SD: "Min ambition är att utveckla Ebba Brahes lusthus"

Kommunalrådet Ewa Olsson Bergstedt (SD) i Skinnskatteberg har klädd i påhittad folkdräkt och mot fonden av en stor jordhög hållit nationaldagstal. Så här sa hon:

Min ambition som kommunalråd det är att utveckla kommunen framöver. Detta ska vi göra tillsammans. Vi kan om vi vill lyfta fram och förstärka allt positivt som vi faktiskt har i Skinnskatteberg. 

Som konkreta projekt talade hon sedan om Ebba Brahes lusthus och Karmansbo bruk. Undrar vad Sverigedemokraterna ska göra med Ebba Brahes lusthus? Och vad dom annars har för avsikter?

Det hände i augusti i Skinnskatteberg

1896 Kreatur ihjelslagna af åskan

I torsdags ihjelslogs af blicten sex betande kor i Främshyttan (Skinnskatteberg i Vestmanland). En häst i Fallbyn i nämnda socken har delat samma öde. (DN 20/8 1896)

1898 Inköp av skog för kronans räkning

Domänstyrelsen har hemställt att k. m:t måtte bemyndiga länsstyrelsen i Västmanlands län att mot en köpeskilling af 472,000 kr. inköpa salubjudna, i Skinnskattebergs, Heds och Skedvi socknar belägna, Uttersbergs nya aktiebolag tillhöriga hemman och hemmanslotter. (DN 25/8 1898)

1933 Barnamord

Västerås: Landsfiskalen i Skinnskatteberg har på onsdagen anhållit en mjölkerska vid Jönsarbo gård i Heds socken, vilken erkänt att hon vid två olika tillfällen, dels natten till måndagen och dels förra våren, framfött fullgångna foster, vilka hon tagit av daga. (DN 24/8 1933)

1944 Röd kräfta sensation i Västerås.

Hr redaktör!

Den verkliga rötmånadskräftan har metats i Skinnskatteberg. Den var vackert röd till färgen redan då den drogs upp ur vattnet. På tisdagen kom den till Insjöfiskarna i Västerås i en sändning på 350 tjog, och där utgör den nu en effektfull reklam. Exemplaret är ganska kraftigt och skalet hårt som det bör vara. En person bjöd omedelbart fem kronor för det unika exemplaret. Han önskade nämligen skämta med sina vänner vid lämplig tidpunkt under kräftkalaset, men försäljaren tog inte emot anbudet. Fru Hilma Wallén hos Insjöfiskarna, som kokat stora partier kräftor i 40 år, uppger sig aldrig tidigare ha sett en levande röd kräfta.

A.W.

(DN 17/8 1944)

1948 Kolningsrevolution genom ny tändmetod

En ny metod att tända kolmilor på ett sått som minskar risken för s.k. slagning har utexperimenterats vid Statens kolarskola i Skinnskatteberg. På tisdagen och onsdagen studerar ett flertal kolare från Västmanland och Dalarna metoden. (DN 10/8 1948)

1952 Miljonbrand. 17 familjer utan bostad

RIDDARHYTTAN, söndag.

En förödande industri- och bostadseldsvåda inträffade vid 22.30-tiden på söndagskvällen vid Skinnskatteberg, där tre bostäder, torkhuset vid sågen och sorteringsverket brann ned till grunden. Elden upptäcktes av de båda eldarna som sköter ångpannan till anläggningen, och de tillkallade genast Skinnskattebergs brandkår som ryckte ut med tre brandsprutor. Man befarande sent natten till måndagen att branden krävt dödsoffer. (DN 25/8 1952)

Tidningen rapporterar om det dramatiska förloppet: ”Elden…fick en explosionsartad spridning.” ”Folk rusade till från alla håll och omkring tusentalet åskådare bevittnade brandmännens arbete.” Skinnskattebergs brandkår fick hjälp från Fagersta och Riddarhyttans brandkårer. ”Eldskenet syntes vida omkring och iakttogs ända nedåt Örebrohållet.”

I ett uppföljande reportage stod de genom branden hemlösa i fokus:

SKINNSKATTEBERG, måndag.

En dov resignation präglade på måndagen de 45 som blev hemlösa vid den våldsamma branden i Skinnskatteberg sent på söndagskvällen. Bittra och förgråtna arbetarhustrur tog sina klädknyten och sina små och traskade genom regnet på leriga vägar till de rum och bostäder som industriledningen letat upp innan aftonen. Tolv familjer och fem ungkarlar förlorade det mesta av sina personliga ägodelar. (DN 26/8 1952)

Men tursamt nog hade ingen fått sätta livet till, och reportaget avslutas i en lite mer positiv anda: Bolaget skulle betala ut förskott så man skulle kunna köpa det allra nödvändigaste och sen borde det kunna bli en 4.000 – 5.000 kronor som man i genomsnitt försäkrat sina ägodelar till.

1955 Nu kan man ringa 0222

Telefonnätets automatisering fortskrider. Fr. o. m. 1 september kommer man att kunna ringa direkt från Stockholm med ytterområden till Eskilstuna och Skinnskatteberg. Eskilstuna nås på riktnummer 016 och Skinnskatteberg på 0222. (DN 27/8 1955)

1961 Båtkatastrof på Nedre Vättern

Båtkatastrofen på sjön Nedre Vettern vid Skinnskatteberg, varvid åtta personer omkom, orsakades troligen av att motorbåten var alldeles för liten för att bära sex fullvuxna personer och två minderåriga. När båten gick ut med de åtta ombord låg relingen enligt vittnen endast någon decimeter över vattenytan. Trots varningar begav sig sällskapet ut på sjön, där det blåste ganska hårt och vågorna gick vita. Draggningarna efter de omkomna pågick från gryningen på måndagsmorgonen till mörkrets inbrott på kvällen. (DN 29/8 1961)

På torsdagseftermiddagen hade alla offren för olyckan påträffats. En vecka efter olyckan ordnades en gemensam begravning i Skinnskattebergs kyrka för de omkomna:

SKINNSKATTEBERG, söndag.

Överallt flaggor på halv stång, överallt högtidsklädda, allvarliga människor på väg till den vita kyrkan på kullen ovanför sjön. Olyckssjön, som förra söndagen krävde åtta liv, ligger i dag blå och blank i septembersolen. I kyrkokoret står åtta kistor i rad, offren för det ohyggliga drunkningsdramat. I mitten två mindre vita: två unga pojkar vilar mellan sina fäder, vilka också så hastigt mötte döden på den olyckliga motorbåtsfärden. Djupt sörjande anhöriga på de åtta främsta kyrkobänkarna, mörk klockklang över bygden. En dyster epilog till ett tragiskt drama rullas upp. (DN 4/9 1961)

1978 Träd föll inte på Ebba Brahes lusthus

Lugn, bara lugn, ädle NoN-fan!

Ingen skada är skedd. Allt är som det bör vara. Det vackra lusthuset vid Bockhammar står där det ska, icke ett hår är krökt å dess huvud …

Häromdagen drog en vredgad storm genom landskapet och den kraftiga vinden drog omkull en jättestor ask som växte helt fredligt nära lusthuset. Asken föll och hela naturen höll andan: skulle den krossa det täcka huset?

När ljudet av grenar som splittrades förklingat i den väldiga blåsten kunde man se att endast en handsbredd skilde den tunga stammen från det lilla husets knut! (DN 31/8 1978)

Läs mer om Ebba Brahe och lusthuset här. 

1983 Kulturens dag i Riddarhyttan

Folkparkernas kulturbärande traditioner skall återupplivas i Riddarhyttans Folkets park lördagen den 27 augusti. Arrangörerna från kulturaktiva Skinnskattebergs kommun hoppas att initiativet skall leda till en ”Kulturens dag” i många av landets folkparker. (DN 19/8 1983)

På programmet stod jazz, poesiuppläsning bl a av Kristina Lugn, finsk körsång, lokalrevy med Gunde Johansson. Filmen ”Kalbaliken i Bender” visades i parkens biograf. Olof Buckard gav en enmansföreställning. Sagoberättare fanns också och ”Näsvisorna” gav en barn- och familjeföreställning.

1986 Brunnsmusikfestival

Bort i parken konserterar Sorglösa Brunns oktett, tonerna vitt och brett tonar från ”Lilla paviljongen”. Hos Povel Ramel var mässingsblåsarna åtta, men när Skinnskatteberg ordnar festival för brunnsmusikanter är det sextetter som gäller. Det sker 27 – 28 september, med bal och bröllop, workshops, film och seminarieövningar. Huruvida stekt svan ska serveras framgår ej av meddelandet från musikstiftelsen i Skinnskatteberg som agerar värd för evenemanget tillsammans med regionmusiken i Stockholm. (DN 31/8 1986)

I en uppföljande artikel (DN 30/9 1986) slogs fast att ”lovorden riktigt haglade över de svenska mässingsmusikanterna”, bl a Småländska husarkvintetten, Kronprinsens husarregementes musikkår och sextetten Blåslaget från Stockholm.

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här. 

Doris på kafésemester

Doris har varit på fortsatt sommarlov i Västanhed med omnejd. Under veckan har det medhunnits besök på inte mindre än två kaféer. Först Kafé Bockhammar mest berömt för Ebba Brahe och hennes lusthus, men också för sin blåbärskaka. Doris fann berättelsen om den stackars Ebba mest intressant och föredrog glass före blåbärskakan. Sen var det sommarkaféet i vinterträdgården på Färna Herrgård. Herrgården är inte minst känd för greven von Hermanssons ståtliga mausoleum, som Doris tyckte påminde starkt om Ronjas borg. I kaféet föredrog hon glass.

Ebba Brahes lusthus

Glasstrut i lusthuset

I rollen som Ronja i mausoléet

"Glass i stora lass" i Vinterträdgården

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå. 

Strövtåg: Ebba Brahes klagan

I det här avsnittet ska vi fortsätta uppströms längs Hedströmmens biflöde. I det förra avsnittet bekantade vi oss med grevarna von Hermansson på Färna. Cirka 9 kilometer norr om Färna efter att ha passerat genom sjöarna Norrsjön, Lilla Kedjen och Stora Kedjen med sammanbindande åavsnitt träffar vi på Bockhammars bruk. Bockhammar är känt för två saker: Sin blåbärskaka och lusthuset.

Skillingtycket Ebba Brahes klagan berättar om adelsfröken Ebba Brahes olyckliga kärlekshistoria med Gustav II Adolf. Så här lyder tredje strofen i visan:

Jag lycklig var då oskuldsfull jag drömde
att klädd jag stod som Gustaf Adolfs brud,
och hoppets vällust i min själ sig tömde
och smyckade mitt liv i blomsterskrud.
Men tro ej hoppet, det skall sorger föda,
det är en orm som tjusar för att döda.
Men tro ej hoppet, det skall sorger föda,
det är en orm som tjusar för att döda. 

 Ebba och Gustav Adolf förälskade sig i varandra 1612. Hon var då sexton år och han var två år äldre. Änkedrottningen Kristina – den lille Gustav Adolfs mamma - fick nys om saken och tyckte att affären var politiskt olämplig. Hon hade andra planer för den unge kungen. Han borde gifta sig så att politiska allianser kunde bildas. Han borde gifta sig med en prinsessa från ett regerande kungahus någonstans. Änkedrottningen gjorde allt som stod i hennes makt för att hindra Ebbas och Gustav Adolfs förbindelse.

Det var förstås inte lätt för stackars Gustav Adolf heller, så han tröstade sig bland annat med den nederländska köpmansdottern Margareta Cabiljau (senare gift Slots) som blev på smällen och födde sonen Gustav Gustavsson af Wasaborg 1616.

Under trycket av änkedrottningens intriger och kungens eskapader gav Ebba upp och gifte sig 1618 med riksmarsken Jacob de la Gardie med vilken hon sedermera fick inte mindre än 14 barn. Gustav Adolf befann sig för tillfället på krigsturné i Tyskland. Han försökte sig på ett vanligt romkom-trick – att röva bort bruden när hon stod framför altaret. Han skickade en kurir som red i sporrsträck från Tyskland och som försökte ta sig in i slottet där bröllopet stod med ett kärleksbrev från kungen, men han blev utslängd. Så det blev ingen romkom av det hela.

Lusthuset i Bockhammar

1652 dog de la Gardie och Ebba tog över ett imperium av herrgårdar, slott, palats och järnbruk. Ett av dem var Bockhammar. Där lät hon redan 1636, alltså medan de la Gardie fortfarande var i livet bygga ett lusthus på en liten holme i ån. Ebba sägs ha längtat till Bockhammar där hon i lugn och ro kunde läsa breven från sin ungdomskärlek. Hon lär ha sökt sig till Bockhammar varje sommar. I lusthuset satt hon och trånade efter den numera i Lützen ihjälslagne Gustav Adolf. Det påstås att fåglarna på platsen sjunger Ebbas sånger.

Att Ebba också går igen på Bockhammar gör inte saken sämre. Hennes vålnad sägs visa sig speciellt för människor som för ett omoraliskt leverne. Tack vare Ebbas kringflackande liv med flera olika bostäder har det kommit att råda konkurrens om henne. Detta gäller inte minst hennes vålnad. Ett annat ställe där Ebba går igen är på Götgatan 16 i Stockholm. Det hus som numera inrymmer kungariket Nederländernas ambassad kallas omväxlande Louis de Geers palats, Ebba Brahes palats eller Schönborgska huset. Götgatan 16 har ett litet övertag över Bockhammar eftersom inte bara Ebbas vålnad visar sig här, utan jämväl kungens vålnad!

Ett annat ställe i Västmanland som också gör anspråk på Ebba Brahe är Fläckebo i Svartådalen. I Fläcksjön finns Braheholmen där det en gång fanns ett av Ebbas slott. Numera finns där – precis som i Bockhammar – Ebba Brahes lusthus. Fläckebolusthuset är emellertid uppfört på 1800-talet, så där kan ju inte Ebba ha suttit och suktat. Å andra sidan har Fläckebo en annan och än mer dramatisk variant av romkomhistorien på sin sida. Så här skriver hembygdsföreningen på sin hemsida:

Lusthuset i Fläckebo

Tavlorna i paviljongen är troligen från samma tid som paviljongen byggdes. Den stora tavlan föreställer Ebba Brahes och Jacob de la Gardes bröllop, så som sägnen berättar den. Sägnen lyder att Gustav II Adolf fick underrättelse om Ebbas och Jacobs bröllop. Han red i sporrsträck från krigsfältet för att hindra giftermålet. Han lät hästen simma 2 km över Fläcksjön istället för att rida runt sjön, men han kom för sent. Bröllopet var i full gång när han kom fram till Axholmsslott. Änkedrottningen Kristina är med på tavlan och ser ut att vara nöjd med giftermålet. Sägnen berättar att änkedrottningen förvarnade Ebba om att hennes son Gustav II Adolf inte kommer att gifta sig med Ebba. Hon skrev med en diamant ring på ett fönster (till Ebba): "Det ena du vill det andra du skall, så brukar det gå i dylika fall". Ebba skrev på fönstret "Jag böjer mig för viljan din och finner mig i lotten min".

Här är kungens kurir ersatt av kungen själv och brådskan understryks genom att häststackarn tvingas simma över sjön. Om Bockhammar ska överleva i denna mördande konkurrens tror jag att man på något sätt borde koppla in Gustav Adolfs vålnad. Kanske Gustav Adolf-bakelser i kaféet? Eller skulle det räcka med att kalla blåbärskakan för Gustav Adolfskaka?

Gustav V har klätt ut sig till Gustav Adolf. Hans tyska hustru drottning Victoria i rollen som Ebba Brahe

Emi i lusthuset sommaren 2013

Strövtåg i Hedströmsdalen. Tidigare avsnitt i serien:

Skunkträdsfrun 

Draken i Ströbohög 

Att tysta ett kyrktorn  

Kolsvas röda grus 

Orangeriet och skvadern 

I finnskogarna 

De galna grevarna