måndag 27 juni 2016

Första gången för fem grisar!

Vi har flera gånger tidigare besökt Matkonsulatet på Kungsholms strand i Stockholm, men inte tidigare skrivit något mer detaljerat omdöme än sån’t som ”mums mums” och ”jättegott”. I anslutning till vår förra resa till huvudstaden åt vi middag på ”Konsulatet”. Nu gick vi lite mer systematiskt till väga. Inte mindre än elva smårätter passerade våra gommar. Det var storartade smakupplevelser. Särskilt skulle jag vilja hålla fram det lättrökta nötköttet med rostade mandlar, citron och pepparrot (Cecina), en överraskande sallad på jordgubbe, basilika och sardisk fårost (Amanida de maduixes, alfábrega y formatge de ovella), den sauterade sparrisen med romanesco (Espàrrecs amb romesco). Frågan är om inte sparrisen var den verkliga höjdpunkten. Ingrid gillar alltid patatas bravas som här dök upp i en annorlunda variant: rökt potatis med allioli och salsa brava (Patatas fumades amb salsa brava).

Vi har aldrig tidigare haft anledning att kalla in fem grisar. Fem grisar betyder världsklass och det är inte ett betyg som kan delas ut till vilken bamba som helst. Men nu är det dags. Matkonsultatet har väl förtjänat sina fem grisar



Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.


Nu börjar tidningstjuven lämna tillbaka!

Vi var oense om huruvida det skulle delas ut någon post på midsommarafton. Inte, trodde jag. Jo, trodde Ingrid. Men sedär, vi hade båda rätt. När vi passerade brevlådan på annandagen låg där två tidningar, både DN och Bärsingen! Båda tidningarna var från onsdagen den 1 juni, alltså tre veckor gamla. Tidningstjuven har börjar lämna tillbaka tidigare stulna tidningar. Och dessutom fanns det två tjocka kuvert med sammanträdeshandlingar till kommunstyrelsens möte den 7 juni. Tack snälla tidningstjuven för det.

Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.


Doris 3 år!

Doris har firat sin treårsdag med fest i parken på Bjurholmsplan. Mycket presenter; bland annat en skateboard som hon önskat sig. "Det var svårt" var kommentaren när hon provat. I festlokalen integrerades också lekplatsen med gungor, sandlåda och gungdjur.








Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.



lördag 25 juni 2016

Tji skolskjuts till Kolsva: Sista spiken i vallöftet

I valrörelsen lovade de populistiska folkpartisterna i Skinnskatteberg att fixa skolskjuts för de elever som valt att gå i skola i Kolsva i Köpings kommun. Så vann de tillsammans med Sverigedemokraterna valet och styr nu kommunen. I måndags beslöt fullmäktige om nya regler för skolskjutsar. Reglerna är skrivna på byråkratiska och kanske inte alldeles lätta att begripa. Men summan av kardemumman är att det blir ingen skolskjuts till Kolsva eftersom det blir dyrare än motsvarande skjuts till Klockarbergsskolan i Skinnskatteberg. Så gick det vallöftet åt fanders.

Ur nya skolskjutsreglementet för Skinnskattebergs kommun

Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.


fredag 24 juni 2016

Till huvudstaden – nya upplevelser och återuppväckta minnen

Gräsklippare
Vi har under ett par dagar gjort en händelserik resa till huvudstaden.  Det blev såväl nya erfarenheter som uppväckta minnen från fornstora dar. Första stopp var Brunnby maskin strax öster om Västerås. Här skulle gräsklipparen lämnas på verkstad. Maskinen hade betett sig konstigt. Startat bums utan strömbrytare och dödmansgrepp bara batteriet matades in. Efter ett tag med denna kanske riskabla drift vägrade den att överhuvudtaget starta, vare sig med eller utan dödmansgrepp. Beskedet vid inlämningen var inte uppiggande.  Det kunde ta två till fyra veckor. Jag såg framför mig hur den gamla lien måste fram och brynas.

Börje Lindkvist har dragit sig tillbaka
Vidare, vidare gick färden. Nu mot Bromsten där min bilhandlare Börje Lindkvist har hållit till. Bilen skulle lämnas på tusenmilsservice. När vi flyttade till Västanhed bestämde jag att behålla två kontakter i Stockholm: tandläkaren och bilhandlaren. Tandläkaren tröttnade på mig för några år sen. Varför vet jag inte, för jag hade varit en hygglig inkomstkälla för honom. Han överlät mig på en gammal kurskompis i Västerås. Men Börje Lindkvist behöll jag. Vi har haft bilar tillsammans sedan mitten av 80-talet och åldrats tillsammans. På den tiden sålde Börje Lada, som jag brukade köpa av ideologiska skäl. Jag tror att Börje hade andra motiv.

Man kunde alltid ringa Börje och få besked om bilar. När Hanna och Sara fick soppatorsk på motorvägen och ringde sa jag bara: ”Ring Börje!”. Och han guidade dem om hur man kör till närmaste mack fast det är soppatorsk. När Emma ville köpa en begagnad bil frågade jag Börje vad hon borde köpa: ”Vad som helst utom en fransk bil” blev svaret. När Hanna försökte sälja sin tyskregistrerade bil i Lund ringde vi Börje för att fråga hur det skulle gå till: ”Det går inte. Det är omöjligt” blev svaret. När det var dags att köpa ny bil var det bara att ringa till Börje:

-         - Hej, det är Henry. Jag vill köpa en ny bil.
-          -Vad vill du ha då?
-          - En likadan som den förra.
-          - Vilken färg vill du ha? Det finns beige.

Så blev det en beige Lada till mina döttrars förtvivlan. De hade motvilligt accepterat att jag skulle köpa en Lada, men strängt tillhållit mig att inte köpa en vit bil. Och det blev det ju inte heller.

En beige Lada
Så kom det som tidningen ”Nyheter från Sovjetunionen” i sitt sista nummer beskrev som ”omstruktureringen i firman” och importen av Lador upphörde. Börje gick över till Suzuki och likaså gjorde vi.

När vi nu lämnade Suzukin för service visade det sig att också Börjes firma omstrukturerats. Börje hade pensionerat sig och verkstaden hade omvandlats till ad-bilverkstad, ni vet de med den idiotiska reklamslogan ”Nemas problemas”. Där går gränsen.

Så nu bryter vi nog ytterligare en förbindelse med huvudstaden. Om man ska göra affärer med främlingar – hur förträffliga och problemfria de än är – kan man lika gärna göra affärer med mer närbelägna främlingar än 17 mil bort.

Resan fick nu fortsätta med buss till Spånga station, pendeltåg till Stockholm Södra och buss till Skanstull. Bilen hämtade jag dagen därpå för en skräckresa till Södermalm: närapå stillastående bilköer från Haga Norra till Skanstull. Trafikinfarkt är bara förnamnet.

Men professor Goldmann vandrar på i rask takt
Kjell Goldmann
Med Doris hämtad på förskola och ilastad sittvagn rullar vi nu Katarina Bangata fram mot kvällsmålet på pizzerian Bananas, vem är det inte som kommer emot oss i rask marschtakt om inte professor emeritus Kjell Goldmann. När jag en gång på 1970-talet var doktorand i statskunskap var min handledare den legendariske Olof Ruin. Olof var praktiskt taget aldrig på institutionen, utan satt på KB och forskade om något. En gång om året träffades vi på bibliotekets kafé för handledning. Vart annat år brukade Olof då med en grimas och på vårdad finlandssvenska göra kommentaren ”Är det inte för teoretiskt konstigt dethär? Du borde ha mer empiri.” Vartannat år gjorde Olof med en grimas och på vårdad finlandssvenska kommentaren ”Är det inte för mycket rå empiri dethär? Du borde ha mer teori”. Så kunde det nog ha fortsatt hur länge som helst.

Så bröt Olof upp från KB och åkte till USA ett år. Jag kunde ju inte vara utan handledare och tilldelades då Kjell Goldmann. Nu raskade vi på och jag disputerade innan Olof hann komma tillbaka. Tack Kjell! Annars hade jag nog fortfarande varit odisputerad.

Och det var roligt att ses på Katarina Bangata 37 år senare.


Det ringer
Redan på Spånga station ringde det i byxfickan. Det var gräsklipparverkstan i Västerås som meddelade att enda felet på gräsklipparen var en gräsklump hård som sten som hindrade kniven att gå runt. Hur nu detta kunde ge de besynnerliga elektriska följderna förtäljer inte historien, men maskinen var klar att hämta i Västerås. Lien klarade sig undan den här gången också.

Äldre modell av Doro HandleEasy
På kvällen la mobiltelefonen efter denna upplevelse av. Den hittade nog signalen men lyckades inte ansluta till Telias nät. Hur skulle det nu gå? Ad bilverkstad kunde ju försöka ringa mig. Och gräsklipparreparatören igen. Och min iranska doktor. Och massmedia som ville ha kommentarer till måndagskvällens fullmäktigemöte i Skinnskatteberg. Enda lösningen var att köpa en ny telefon.

Men si, på vägen till telefonbutiken gick fanstyget ingång igen. Det kom ett SMS, och det var förstås ett högprioriterat SMS, ett riktigt dunder-SMS, som passerar alla vallar, nät som ligger nere, stormar, krig, strejker, galna studenter, ja allt. Det var Telias faktura som dundrade in. Men riktigt säker på att det skulle fortsätta att fungera kunde man ju inte vara, så jag köpte en ny Doro (mobiltelefon för de sista ljuva åren) för 995 kronor; och till mina döttrars förtret utan internet. Gubben ger sig inte. Jag vägrar sälla mig till mobilpillarnas allt växande skara.


En dag i Sofo med Doris
Resten av dagen tillbringades med Doris i hennes hippa hemkvarter – Sofo (South of Folkungagatan), den hippaste delen av huvudstadens hippaste stadsdel. Bland annat tillbringades en längre tid i Bryggartäppan (Sofos hippaste lekplats). Och ett flertal besök i Täppans glasskiosk, som till Doris stora besvikelse hade slut på den rosa glassen. Här är några bilder som dokumentation.

Rosa läsk på ett av Sofos hippaste kaféer
Bryggartäppan. Under bron jag själv i rollen som trollet som hotar att ta prinsessan (med på bilden)
I Bryggartäppans rutschbana
Tosterö årets skärgårdsö
Efter att Doris nästa dag återlämnats till förskolan var det dags för hemfärd. Den minnesgode erinrar sig att gräsklipparen skulle hämtas i Västerås. Man borde alltså ta norra vägen västerut. Men ack, utfarten mot Centralbron från Södertunneln spärrad, förmodligen på grund av det monstruösa Slussen-projektet. Hur ta sig från Söder till Norr? Alternativ i Stockholm vore Slussen eller Västebron och utanför staden Ekeröfärjan. Men vi valde ett mer eljest alternativ via Södertälje, Strängnäs och route 55 till Enköping. Detta förde oss till årets skärgårdsö – Tosterö. Här borde väl finnas ett värdshus, menade vi. Jo, någon sorts värdshus hittade vi i Hornuddens trädgård. En intressant erfarenhet. Ett riktigt miljönissarnas paradis. Till och med att alla på toaletten måste sitta och kissa. Men skylten var på engelska, som vi inte tyckte att vi var tillräckligt bra på. Nästan bara vegetarisk mat. Men det fanns en möjlighet till tillägg. Jag valde rökt laxartad fisk som tillägg till frittatan. Och ekologisk (mycket dyr) glass. På P-platsen hade publiken ställt ifrån sig sina stora bensinslukande stadsjeepar. Men intressant och en trevlig miljö vid Mälarfjärden.

Tynnelsöfjärden
På Hornuddens ekologiska restaurang

Så var det bara en sak kvar
Väl hemkomna till Västanhed: att klippa gräsmattan.


Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.



torsdag 23 juni 2016

Kommunstyrelsen i Skinnskatteberg prickas för arvodesaffären

Vid ett stormigt möte med kommunfullmäktige i Skinnskatteberg i måndags beslutade fullmäktige att tilldela kommunstyrelsen en anmärkning för bristande styrning, ledning uppföljning och kontroll i samband med frågan om arvodesutbetalningar till kommunstyrelsens ordförande. Bakgrunden är som de flesta vid det här laget vet att kommunstyrelsens ordförande, det populistiska folkpartistiska kommunalrådet Carina Sándor under 2015 fick ut och tog emot 62 500 kronor för mycket i arvoden. Dessa utbetalningar var i direkt strid med ett utslag i förvaltningsrätten i Uppsala. Tidigare felaktiga utbetalningar rättades inte. De felaktiga utbetalningarna fortsatte. Inget beslut om rättelse fattades. Detta är domstolstrots. Juristprofessorn Olle Lundin skriver om kommunalt domstolstrots:

”Medborgarna måste kunna lita på att myndigheterna följer gällande rätt och domstolsbeslut. Detta är grundläggande för medborgarnas förtroende för den offentliga förvaltningen. Kommunalt trots kan urholka respekten för hela rättssystemet. Varför ska en medborgare respektera lagregler när en kommun inte gör det?”

Fullmäktige ansåg att detta var så allvarligt att kommunstyrelsen tilldelas en anmärkning. Om kommunstyrelsen anser att det är någon eller några tjänstemän i förvaltningen som bär skulden blir det kommunstyrelsens sak att utkräva ansvar av dessa. Kommunchefen Nima Poushin som har tagit på sig ansvaret för felaktigheter i förvaltningen är förstås en av dessa. Hans förordnande går ut i höst.

Slutligen ska till denna sorgliga historia läggas att kommunalrådet Sándor också har polisanmälts för olovligt förfogande då hon tagit emot de felaktiga utbetalningarna och inte varit i god tro. Återbetalning skedde först sedan kommunrevisionen börjat ta itu med saken och nio månader efter den dom i förvaltningsdomstolen som kommunen struntat i.


Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Till detta kan noteras att Sverigedemokraten Johan Hådén i fullmäktige påstod att jag i min blogg brukar uppmana Carina Sándor att avgå. Det verkar som han känner igen sig.


lördag 18 juni 2016

Så vart det sommarlov

Emi och Linnea vid Arbogaån

I Hedströmmen

På Hedströmmen

Två kusiner

Emi på stora stenen


Praeterea censeo
Det finns politiker och partier som samarbetar med Sverigedemokraterna. De har köpt SD:s röster för att få egna maktpositioner. I utbyte har SD fått positioner som de annars inte skulle ha fått. Sådana politiker och partier (fascistkramare) bidrar till att få rasisterna att se ut som vore de rumsrena. Fascistkramarna borde skämmas. Och avgå.


fredag 17 juni 2016

De försvunna köpingarna: Hässelby Villastad, Stocksund, Saltsjöbaden

Här börjar nu den tidigare aviserade serien om ”de försvunnaköpingarna.” Vi börjar som det sig bör resan i Stockholms län, där resan kommer att ta oss från den stora soptippen i väster till den finfina Solsidan i öster.

Hässelby Villastad
Hässelby Villastads köping bildades 1926 genom en utbrytning ur Spånga landskommun där Hässelby Villastad var ett municipalsamhälle sedan 1913. Köpingen överlevde som egen kommun bara 23 år. Den inkorporerades i Stockholms stad 1949.

Samhället byggdes faktiskt upp kring en soptipp. Stockholms stad köpte 1885 ett par egendomar för att anlägga en sopstation. Soporna fraktades på Spånga-Lövsta Järnväg. Banan hade också persontrafik mellan Spånga och Hässelby Villastad. Persontrafiken på Lövstabanan upphörde 1956 sedan tunnelbanan öppnats till Hässelby Gård. Soptrafiken pågick till 1970, varav med ånglok till 1962.


Grunden för själva samhället var kaserner som Stockholms stad uppförde för arbetarna vid sopstationen. Från sekelskiftet 1900 började också etablering av handelsträdgårdar, vilka kom att prägla samhället.
Persontåg på Lövstabanan

Hässelby Villastads köping kommunalhus. Foto Udo Schröter
Stocksund
Stocksunds köping bildades 1910 genom en utbrytning ur Danderyds landskommun, där Stocksunds municipalsamhälle funnits sedan 1902. Köpingen inkorporerades 1967 i Djursholms stad som sedan 1971 ingår i Danderyds kommun.

Stocksund växte fram under slutet av 1800-talet och 1900-talets första årtionden som en välbärgad villaförort. Samhällets tillkomst och sociala struktur liknade andra finare förorter som Djursholm och Saltsjöbaden. Alla växte upp kring nya järnvägslinjer som kunde transportera herrskapet till arbetsplatser i Stockholm och tjänstefolk åt andra hållet.

År 1911 öppnades en spårvägslinje till Stocksund som bibana till Roslagsbanan. Man hade räknat med att banan skulle kunna anslutas till Stockholms spårvägar varför den anlades med normalspårvidd. 1934 införlivades banan – Långängsbanan – med Roslagsbanan och byggdes om till smalspår. Linjen lades ned 1966. 
Stocksunds köpings kommunalhus

Spårvagn på Långängsbanan
Saltsjöbaden
Vi började den här resan i Hässelby Villastad väster om Stockholm. De båda andra försvunna köpingarna, Stocksund och Saltsjöbaden, låg båda på östra sidan om staden och hade redan från början en överklassprofil.  Hässelby Villastad växte upp kring den gigantiska soptippen i Lövsta. Sålunda kommer Stockholms förstadsstruktur att skilja sig från vad som annars är brukligt i stora städer. Osunda verksamheter och sämre klasser brukar vanligen återfinnas i de östra delarna av staden medan överklassen helst bosätter sig i väster. Orsaken är att det, förmodligen på grund av jordens rotation, vanligen blåser västerifrån. Om överklassen bosatte sig i väst skulle man slippa stanken från underklassens bosättningar. Men alltså så icke i Stockholm. Kanske var det närheten till Östersjön som lockade och uppvägde den osunda stanken från väst.

Det var det av Wallenbergarna ägda järnvägsbolaget som stod för exploateringen av Saltsjöbaden, så det var en överklassförstad redan från början. Järnvägen, anlagd 1893, gick då från Saltsjöbaden till Tegelviken på Södermalm, där man sedan kunde fortsätta med ångslup till Karl XII:s torg. Alltså praktiskt taget till Enskilda Bankens ytterdörr. Sedermera förlängdes järnvägen från Tegelviken till Slussen.

Köpingen bildades 1909 genom utbrytning ur Nacka landskommun och upphörde 1971 då den återförenades med Nacka kommun.

Numera är väl Saltsjöbaden mest känt som skådeplats för TV-serien ”Solsidan”. Till Solsidan har det till och med ordnats överklassafari, när man med buss kunnat fara omkring och bese överklassen.

Från invigningen av Saltsjöbanan 1893

Saltsjöbadens köpings kommunalhus
Cityterminalens avgångstavla

Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.


lördag 11 juni 2016

Emis första läsårs sista skälvande vecka

Jag har varit i Lund tillsammans med Emi under de sista dagarna av vårterminen hennes första skolår (ja F-klassen förstås). Det var många spännande aktiviteter: Årets sista fotbollsträning. Lerbäcksdansen när skolans alla 700 elever dansade på skolgården som blev till ett kokande hav. Högtidlig skolavslutning i Allhelgonakyrkan (sic!) och avslutning i skolan med en kolossal kakbuffé. Se det var en vecka det.

Lunds BOIS framtidshopp


F-klassens kör uppställda
Skolavslutningsklädd
Kakbuffën i klassummet

Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.


onsdag 8 juni 2016

Lagen måste gälla även i Skinnskattebergs kommun

Läs min insändare i Fagersta-Posten här

Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

söndag 5 juni 2016

Idag är det Danmarks dag




Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå. 


torsdag 2 juni 2016

Kommunrevisor partipiskad?

Jag har flera gånger berättat om hur för stora arvoden under 2015 utbetalades till det populistiska folkpartistiska kommunalrådet Carina Sándor i Skinnskatteberg. Det har medfört att kommunen gjort sig skyldig till domstolstrots och att anledning funnits att misstänka förmögenhetsrättsligt brott. Kommunrevisionen har riktat skarp kritik, senast i revisionsberättelser upprättade den 13 april . Den moderata revisorn Sara Petersson Ruyter, som då undertecknade revisionsberättelsen, har nu ändrat sig. Efter samtal med Carina Sándor har hon nu ändrat sig och skriver en egen revisionsberättelse där ingen kritik riktas mot domstolstrotset. Detta kan tyvärr tolkas som uttryck för en olycklig partipolitisering av kommunrevisionen. Om den förtroendevalda kommunrevisionen ska ha någon trovärdighet måste partierna hålla sig i skinnet och inte utöva påtryckningar på revisorerna. Och givetvis måste de förtroendevalda revisorerna ha förmåga att motstå partipolitiska påtryckningar.


Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.


onsdag 1 juni 2016

Två tidningar till stulna

I måndags var fyra tidningar stulna. Idag bara två (Dagens Nyheter och Bärsingen). Det låter som en förbättring, men faktum är att det inte fanns fler tidningar att stjäla idag. Som kompensation tog tidningstjuven också alla räkningar, reklamblad och kärleksbrev. Dagens Nyheters träffprocent (andel av årets dagar då tidningen legat i brevlådan på utgivningsdagen) för 2016 är därmed 63,2 procent.

Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.


Otippad majvinnare: Sex år gammalt strömavbrott!

Liksom i april har det lugnat ned sig för Fp+SD-alliansen i Skinnskattebergs kommun. Inlägg om arvodesskandalen har trillat ned från förstaplatsen på listan (se platserna 3 och 7 på listan nedan). Men kanske är det bara lugnet före stormen eftersom kommunfullmäktige den 20 juni ska behandla de revisionsberättelser som riktar anmärkning respektive avstyrker ansvarsfrihet för det populistiska folkpartistiska kommunalrådet Carina Sándor respektive avstyrker ansvarsfrihet för hela kommunstyrelsen. Otippat är det liksom i april ett strömavbrott för sex år sen som har tilldragit sig störst intresse.

Antal besökare var i maj 547 (667 i april). Av dessa var 347 (405) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,63 (1,46) och genomsnittlig tid per besök var 140 (95) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, USA, Storbritannien, Danmark, Indien, Tyskland, Finland och Norge. Ströbesökarna var från Egypten, Japan, Spanien och Tjeckien.

De tio mest visade inläggen i maj:

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10

Praeterea censeo
Det finns politiker och partier som samarbetar med Sverigedemokraterna. De har köpt SD:s röster för att få egna maktpositioner. I utbyte har SD fått positioner som de annars inte skulle ha fått. Sådana politiker och partier (fascistkramare) bidrar till att få rasisterna att se ut som vore de rumsrena. Fascistkramarna borde skämmas. Och avgå.