskatt till poll tax innebar att skattebördan flyttades från de rika till de fattiga. Ju lägre ens inkomst är, desto högre procent av den måste man alltså betala i skatt.

Enda sättet att slippa undan poll tax var att låta bli att registrera sig i röstlängden, eftersom skattebetalarregistret stämdes av mot röstlängden. Konsekvensen blev alltså att den som inte betalade sin poll tax förlorade sin rösträtt.

Det blev oerhörda protester mot poll tax. Dessa kulminerade i ”slaget om Trafalgar Square” med 113 skadade och 340 arresterade. Man kan lugnt säga att inget västeuropeiskt land har varit så nära revolution som England i protesterna mot den platta kommunalskatten. Men så blev det också slutet på Thatcher-eran. Efter uppror i det egna partiet tvingades hon avgå 1990.



Sämre utbildning

Det har varit regel att gamla studenter från Oxford som varit premiärminister har utsetts till hedersdoktor vid universitetet. Men Oxforduniversitetets beslutande församling beslöt 1985 efter omröstning med siffrorna 738-319 att vägra Margaret Thatcher en sådan utnämning. Man motiverade vägran med den ”djupa och systematiska skada” hon tillfogat hela det brittiska skolsystemet:

Mrs. Thatcher’s Government has done deep and systematic damage to the whole public education system in Britain, from the provision for the youngest child up to the most advanced research programmes


Ett nytt idéprogram för Centern:

Samhället finns inte. Det finns bara individer.
Kärnvapen och dödsstraff.
Samförstånd är förräderi.
Facket är en farlig fiende.
Privatisera kommunal verksamhet.
Stoppa kommuner med vänsterpolitik.
Högre procent i skatt för fattiga.
Rusta ned skolan.


 
Våga inte kalla mig hård och kall!


fredag 1 februari 2013

Afrodite populärast





I januari var det 452 besökare på sajten (429 i december) varav 367 (309) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,64 (1,90) och genomsnittlig tid per besök var 64 (70) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Finland, Tyskland, USA, Brasilien, Danmark, Norge och Polen; ströbesökare från Azerbajdzjan, Japan, Malta, Nederländerna, Rumänien, Thailand och Turkiet.

  
Den märkvärdiga historien om hur ett medborgarhus i Fresta socken blev en polykrom skulptur av kärleksgudinnan Afrodite gick i topp på listan över mest visade inlägg. Här är tio-i-topp:
3. Vem ska man rösta på? Gör ett test (10:a)