Byråkratiexplosionen på första plats i juli

Avslöjandet att byråkratin i Skinnskatteberg fördubblats på 13 år och nu var betydligt större än i jämförbara småkommuner ställde till ett väldigt rabalder. Socialdemokraterna påstod att det var lögn och ställde villigt upp och försvarade även den politik som bedrivits av borgerliga majoriteter. Också Sverigedemokraterna ansåg sig vara tvungna att gå i svaromål. Inlägget om denna upprörda diskussion kom att inta första plats på juli månads topplista. Intressant är hur gamla godingar som inlägget om Tyska kyrkan i Gunnilbo (nummer 3), grevarna von Hermansson på Färna (nummer 4) och berättelsen om hur norska soldater sprängde dasset i Färna med dynamit (nummer 9) återkommit på listan bland de mer dystra inläggen om kommunalpolitiken i Skinnskatteberg.

Antal besökare var i juli 445 (1 234 i juni). Av dessa var 269 (905) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,27 (1,76) och genomsnittlig tid per besök var 53 (142) sekunder. Flest besökare kom från USA, Sverige, Frankrike och Storbritannien. Ströbesökare dök upp från Belgien, Finland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge och Ungern.

De tio mest visade inläggen i juli:

1	Byråkratitillväxten: Som att trampa i ett getingbo (ny)
2	C i Skinnskatteberg vill ta makten tillsammans med SD. Vad säger Sillbo? (ny)
3	Tyska kyrkan i Gunnilbo (ny)
4	Strövtåg: De galna grevarna (ny)
5	Valet i Skinnskatteberg: Vänstern mot den samlade högern (ny)
6	Hur långt syns ett vindkraftverk? (ny)
7	Riksdagens svarta onsdag (2:a)
8	De vill bli fullmäktige i norra Västmanland (ny)
9	När norska soldater sprängde dasset i Färna med dynamit (ny)
10	U-596 den felande länken (ny)

  

Byråkratitillväxten: Som att trampa i ett getingbo

Antalet anställda i Skinnskattebergs kommun med administrativt arbete har ökat kraftigt i ett längre tidsperspektiv. Chefer, handläggare och administratörer var 31 stycken enligt databasen Kolada år 2008. Fjorton år senare år 2021 var de 60 stycken. Samtidigt hade flera yrkesgrupper inom välfärdssektorerna minskat. Detta var utgångspunkten för ett inlägg här på bloggen.

Inlägget fångades upp av Vänsterpartiet, som gjorde en insändare i lokalpressen av iakttagelserna. Det var som att trampa i ett getingbo. Publiceringen upprörde det socialdemokratiska kommunalrådet Lena Lovén Rolén. Hon beskyllde nu Vänsterpartiet för att sprida falska uppgifter, falsarier och falskheter och uppmanade V att skämmas.

Till detta kan läggas två kommentarer: Data för iakttagelserna kommer från databasen Kolada som drivs av Rådet för främjande av kommunal analys (RKA), som är ett samarbete mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Just uppgifter om personal skickar kommunerna själva in till SKR varje år.

Vad är sant?

Om dessa uppgifter är falskheter som man borde skämmas för att sprida, borde skammen i så fall falla på kommunen själv som lämnat in uppgifter, SKR och RKA. Det kan väl knappast vara så, att Lovén Rolén är den enda som talar sanning, medan alla andra ljuger?

Den andra kommentaren är att varken mitt blogginlägg eller Vänsterns insändare lägger någon skuld på Socialdemokraterna för den här utvecklingen. Under de första åren, fram till och med 2014 bestod kommunledningen av S, V och MP. De därpå följande åren tog FP, M, C och SD över. Och de senaste åren har samma borgerliga partier haft majoritet i fullmäktige, medan ”S har styrt i minoritet.”

Både S och de borgerliga har byggt ut byråkratin

Oavsett hur den politiska ledningen varit konstruerad har den här byråkratiseringen av kommunen fortgått. Den enda iakttagelse som mitt inlägg och V:s insändare har gjort är att 2014, när de borgerliga och SD tog över, passerades jämförelsekommunerna med färre än 5 000 invånare.

Kommunalrådets angrepp på V avsett för internt bruk

Så, varför en sådan uppjagad försvarsreaktion från kommunalrådet? Min teori är att dessa starka reaktioner främst är avsedda för internt bruk. En djup spricka uppdagades i den lokala socialdemokratin när en ny kommunalrådskandidat nominerades. Lovén Roléns fraktion vann striden. Den mer vänsterorienterade gruppen är kritisk mot samregerandet med och beroendet av de borgerliga. Utöver kritik mot budgetprioriteringarna har också den uteblivna klimatpolitiken varit en källa till kritik.

Det är denna inre opposition i socialdemokratin som ska kväsas med de våldsamma angreppen på Vänsterpartiet. Varken jag eller Vänsterpartiet ska lägga sig i hur interna motsättningar ska lösas i andra partier, men jag är övertygad om att kritiska socialdemokrater är välkomna i Vänsterpartiet. Under alla omständigheter måste påhoppen sluta. Vare sig det är interna grupper av socialdemokrater eller Vänstern som utsätts för gallsprängda utgjutelser, så försvåras ett majoritetsskifte i kommunen.

 

Här satsas det på chefer, handläggare och administratörer

”Vård, skola och omsorg” är ett mantra som politiker från alla möjliga partier brukar upprepa titt som tätt. Det är det som det är viktigast att satsa på. Skinnskattebergs kommun är inget undantag. Men när man tittar på vilka summor som satsas i budgeten framträder en annorlunda bild. Under åren 2019 – 2022 har de pengar som tilldelats vård- och omsorgssektorn minskat med mångmiljonbelopp varje år. Ännu mer märkligt är att sektorn varje år har överskridit sin budget och gjort av med mer pengar än de fått sig tilldelade i budgeten. Förra året uppgick underskottet till rekordbeloppet nästan 15 miljoner kronor. Det verkar som om de politiker som har makten inte riktigt vill ta till sig att ”Vård, skola, omsorg” är dyrbart, och att de trots budgetunderskotten tilldelar verksamheten allt mindre med pengar.

Hur man tänker framstår som obegripligt. Kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) gjorde ett försök när kommunfullmäktige behandlade bokslutet för 2021. Hon påstod där att rekordunderskottet berodde på pandemin. Kommunrevisionen har låtit göra en granskning av den ekonomiska styrningen av vård och omsorg. På ett par punkter uppger intervjupersoner som fått försöka förklara underskotten att pandemin var orsaken. Det krävdes mer personal i äldreomsorgen för vaccineringsverksamheten och det blev också extrakostnader för skyddsutrustning. Men de allra flesta av de verksamheter som räknas till vård och omsorg har inte nämnt något om pandemikostnader.

När budgeten för 2021 skulle antas menade SD-führern Ewa Olsson Bergstedt att det fanns överkapacitet i äldreomsorgen. Pengar var inte allt. Man kunde arbeta effektivare. Springa fortare kan man förmoda. Grattis alla som jobbar i äldreomsorgen.

Alltså beror budgetöverskridandet 2021 enligt kommunalrådet på pandemin. Vad budgetöverskridandena tidigare år kan bero på finns ingen förklaring till. Kommunrevisionens granskning visar åtminstone att vård- och omsorgssektorn i Skinnskatteberg inte är dyrare än i andra jämförbara kommuner. Den enda förklaring som getts är Ewa Olsson Bergstedts: De anställda är ineffektiva.

Det är uppenbart att kommunen år efter år har anslagit på tok för lite pengar till vård och omsorg (trots parollen om att det är detta som det ska satsas på). I budgeten skapas på det sättet ett utrymme för annat. När sen vård och omsorg av omständigheterna tvingas göra av med mer pengar skapas ett underskott som jagar på chefer och personal att göra besparingar och nedskärningar, eller som SD skulle ha sagt, att springa fortare.

Vart tar då pengarna vägen? Om man tittar på kommunens olika verksamheter över tid, är det uppenbart att det finns en sak som ständigt växer. Det är byråkratin. Nya chefstjänster inrättas, gamla utvidgas. Nu senast rekryterat man, utan politiska beslut, en kanslichef, som enligt jobbannonsen tycks ha samma uppgifter som de två kommunsekreterare man redan har.

Figuren kommer från kommundatabasen Kolada och visar antal månadsavlönade i administrativt arbete under åren 2008 – 2021 för Skinnskattebergs kommun och för alla småkommuner (färre än 5 000 invånare). 

Den blå kurvan som visar utvecklingen i Skinnskatteberg lutar stadigt uppåt. Under de 14 åren ökar antalet administrativ personal med inte mindre än 94 procent, d v s antalet nästan fördubblas. I jämförelsegruppen av småkommuner är ökningen mer måttliga 14 procent. Från 2014, d v s det år då de borgerliga tillsammans med Sverigedemokraterna tog över styret i kommunen går Skinnskatteberg om jämförelsekommunerna. Sen har det fortsatt av bara farten.

Om man går in undergrupper under ”administrativt arbete” finns det ännu häftigare siffror. Antalet handläggare har t ex under de här åren ökat med 300 procent. Ledningsarbete, d v s chefer, har ökat med 69 %.

Om man har lust kan man jämföra med utvecklingen i några yrken inom de ”prioriterade” verksamheterna vård, skola och omsorg. Så har antalet sjuksköterskor minskat med 8 procent, antal grundskollärare minskar med 18 procent och antal förskollärare med inte mindre än 41 procent.

Så går det till: Genom minskade anslag och sparbeting till vård, skola och omsorg blir det utrymme för fler administratörer, handläggare och chefer. Allt ackompanjerat av det bedövande stridsropet ”Vård, skola, omsorg!”

 

Byråkrati och demokrati i Skinnskattebergs kommun

Anförande vid länsrevisionskonferens i Västerås 22 oktober 2015

Kommunrevisionen i Skinnskatteberg har under året levererat tre fördjupade granskningar. Den senaste handlar om kommunens internkontroll och den rapporten utmynnar i en svidande kritik av kommunstyrelsen. Så här står det i rapporten:

Vi finner arbetet med den interna kontrollen bristande och att den bryter mot lagens regler och intentioner. Kommunen bedriver inte ett samordnat arbete avseende intern kontroll, vilket vi finner anmärkningsvärt … Vi anser inte att det finns system och rutiner för en tillfredsställande intern kontroll.

Systematik, rutiner och tidsplaner efterlyses.

Under våren levererades två granskningsrapporter där liknande kritik fördes fram mot kommunstyrelsen. Den första rapporten granskade kommunens arbete med räkenskapssammandraget – inlevereringen av data till SCB för både statistikändamål och för beräkning av statsbidrag. Här skriver våra rapportförfattare:

Det finns ingen skriftlig dokumentation kring RS arbetet. Det finns ingen rutin för att kvalitetssäkra inlämnade uppgifter… Det finns ingen organisation för att upprätta RS…Vi ser allvarligt på att kommunen saknar rutiner för hanteringen av RS då dessa uppgifter är en viktig beståndsdel i olika ekonomiska nyckeltal som ligger till grund för riktade utjämningsbidrag.

Kommunstyrelsen rekommenderas att utarbeta rutiner.

Den andra under våren avlämnade granskningen avsåg uppföljning av revisionens tidigare skrivelser och rapporter. Här konstateras det:

En övergripande iakttagelse … är att det finns ett behov av förbättrade ärendehanteringsrutiner. Detta då flera svar inte registrerats som utgående handling till revisorerna och andra inte skickats.

Kommunstyrelsen rekommenderas att skaffa sig bättre ärendehanteringsrutiner.

Den röda tråden kan knappast bli tydligare: Det är uppenbara brister vad gäller systematik, rutiner och regelefterlevnad: System och rutiner för intern kontroll saknas. Rutiner och dokumentation av arbetet med räkenskapsarbetet saknas. Ärendehanteringsrutinerna har brister som gör att ärenden inte registreras och slarvas bort. På lite mer ren svenska kan man säga att det går lite på lösa boliner i Skinnskattebergs kommun.

Man kunde möjligen tänka sig att en så liten kommun som Skinnskatteberg med drygt 4.000 invånare inte har samma behov av rutinisering och organisering som en stor kommun. Kanske kan det gå lite mer informellt till. Ja, det är förvisso sant men samtidigt är en organisation med sisådär 300 anställda inte något småföretag. Och man kan inte göra sig beroende av enskilda rollinnehavare och deras tysta kunskap. Tjänsteinnehavare måste vara utbytbara. Det blir de bara om det finns fastställda rutiner. Vad gör man om man saknar kartor över VA-nätet när den grävmaskinförare som var den ende som visste var ledningarna går lägger av? Exemplet med grävmaskinisten och VA-nätet är inte påhittat!

Men vad som kanske är ännu värre är att bristen på systematik och rutiner kan vara ett hot mot de grundläggande värden som en kommun står för. Kommunens grundläggande värden är demokrati, effektivitet och rättssäkerhet. Frågan om fasta rutiner, systematik och dokumentation har framförallt betydelse för rättssäkerheten. Och rättssäkerhet krävs för att demokratin ska fungera och för att verksamheten ska bli effektiv. Släpper man efter på rättssäkerheten kan man öppna för ineffektivitet, korruption och oegentligheter.

I själva verket är det så att de tre värdena betingar varandra. Ingen demokrati utan effektivitet och rättssäkerhet. Ingen effektivitet utan demokrati och rättssäkerhet och ingen rättssäkerhet utan demokrati och effektivitet.

Därför är det oroande när kommunledningen tycker att rutiner, regler och efterlevnad av lagar är mindre viktigt. Kommunledningen ger uttryck för detta i ett annat ärende – ett ärende som inte har varit föremål för revisionens granskning. Förvaltningsrätten upphävde ett beslut av fullmäktige eftersom det förelegat jäv – den som hade ekonomisk vinning av beslutet hade medverkat – och eftersom fullmäktiges ordförande hade vägrat oppositionen en minoritetsåterremiss.

När ärendet slutgiltigt avgjordes av fullmäktige – nu med lagenliga procedurer skrev gruppledaren för det största partiet i den styrande koalitionen en protokollsanteckning där hon skriver:

Det här är ett ”icke-ärende” som borde justerats … utan större åthävor. Istället har oppositionen sett en möjlighet att via byråkratiska medel skada … kommunalrådet så mycket som möjligt … Att gömma sig bakom byråkrati och hela tiden hitta nya förslag för att försämra och tidsförskjuta, har det fört det politiska arbetet i Skinnskattebergs kommun framåt?

Det är tydligt att ”byråkrati” här används som skällsord. Det som avses är kommunallagens regler om jäv och minoritetsåterremiss. Jävsreglerna är tillkomna för att stävja korruption och oegentligheter. Bestämmelserna om minoritetsbordläggning och –återremiss är tillkomna för att stävja maktmissbruk. Det är med andra ord effektivitet och demokrati som ska skyddas med hjälp av regelsystemet som här lite föraktfullt kallas ”byråkrati”.

Jag tror att en viktig uppgift för oss alla – inte bara i Skinnskatteberg utan även i de större kommunerna – är att slå vakt om just byråkratin: Det ska finnas regler, systematik och rutiner. Och det är viktigt att följa lagen.

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Stort intresse för byråkrati i januari

Antal besök i januari blev 393 (546 i december) varav 313 (456) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,57 (1,56) och genomsnittlig tid per besök var 79 (66) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Finland, USA, Brasilien och Danmark; ströbesökare från Belgien, Frankrike, Norge, Storbritannien, Vietnam och Österrike.

På tio-i-topplistan har det skett stora förändringar. Inlägget om Nazem Tahvilzadehs doktorsavhandling om representativ byråkrati har gått som en raket från ingenting till första plats. Ett annat lite äldre inlägg om byråkrati handlar om att byråkratin inte har minskat i de danska kommunerna trots att det skett dramatiska kommunsammanslagningar. Detta inlägg har gått från ingenting till andra plats. På tredje plats ligger en gammal bekanting kvar: Folkpartisten, varumärkessnyltaren och misstänkte skattefuskaren Christer Filipsson från Norberg.

1.    Representativ byråkrati (ny)
2.    Inte billigare byråkrati i sammanslagna kommuner (ny)
3.    Ansvarsfull folkpartist också i Norberg (3:a) 
4.    Regionalpolitisk dejtning (ny)
5.    Berättelsen om vad monarkin har betytt (1:a)
6.    Karibackabrännvin (5:a)
7.    Matsafari i Kolbäcksådalen (ny)
8.    Röd helg på Västkusten (ny)
9.    Till Dalarna vi for (ny)
10.    Aningslöshet i nyspråket (6:a)

Inte billigare byråkrati i sammanslagna kommuner

I två reformer under perioden 1952 – 1974 minskade antalet svenska kommuner från fler än 2.500 till 277. Det viktigaste motivet för reformerna var att man väntade sig stordriftsfördelar. I Danmark genomfördes 2007 en omfattande kommunalreform som genom sammanslagningar minskade antalet kommuner från 271 till 98. Också här väntade man sig stordriftsfördelar. Inte minst skulle byråkratin bli relativt billigare i de nya stora kommunerna. I en vetenskaplig artikel visas att dessa effekter har uteblivit.

De svenska reformerna har utvärderats bland annat i två stora forskningsprogram. I fokus för dessa har framförallt stått konsekvenserna för den lokala demokratin. Det fanns farhågor att det skulle bli sämre beställt med demokratin i de nya större kommunerna. Resultaten kan sammanfattas att den lokala demokratin visst ändrade sig, men det gick inte att bestämt säga att det blivit bättre eller sämre. Istället bytte demokratin skepnad. I de gamla småkommunerna byggde den lokala demokratin mycket på direkta kontakter med de många förtroendevalda. I de nya stora kommunerna blev demokratin mer lik rikspolitikens demokrati. Partierna kom att spela en större roll. Medborgarna utövade sitt inflytande genom att välja mellan partier med olika kommunalpolitiska program. För information och opinionsbildning kom massmedia att spela en större roll.

Bland annat farhågorna om försämrad lokal demokrati har sedan mitten av 1970-talet föranlett ett antal kommundelningar. Idag finns det 290 kommuner. Det har knappast gått att visa några demokratiförbättringar på grund av dessa. Istället finns det tecken på att medborgarna upplever att ortens utveckling gynnats. En egen kommun för en ort fungerar som ett slags påtryckningsorganisation för orten, som kan påverka andra aktörer: kommunen driver på för att ragga företag, förbättra kommunikationerna, få ett tågstopp, få en systembutik o s v.

Lösning på småkommunproblemet?

Samtidigt fortsätter på många håll på landsbygden avfolkningen. Kommunerna blir mindre och tycker att det blir svårt att sköta den nödvändiga servicen. Lösningen har då framförallt blivit samarbete med grannkommuner. Bara i ett fåtal fall har sammanslagning av kommuner stått på dagordningen, och inte i något fall har det blivit något av med sammanslagning.

Skinnskatteberg är en liten kommun med krympande befolkning. Dessa frågeställningar är därför hela tiden aktuella. Det finns samarbetsrelationer med andra kommuner – t ex i gymnasieförbundet NVU – och andra sådana diskuteras av och till. Det har också förekommit idéer om en sammanläggning med grannkommuner.

Inte billigare byråkrati

I Danmark var en av förhoppningarna att byråkratin skulle bli billigare. Det borde finnas stordriftsfördelar i den kommunala administrationen. Inför reformbeslutet gjordes också beräkningar som tydde på att det fanns stora pengar att spara på sammanslagningarna.

I en artikel i tidskriften Scandinavian Journal of Public Administration visar nu den danske forskaren Kurt Houlberg att de administrativa stordriftsfördelarna har uteblivit. Nettoutgifterna för administration har undersökts med regressionsanalys. Denna visar att faktorer som ökar dessa utgifter är gles bebyggelse (mätt med genomsnittliga restider i kommunen), om kommunen är en liten ö-kommun samt indikatorer på utgiftsbehov (andel socialt belastade bostäder, andel barn med ensamförälder). Byråkratin blir alltså dyrare i glest bebyggda kommuner och kommuner med stora sociala behov.

Motverkande faktorer är ekonomisk press och den administrativa decentraliseringsgraden. Kommuner med ekonomiska problem drar ned på byråkratin och kommuner där mycket av administrationen decentraliseras till lokal nivå på t ex skolor, förskolor och institutioner lägger ned mindre resurser på central byråkrati.

När man har tagit hänsyn till alla dessa omständigheter finns det inte någon kvarvarande effekt vare sig av folkmängd eller om kommunen bildades genom sammanslagning i 2007 års reform eller ej. Både i sammanslagna kommuner och i kommuner som inte blev sammanslagna ökar utgifterna för administrationen. De nya större sammanslagna kommunerna har dock i stor utsträckning spridit ut byråkratikostnaderna på skolor och andra institutioner. Några stordriftsfördelar har inte gått att observera.

Författaren drar slutsatsen att de administrativa stordriftsfördelar som man förväntade sig när man beslöt om reformen var ett inslag i legitimeringen av reformen. Ingen gillar byråkrati, och om man kunde påstå att det skulle bli mindre byråkrati de nya sammanslagna kommunerna skulle reformen lättare bli accepterad.

Referens

Kurt Houlberg (2011) ”Administrative stordriftsfordele ved kommunalreformen i Danmark – sandede eller tilsandede” Scandinavian Journal of Public Administration 15:1, 41 - 61

Byråkratiska triumfer

Om man flyttar från ett annat EU-land till Sverige och har med sig en bil har man problem. Vi har på senare tid haft anledning att komma i kontakt med detta. Saken sköts av statliga Transportstyrelsen. Om man söker sig till Transportstyrelsens hemsida finns en beskrivning i åtta steg av proceduren. Vart och ett av stegen beskrivs med ganska långa och krångliga texter. Läsbarhetsindex (LIX) är genomgående över 45 vilket tolkas som ”svårt” (LIX=45-54). LIX för den här texten är som en jämförelse 33 (Lätt text LIX=25-34).

Man får bara köra en vecka med utländska registreringsskyltar. Men det är inte möjligt att få svenska skyltar på en vecka. Se där en första fallgrop! Man måste då ansöka om ”tillfällig registrering”. Men för att göra det måste man ha en försäkring för tillfällig registrering. Och det är ett ärende som är ganska obekant för de flesta försäkringsbolag.

På det här sättet går det hela på. Proceduren är full av fallgropar och moment 22-liknande sekvenser. Beskrivningarna från myndigheten är hotfulla: Man måste göra si eller så. Diverse dokument måste levereras. Man får inte det ena eller andra.

Dessutom är handläggningstiderna så långa, att man även om man gör allt rätt, måste räkna med att det kommer perioder när bilen inte får användas.

Finessen med EU är att det ska vara fri rörlighet. I dessa moderna tider är det stor risk att en person som flyttar mellan EU-länder utöver allt bohag också äger en bil. Eftersom det är så komplicerat att ta med bilen, är det i praktiken ett hinder för den fria rörligheten. Här borde EU-kommissionen ingripa!