tisdag 29 maj 2012

En enda kommun i hela Sverige!

Kommunalrådet Stig Henriksson, Fagersta

Svenskt näringsliv (SAF) gör årligen en rankning av kommunerna efter ”företagsklimat”. Skinnskattebergs kommun är vanligen bland de sämsta. Framförallt bygger rankningen på en enkät med företagare på orten. Jag har skrivit om det här förut. Skinnskattebergs kommuns problem är att befolkningen minskar. Det ger dålig stämning både i näringslivet och i politiken. Den högljudda borgerliga oppositionen anförd av världens bästa politiker underblåser missnöjet. Slutresultatet blir att de som svarar på enkäten påstår att företagsklimatet är dåligt. Hur det i själva verket är med den saken säger rankningen förstås inget om.

Ortens brukspatron Gerald Engström stämmer in i kören och menar att kommunen borde slås samman med Fagersta och Norberg. Annars flyttar han huvudkontoret till Stockholm. På vilket sätt en sammanslagen kommun med sisådär 20.000 invånare skulle kunna konkurrera med Stockholm är oklart.

Sala kommun har beslutat lägga ned högstadieskolan i Västerfärnebo. Nu driver en opinion i kommundelen att man ska bryta sig ut ur Sala för att antingen bilda en egen kommun eller slå ihop sig med någon annan. Jag skulle i så fall föreslå Fagersta.

Överhuvudtaget borde, som jag redan tidigare föreslagit, alla kommuner i Sverige slås ihop med Fagersta.

måndag 28 maj 2012

Julian på roddtur m m

Julian och hans mamma har hälsat på i helgen. Bland många kul aktiviteter gjorde vi en båtutflykt till badplatsen. Julian rodde på hemvägen. Som tur var hade han hjälp av både vind och ström. När gästerna åkte hemåt efter sitt besök slog vi följe till Åsby i Hallstahammar. Julian matade flera kaniner med maskrosblad. Kaninen ville dock inte vara med på bild.

På språng

I gungan

Julian ror

I kaninhagen

torsdag 24 maj 2012

fredag 18 maj 2012

Fiasko igen Dagens Nyheter!

Inte heller idag kom det, trots den särskilt dyra prenumerationen, någon DN till Västanhed.


Så här ser utdelningsstatistiken ut sedan årsskiftet:

Antal dagar på året
139
- tidningsfria dagar
-6
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen
-31
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen
-7
- vardagar, utebliven tidning
-14
Antal dagar med tidning på rätt dag
81

Av 139 dagar kom det tidning på rätt dag 81 dagar (58,3 procent).

torsdag 17 maj 2012

Mer styrning av kommunerna förslag av utredare


Stefan Carlsson, landshövding i Kalmar
Första gången jag träffade Stefan Carlsson var han ung och ivrig utredare i Upplands Väsby kommun. En kunglig kommitté hade i slutet av 70-talet föreslagit att kommunerna skulle få inrätta det som senare kom att kallas kommundelsnämnder. Expert i kommittén hade varit statsvetaren Bengt Owe Birgersson som också var ordförande i den socialdemokratiska arbetarkommunen i Upplands Väsby. Det skulle väl vara skamligt om kommundelsnämndernas fader inte hade lyckats driva igenom sådana i sin hemkommun. Därför fanns under några år på 80-talet inte mindre än fem kommundelsnämnder. Det var Stefan Carlsson som fick uppdraget att skriva beslutsunderlaget. Jag minns att jag imponerades av Stefans förmåga att prestera argument. Det var ingen hejd på hur bra det skulle bli med kommundelsnämnder. Jag fick intrycket att Stefan var ett slags argumentmaskin. Om man tryckte på knappen skulle han omedelbart börja spotta ur sig argument för det man hade beställt.

Lustigt nog var det Bengt Owes förtjänst att jag ännu en gång på 80-talet kom att stöta på Stefan. Bengt Owe avancerade och blev statssekreterare på bostadsdepartementet. Också nu kom han med lysande idéer som skulle omsättas i hemkommunen. Nu skulle det bli en stor bostadsmässa – Bo85. Inför mässan kontaktades jag av arrangörerna som ville att jag skulle skriva en skrift om boendeinflytande i Upplands Väsby. Eftersom jag kom ihåg att ett av de många Carlssonska argumenten för kommundelsnämnder var att det skulle medföra ökat boendeinflytande sökte jag upp honom för en intervju.

Också Stefan hade nu avancerat. Nu huserade han i en enmodulare på Kommunförbundet. ”Hej, Stefan!” sa jag. ”Vad har du för dig nuförtiden?”. ”Jo, nu är jag i demokratiköret förstår du. Det är jävligt stressigt.” Jag förstod det. Under vårt samtal ringde telefonerna oavbrutet. Det var än den ena och än den andra kommunen som ringde och ville ha hela organisationen omgjord. Demokrati kunde också betyda nästan vad som helst, så jag förstår att det var körigt. Jag minns att jag hann fråga Stefan vad som skulle komma nu. Kommundelsnämnder var ju ute. ”Det blir köp-och-sälj” sa han bestämt. ”Det är det som kommer.” ”Jamen sen då?” envisades jag. ”Det måste ju bli något efter köp-och sälj”. ”Ja då blir det centralplanering” sa Stefan lika bestämt. Jag invände att det väl inte hade blivit helt lyckat med centralplaneringen i Sovjeunionen. ”Gosplan” sa Stefan, ”Gosplan – ett jättestort hus mitt i Moskva fullt med byråkrater. Och vet du vad de hade för hjälpmedel? Kulramar!” Klart att det inte kunde bli bra. Men med modern teknik!

Kommundelsnämnder, köp-och-sälj och centralplanering; allt var bra för karriären. Stefan blev VD i Sensia Konsulter AB, ett konsultbolag som samägdes av Kommun- och Landstingsförbunden. Nu försvann Stefan Carlsson bortom min horisont. Jag hörde att han innan bolaget avvecklades hann uppfinna beställar-utförarmodellen. Enligt legenden satt han och en annan konsult en tidig morgon i kafévagnen på tåget till Linköping. Medan tåget rusade fram över den dimmiga östgötaslätten fick Stefan en snilleblixt och ritade upp den nya organisationsmodellen med boxar och pilar på servetten. En ny organisationsmodell var född!

Det finns andra berättelser om beställar-utförarmodellen. En berättelse säger att det var Margret Thatchers verk. Som dotter till en specerihandlare var hon särskilt imponerad av butikskedjan Sainsbury’s som hade introducerat en beställar-utförarmodell. En tredje berättelse säger att modellen uppfanns inom sjukvården i Leningrad och togs till Sverige av en delegation från Stockholms läns landsting som varit på studieresa.

Det må vara hur det vill. Beställar-utförar-modellen satte riktig sprätt på Stefan Carlssons karriär. Högsta direktör för Jämtland. Högsta direktör för Skåne. Högsta direktör för Apoteket. Nu har han landat som landshövding i Kalmar, som efterträdare till Sven Lindgren. Sven är en annan av mina favoriter. Men det är en annan historia, som jag ska berätta någon annan gång.

Vadan denna betraktelse över Stefan Carlssons karriär? Jo, han har just avlevererat ett utredningsbetänkande om hur den statliga byråkratin inom välfärdssektorn ska organiseras. Förslaget är att Socialstyrelsen och ett gäng mindre myndigheter ska läggas ned. Sedan man skakat om hatten ska det komma fram fyra nya myndigheter. Ett uttalat syfte är att det ska bli lättare för staten att styra kommuner och landsting, som ju är de som står för själva produktionen av välfärdstjänster i Sverige. Inte minst ska det bli en ny myndighet som ska specialiseras på inspektion och kontroll. På det sättet ligger förslaget – som allt annat Stefan Carlsson har gjort – väl i tiden. Det ska kontrolleras, inspekteras och styras allt mer. Och kommunerna är med sin lokala självstyrelse inte riktigt pålitliga. Ondska och tafflighet leder till olikheter och höga kostnader. Detta har varit statens politik gentemot kommunerna under senaste halvtannat decennium.

onsdag 16 maj 2012

Iakttagelser i vårtid

 I morgon är det Norges nationaldag. Heja Norge! Då blir det hallaballoo. Så är det inte i Sverige när det är nationaldag. På svenska flaggans dag är det festligaste att vid snillet Bernadottes sida se hennes tyska majestät i folkdräkt (likt nazisten Jimmie Åkesson). Det finns två förklaringar till skillnaden mellan Norge och Sverige. Antingen beror svenskarnas ljumma nationalism på uppfattningen att Sverige är självklart bäst och därför inte behöver firas på något särskilt sätt. Alternativt beror det på att svenskarna skäms för att de är svenskar. På svenska flaggans dag häromåret vardetnuvarnågonstans skulle det sjungas patriotiska sånger. Det hade delats ut textblad. Men inte tillräckligt många. Mötesdeltagarna uppmanades därför att titta tillsammans på samma papper med den ytterligare uppmaningen: "Var inte så svenska nu!". Det finns en föreställning om att svenskarnas mentalitet har tydliga likheter med Aspergers syndrom.

 Jag var i residensstaden igår förmiddag. Jag förundrades något över att det var flera polispatruller och piketbilar ute på stan. Man kunde till och med se fotpatrullerande konstaplar. Det visade sig senare bero på att nazisten Jimmie Åkesson (dock inte i folkdräkt) skulle besöka stan för att göra reklam för en kampanj att polisen borde vara mer ute på gatorna och inte sitta och trycka på kontoret. Faktiskt lyckades han över förväntan. Poliserna skulle skydda Åkesson från folkets vrede. Han ska efter sitt besök i residensstaden ha fortsatt till grannlänets residensstad. Där lär det ha gått mera vilt till. Motdemonstranter ska ha kastat frukt på führern. Det blev fruktstund av det hela så att säga.
Den gångna vintern har uppvärmnings- och skottningsmässigt varit en succé. Icke desto mindre är våren seg. Det är kallt och regnigt och allt emellanåt kommer det en snöby. Därför kunde glädjande nog årets första gök höras gala på andra sidan ån i morse. Och vad bättre var - det var väster gök. Koko!

söndag 13 maj 2012

Söndagspromenad på KUJ-banan

Idag har vi vandrat på den till cykelled ombyggda KUJ-banan. Bryssel och Skinnskattebergs kommun betalade. Vi gick från Västanhed till Uttersberg (cirka 6 km). Puh! Här är lite bilddokumentation.:

KUJ-banan, som ett spjut över kalhyggena

Oändliga raksträckor

Landmärket - tallen vid Oxbron

Vätskekontroll vid Oxbrons badplats

Efter ytterligare en dryg halvtimme. Äntligen Uttersbergs station

Välförtjänt sista vätskekontroll på Galleri Astley

lördag 12 maj 2012

Brikettfabriken del 4

Idag har vi proveldat de briketter som legat på tork sedan i februari. De brann upp.

Kolla, det funkade!

fredag 11 maj 2012

Rädda VL buss 880!


Under våren har på försök körts expressbuss mellan Skinnskatteberg och Västerås morgnar och eftermiddagar. Busslinjen är nu hotad. Den finns inte med i förvaltningens budgetförslag i landstinget. Flera viktiga politiska värden är därmed hotade. Man kan inte bara se till landstingets kortsiktiga ekonomiska intresen.

Under våren har det gjorts omkring 40 resor per dag med bussen. På årsbasis motsvarar detta cirka 8.000 resor. Det handlar framförallt om arbetspendling i båda riktningarna, men också om studerande vid gymnasieskolor och vid Mälardalens högskola. Gymnasisterna skulle kanske inte köra bil om bussen inte funnes, men de övriga kategorierna kan nog förväntas välja bilen istället. Varje bilresa kan beräknas resultera i utsläpp av 11 kg koldioxid. Om alla bussresenärerna skulle köra bil motsvarar detta 88 ton koldioxid per år.

Möjligheten att pendla till arbete på annan ort är en av förutsättningarna för att det ska vara möjligt att bo i Skinnskatteberg. Blir det sämre fortsätter flykten från kommunen och folkminskningen som drar med sig alltmer försämrad ekonomi för kommunen, men också för näringslivet i kommunen. Ortens största företag Systemair medverkar i försöket. Deras motiv är att de behöver kunna få in personal som pendlar åt andra hållet. Försämrade kommunikationer försämrar därmed också villkoren för detta framgångsrika företag.

Om man utan direktbussen ska pendla med kollektivtrafik mellan Skinnskatteberg och Västerås tar det omkring fyra timmar per dag. Bilpendlare har därmed rätt till skatteavdrag för resor med bil. Med direktbussen går det åt två timmar per dag. Rätten till skatteavdrag faller därmed bort för alla bilpendlare. Cirka 100 personer pendlar till arbete i Västerås från Skinnskatteberg. Om alla åker bil och gör avdrag för det motsvarar det ett bortfall av skatteintäkter för kommunen och landstinget med omkring en miljon kronor om året.

För miljön, möjligheterna att bo kvar i en glesbygdskommun, utvecklingsmöjligheterna för näringslivet i kommunen och för skatteintäkterna för kommunen och landstinget måste buss 880 få fortsätta.

torsdag 10 maj 2012

Andra misslyckandet för DN samma vecka

Inte heller idag lyckades Dagens Nyheter få fram en tidning. Förra misslyckandet var i måndags. Av 131 dagar sedan årsskiftet har det kommit tidning utdelad på rätt dag 77 dagar (58,8 procent). Inte bra DN!

tisdag 8 maj 2012

Utredningsförslag: Parlamentarism i kommunerna



David har gjort mig uppmärksam på att en kunglig kommitté (SOU 2012:30) föreslår att man inför en lag om försöksverksamhet med kommunal parlamentarism (eller majoritetsstyre som man kallar det):

Kommittén föreslår att det införs en lag om försöksverksamhet med majoritetsstyre i kommun- och landstingstyrelser under perioden 30 juni 2013–31 december 2022.
Syftet med majoritetsstyre är att skapa en mer aktiv roll för fullmäktige, både som beslutande organ och som arena för politisk debatt. Majoritetsstyre kan tydliggöra var det politiska ansvaret ligger och var de politiska skiljelinjerna går. På så sätt kan det bli lättare för medborgarna att utkräva ansvar.

Förslaget är välkommet och jag vill gärna kommentera frågan om kommunal parlamentarism och utredningens förslag.


Det finns två ganska olika svar på frågan hur svenska kommuner styrs. Ett svar är kommunallagens: Kommunen styrs av kommunstyrelsen, som väljs av fullmäktige genom proportionella val. Alla partier som är representerade i fullmäktige (utom om de är för små) blir också representerade i styrelsen i samma proportioner som i fullmäktige. Man kan kalla det här systemet för permanent samlingsregering. I forskningen om konstitutioner förekommer beteckningen assembly government. Som exempel på assembly government brukar man ta upp Schweiz. Det finns också hemskare exempel, som t ex Högsta Sovjets presidium i den avsomnade Sovjetunionen.

Det andra svaret är att kommunen styrs av det parti som har fått majoritet i fullmäktige, eller vanligare av den grupp (koalition) av partier som har fått majoritet. Det kan också förekomma att ett minoritetsparti eller en minoritetskoalition styr med passivt stöd av ett eller flera oppositionspartier. Det här systemet kallas parlamentarism och är mycket vanligt i styret av stater. Den svenska staten styrs parlamentariskt. Eftersom båda svaren är rätt, båda systemen samexisterar har jag i olika sammanhang kallat det kommunala systemet kvasiparlamentariskt (av latinets quasi  som betyder ”liksom”).

Förslaget att införa kommunal parlamentarism (majoritetsstyre) innebär att det första svaret inte längre är rätt svar. Kommunen styrs då av en kommunstyrelse som väljs med majoritetsval av fullmäktige. Endast det eller de partier som tillsammans har majoritet i fullmäktige finns med i styrelsen.

Tydligare ansvar och livligare fullmäktige
 De viktiga argumenten för (kommunal) parlamentarism i jämförelse med det permanenta samregerandet är två:

·      Det blir tydligt för väljarna vem som har ansvar för den förda politiken. Detta gör det enklare för väljarna att utkräva ansvar, d v s att bestraffa den som fört en dålig politik och belöna den som fört en bra politik.

·      Fullmäktige blir det högsta organ där oppositionen är företrädd. Om oppositionen ska driva en politisk debatt, så får de göra det i fullmäktige. På det sättet kommer fullmäktiges trista och oengagerade möten att bli livligare fora för den lokala politiken.

Det här – tydligare ansvarsförhållanden och livligare fullmäktige – är vad man skulle kunna vänta sig om man gjorde en övergång från systemet med permanent samlingsregering till kommunal parlamentarism. Nu är det kanske inte helt säkert att effekterna blir så stora, eftersom övergången inte är från permanent samlingsregering utan från kvasiparlamentarism. Det är möjligt att en del av fördelarna redan har uppnåtts genom kvasiparlamentarismen.

Däremot har kvasiparlamentarismen andra nackdelar. Det blir obegripligt för medborgarna hur kommunen styrs. På Skinnskattebergs kommuns hemsida kan man t ex läsa: ”Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan.” Inte ett ord om att det finns en styrande koalition som består av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. På grannkommunen Fagerstas hemsida läser vi: ”Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den kan kallas kommunens "regering" och bereder ärenden till kommunfullmäktige.” Inte heller här ett ord om att kommunen styrs av Vänsterpartiet med kommunalrådet Stig Henriksson i spetsen.

En paranoid organisation
 Vidare saknas det regler om hur det ska gå till vid maktskiften. Vilka procedurer ska man följa när en ny ”regering” (styrande koalition) ska bildas och tillsättas? Hur ska det gå till om man vill avsätta den styrande koalitionen? I den nationella parlamentarismen finns det sådana regler. Avsaknaden av regler gör att det kan bli väldigt rörigt och mindre trevliga, ibland rent av ociviliserade, inslag kan förekomma. Det är bland annat avsaknaden av sådana regler som fick sociologen Thorbjörn Nilsson (Nilsson, T. (2001). Den lokalpolitiska karriären : - en socialpsykologisk studie av tjugo kommunalråd. Växjö, Växjö University Press.) att kalla den politiska organisationen i kommunerna för ”en paranoid organisation”. Man måste ständigt vara på sin vakt mot konspirationer som kan försiggå bakom ens rygg.

I kommittéförslaget finns förstås förslag om sådana regler att användas vid till- och avsättande av kommunala regeringar. Det skulle givetvis vara ett stort framsteg.

Inte minst har utvecklingen i Skinnskattebergs kommun visat att kvasiparlamentarismen har problem vid regeringskriser. Under förra mandatperioden bildades en styrande koalition av de borgerliga och det lokala partiet Skinnskattebergsdemokraterna. Efter kort tid bytte det lokala partiet sida och gjorde upp med Socialdemokraterna och Vänstern. Den majoritet som den styrande koalitionen byggde på fanns inte längre, utan nu var det en ny majoritet i fullmäktige. Hade det varit i riksdagen hade förstås regeringen avgått och det hade valts en ny som representerade den nya majoriteten. Så icke i kommunen!

Kommunstyrelsens folkpartistiska ordförande bet sig fast vid makten och började processa i förvaltningsdomstolarna. Det visade sig att hon fick rätt. Det gick inte att avsätta den gamla ”kommunregeringen”. Enligt domstolarna kunde majoritetsförhållandena bara ändras genom val. Kommunallagens regel om att man kan avsätta ordföranden om majoritetsförhållandena ändras var med andra ord omöjlig att tillämpa. I det aktuella utredningsförslaget rättar man till detta: Det ska vara möjligt att avsätta ordföranden om majoritetsförhållandena ändras genom att det bildas nya koalitioner i fullmäktige. Också detta är förstås ett rimligt och bra förslag.
 
Vanans makt och förändringsoviljan
Kommunalpolitiker i gemen har varit skeptiska till kommunal parlamentarism. Min tolkning är att det är vanans makt och allmän förändringsovilja som ligger bakom den ganska njugga opinionen. Hos många har denna vanans makt varit så stark att man inte ens riktigt förstår vad som menas med parlamentarism i kommunerna och man är övertygad om att det inte skulle kunna fungera. Trots att parlamentarismen är knäsatt i den nationella politiken sedan 80 år, och trots att kommunal parlamentarism förekommer i många länder – Norge, England och Nederländerna är bara några exempel.

Men det har också funnits röster som varit för parlamentarismen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har drivit förändringsprojektet ”Brytpunkt” som utmynnade i en lista med förändringsförslag. SKL ville ha en möjlighet för enskilda kommuner att tillämpa ett eller flera av dessa förslag. Parlamentarism (majoritetsstyre) var ett av förslagen. Våren 2009 försökte Gävle kommun att genom en frivillig överenskommelse runda lagen. Partierna skulle komma överens om att endast majoritetskoalitionen skulle tillsätta kommunstyrelsen. Alla partier i kommunen var överens om att utreda införandet av ett sådant frivilligt system. Till slut visade det sig dock att det blev för krångligt att kombinera med den befintliga lagstiftningen, och förslaget föll.

Inte minst mot bakgrund av den allmänna förändringsoviljan är det glädjande att utredningen har vågat föreslå en möjlighet att införa kommunal parlamentarism.

Tidigare inlägg
Länkar till tidigare inlägg på bloggen om kommunal parlamentarism:


måndag 7 maj 2012

Nu sket det sig igen DN!

Ingen tidning i lådan idag.


Så här ser utdelningsstatistiken ut sedan årsskiftet:


Antal dagar på året
128
- tidningsfria dagar
-5
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen
-29
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen
-7
- vardagar, utebliven tidning
-12
Antal dagar med tidning på rätt dag
75

Av 128 dagar kom det tidning på rätt dag 75 dagar (58,6 procent).

söndag 6 maj 2012

Okrossbar säng


Nu har vi i åratal legat på en konstruktion av spånplattor och pressad papp från IKEA. Varje rörelse har känts som äventyrlig. Dessutom var den låg - i höjd med golvdraget. Att resa sig upp har varit en sportprestation. Nu fick vi nog och byggde denna konstruktion, huvudsakligen av 12 cm-reglar, 52,5 cm hög. Den måste betraktas som okrossbar. Jag tror inte ens att två kelsjuka elefanter skulle kunna få den på fall. För de efterkommande som känner behov att dekonstruera den meddelas att ritningar saknas och att den innehåller ett mycket stort antal fästelement: cirka 100 stycken 75 mm skruvar, ett antal vinkeljärn av stål och 35 mm skruvar, ett femtiotal 60 mm spikar och fyra 120 mm långa franska träskruvar.

tisdag 1 maj 2012

Vargen kvar på första plats


Antal besök i april blev 497 (459 i mars) varav 429 (395) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,72 (1,73) och genomsnittlig tid per besök var 68 (65) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Finland, USA, Tyskland, Nederländerna, Norge och Frankrike; ströbesökare från Chile, Colombia, Hongkong, Schweiz, Sydkorea och Thailand.
 
På tio-i-topplistan behåller vargen förstaplatsen. Nya på pallplats är karibackabrännvinet som enligt sägnen gör stark och vansinnig samt hotet mot SLU:s skogsmästarutbildning i Skinnskatteberg.

1.    Hu! nu är vargen här! (1:a)
2.    Karibackabrännvin (8:a)
9.    Dyrbar tröst (ny)