lördag 30 juni 2012

Nemo saltat sobrius

En eftermiddag kröp Emi och Julian ned i morfars och Ingrids säng för att "läsa tidningar". Efter ett tag blev det lite tråkigt och de bestämde sig för att istället dansa. Dansen bestod av att man hoppade i sängen, som tursamt nog är okrossbar. Musiken sattes på och av genom att man tände och släckte taklampan. För att undvika allvarliga kollisioner fick de turas om att dansa. Efter en stund blev Emi bortrövad för att tvångsduschas. Men Julian gav sig inte. Hans "dansade" vidare. När han ansåg sig färdig sa han till morfar: "Nu är det din tur att dansa". Morfar avstod klokt nog. Även om sängen är okrossbar, så är det inte säkert att morfar är det.
Läsestund före dansen

Kanalens dag vid Hjälmare docka

De tre kusinerna har varit vid Hjälmare docka  för att vara med om kanalens dag. Från parkeringsplatsen på Arboga flygfält var det transport med kärra efter traktor. Detta var förstås en otrolig upplevelse.

Emi på traktorkärran
Julian på samma kärra

 Väl framme vid dockan vidtog nya vidunderligheter som att titta på ångbåtar, klappa en ödla, fiska påsar i fiskdamm. Och förstås - ponnyridning:

Emi på hästryggen

Julian på samma hästrygg
 Linnea var lite skeptisk till hästridningen. Men hon fick otroligt stiliga röda örhängen.

Linnea med röda örhängen

måndag 25 juni 2012

Midsommarfirande i Västanhed

De tre kusinerna på väg till festplatsen

Emi barfota i gräset

Julian käkar vattenmelon

Linnea festklädd

Emis, Julians och Linneas morfar

onsdag 20 juni 2012

Tredje dagen i rad utan tidning

Årets träffprocent är nu nere i 56,4 procent. Vad kan ha hänt???

tisdag 19 juni 2012

Föragligt DN. Tidningen kom inte ut idag heller

Årets träffprocent (andel dagar med tidning utdelad på rätt dag) är nu nere i 56,7 procent.

måndag 18 juni 2012

Platt fall Dagens Nyheter


Idag hände något bekymmersamt. Dagens Nyheter delades inte ut i Västanhed. Vi undrar oroligt vad som kan ha inträffat.

Så här ser utdelningsstatistiken ut sedan årsskiftet:

Antal dagar på året
170
- tidningsfria dagar
-7
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen
-41
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen
-7
- vardagar, utebliven tidning
-18
Antal dagar med tidning på rätt dag
97

Av 170 dagar kom det tidning på rätt dag 97 dagar (57,1 procent).

torsdag 14 juni 2012

Sverigedemokraterna får konkurrens av Folkpartiet

Röster på Folkpartiet 1982 - 2012


Folkpartiet är återigen utrotningshotat. Då tar man till ett beprövat recept och försöker liksom i valet 2002 att fånga upp den främlingsfientliga opinionen i väljarkåren. I valet 1985 skrällde Folkpartiet och nästan tredubblade sin väljarandel – från 4,7 till 13,4 procent. Efter den nye partiledaren Bengt Westerberg kallades ökningen för ”Westerbergeffekten”. Bengt Westerberg var tydlig i sitt motstånd mot främlingsfientliga tendenser. I valet 1991 kom det högerpopulistiska partiet Ny Demokrati in i riksdagen. När TV på valnatten skulle intervjua partiledarna reste sig Bengt Westerberg och gick. Han vill inte sitta i samma TV-soffa som nydemokraterna.

Men det skulle komma sämre tider för Folkpartiet. I valet 1998 var man nere i 4,7 procent. Det var nära ögat att de inte skulle ha kravlat sig över fyraprocentspärren. Ny Demokrati hade åkt ur riksdagen 1994 och partiet upplöstes under såpoperaartade former. Den främlingsfientliga åkern låg oplöjd. De enda som gjorde anspråk på denna var nynazistiska grupper, och dessa var än så länge ett alltför magstarkt val för missnöjda svenska väljare.

Under buller och bång lanserade den nye partiledaren Lars Leijonborg en ny profilfråga: Man ville införa ett test i svenska som man måste bli godkänd i för att bli svensk medborgare. Den egentlige upphovsmannen till kravet var kulturgeografen och chilenska flyktingen Mauricio Rojas som vandrat åt höger i sina politiska uppfattningar och som på sin väg högerut just passerade Folkpartiet. Språktestkravet blev en succé: Det blev 13,4 procent i valet och partiledaren som betraktats som en träbock utnämndes till ”Leijonkungen”.

Valundersökningen visade att var femte folkpartiväljare uppgav att invandringspolitiken var det viktigaste skälet för deras partival. De nytillkomna folkpartiväljarna tyckte i jämförelse med de gamla folkpartiväljarna att det var ett bra förslag att Sverige skulle ta emot färre flyktingar. Sören Holmberg och Henrik Oscarsson skriver i sin bok ”Väljare. Svenskt väljarbeteende under 50 år” att ”folkpartiet har uppenbart en mer intolerant väljarkår efter valet 2002 än vad partiet haft i tidigare val.”

Under ytterligare en ny partiledare – majoren Jan Björklund – har det återigen gått utför. I den sammanvägning av de större opinionsundersökningarna som Novus gör åt Ekoredaktionen fick Folkpartiet i april i år bara 5,3 procent. Marschen mot fyraprocentspärren är återigen i gång. Majoren försöker kommendera halt genom att damma av det gamla språktestkravet nu uppfräschat med hot om indragna bidrag till flyktingar som inte tar jobb de erbjuds.

Jag har sysslat med integrationspolitiska frågor sedan 80-talet och jag har faktiskt aldrig hört talas om att någon skulle ha upplevt att det är ett särskilt integrationshinder att svenska medborgare är dåliga i språket. Nog är det ett integrationshinder att man är dålig på svenska, men att göra det till ett krav för medborgarskap är i bästa fall ett slag i luften och i sämsta fall att hälla bensin på den främlingsfientliga brasan. Sak samma med hotet om indragna bidrag. Idén bygger på föreställningen att flyktingarna är lata och inte vill arbeta. Det tar upp till sju år i genomsnitt innan flyktingarna får ett jobb. Ingen tror väl att den långa väntetiden beror på att de under dessa sju år oavbrutet tackar nej till jobberbjudanden.

Om det leijonborgska reptricket ska lyckas en gång till är inte säkert. För tillfället är inte huggomsåkern oplöjd. Nynazisterna har bytt ut bombarjackan mot mörk kostym och låtit håret växa ut på huvudet. Sverigedemokraterna tycks ha lyckats tvätta bort naziststämpeln och det är dem som Folkpartiet nu ger sig in i konkurrens med.

Slutligen en pikant detalj om Lars Leijonborg och valet 2002. Riksdagen delade ut 29 miljoner till partierna för åtgärder som syftade till att öka invandrarnas valdeltagande. Folkpartiet fick 2,8 av dessa miljoner. En tredjedel av detta bidrag använde man för att finansiera partiledarens valturné där han reste land och rike kring för att sprida det nya främlingsfientliga budskapet. På direkt fråga försvarade partisekreteraren den här användningen av pengarna: ”Lars har ju lyft integrationsfrågorna i valrörelsen!”. God dag yxskaft.

Vid en genomgång jag hade i riksdagshuset med samtliga partisekreterare var stämningen upprörd. ”De ska tvingas betala tillbaka pengarna”, tyckte en av de övriga. Av detta blev dock intet. Hela saken tystades ned och en rimlig tolkning är att det var fler som hade haft fingrarna i syltburken. Exempelvis hade både Centern och Moderaterna lämnat vaga redovisningar av vad de använt pengarna till och Kristdemokraterna lämnade ingen redovisning alls.


Att läsa

 Henry Bäck & Maritta Soininen (2004) Politisk annonsering eller nätverkande? Uppföljning och utvärde­ring av partiernas särskilda informationsinsatser till invandrarväljare vid 2002 års val Göteborg: Förvaltningshögskolan

Sören Holmberg & Henrik Oscarsson (2004) Väljare: Svenskt väljarbeteende under 50 år 
Stockholm: Norstedts juridik

Jesper Strömbäck (2005) ”Ett parti som andra?” Liberal Debatt nr 5 2005



Två glada skitar. Lars Leijonborg och Mauricio Rojas gör språktest. Bild från Aftonbladet.

tisdag 12 juni 2012

Den östgötske kaptenen

Kapten Sven Lindgren (m). Druckit karibacka??



När jag härförleden skrev om landshövdingen Stefan Carlsson  i Kalmar kom jag på att hans företrädare Sven Lindgren en gång var en av mina absoluta favoriter. Första gången jag träffade Sven var någon gång vid mitten av 70-talet. Tillsammans med doktorandkollegan Svante delade jag under en termin på ett vikariat som universitetslektor vid dåvarande Linköpings högskola.

Det här var innan man byggde ett hemskt campus på den vindpinade östgötaslätten. Istället höll man till inne i stan i, om jag inte minns fel, den k-märkta cirkusbyggnaden. Men någon cirkus var det knappast där. Prefekt var förre ordföranden i Högerns Ungdomsförbund Birger Hagård. Han visade sig aldrig utan uppgavs sitta på sin herrgård. Studierektorn som nog också var moderat uppgavs ha slutfört sin planering för terminen och kom aldrig till institutionen. Man såg aldrig till några studenter utom lektionstid. Då materialiserades de helt plötsligt för att efter lektionen återigen försvinna. Cirkusen var som en vitkalkad gravkammare. Den enda kollega man mötte var den unge adjunkten Sven Lindgren, också han aktiv moderat och liksom jag själv doktorand i statskunskap vid Stockholms Universitet. Han hade också varit ordförande i Konservativ skolungdom och var officer i reserven.

Rådhuset i Östersund
Åren gick och Sven och jag gick skilda vägar för att återigen mötas alldeles i början av 90-talet. Vi möttes på den stora trappan som leder upp till rådhuset i Östersund. Sven var nu efter att ha misslyckats med forskarutbildningen moderat kommunalråd i Linköping och ordförande i en kunglig kommitté om lokal demokrati. Kommittén hade sammanträde i Östersund, inbjudna av ledamoten Gun-Britt Mårtensson som var socialdemokratiskt kommunalråd i Östersund. Jag hade skrivit en underlagsrapport till kommittén och flög upp för att föredra den tillsammans med några herrar från, tror jag statskontoret, i samma ärende. Flyget var kraftigt försenat men vi lyckades tubba busschauffören att köra ända fram till rådhuset. Högst upp i den höga trappan stod kommitténs sekreterare Kai Kronvall oroligt väntande. Jag hälsades med ”Gun-Britt skär tänder”.

Det visade sig att inte bara Gun-Britt skar tänder. Kapten Lindgren var också uppbragd. Det var min underlagsrapport som inte föll på läppen. Jag hade undersökt vad som hade hänt med kommunalpolitikernas representativitet samtidigt som det varit stora omorganisationer i kommunerna. Slutsatsen var att när man införde mer marknadsorienterade organisationsformer som härmade den privata sektorn, så blev representationen för traditionellt underrepresenterade grupper i samhället ännu sämre.

Allt hade varit klart för publicering i Ds-serien. Till och med omslaget var ritat. Men budskapet i Östersund var att nu rådde publiceringsstopp. Men vafan, tänkte jag, man kan väl inte låta sig censureras hursomhelst av en östgötsk kapten i reserven. Väl hemkommen ordnade jag så att rapporten publicerades i andra former. Och så tänkte jag att kaptenen kan gott få en känga så jag skickade ut rapporten med ett pressmeddelande till alla riksmedierna och tidningar och radiostationer i Östergötland.

Det tog skruv. Östgöta-Correspondenten ringde: ”Det där var modigt gjort! Om du har vägarna förbi Norrköping kan du väl titta in på en fika”. Och så blev det ett inslag i P1-morgon. Med på länk var den östgötske kaptenen. Studioreportern frågade varför rapporten hade stoppats. ”Den var dålig” meddelade kaptenen och utdroppade doktoranden Lindgren. Reportern envisades och ville veta på vilket sätt rapporten var dålig. ”Slutsatserna stämde inte med vår uppfattning” blev det kanske lite häpnadsväckande raka beskedet. Kommittén, anförd av kapten Lindgren och kommunalrådet Mårtensson ville med andra ord styra slutsatserna av beställd forskning. Jojomensan. Inte undra på att korren tyckte att det var modigt gjort.

Rapporten och dess resultat kom därefter att publiceras i olika sammanhang, bland annat i USA och i Italien. Inget jag gjort varken förr eller senare har väckt sådan uppmärksamhet. Och allt har jag kapten Lindgren att tacka för. Jag har flera gånger tänkt slå in alla publikationerna i ett paket och skicka till Sven med tack för draghjälpen i karriären. Men det blev aldrig av. Så jag får nöja mig med at tacka så här:

Tack Sven!


Publikationer som bygger på den refuserade rapporten

Bäck, Henry (1993) Hur många och hurudana? Om organisationsför­ändring­ar, politikerantal och re­presentativitet i kommuner­na Stock­holm: Institutet för kommunal ekonomi

Bäck, Henry (1994) “Decentralisation, Privatisation and Represen­tative­ness in Local Government” Conference on “Institutional Change at the Local Level” Roskilde University, February 24-25.

Bäck, Henry (1994) “Organisationsförändringar, representativitet och legitimitet i kommunerna” i Tom Rit­chey (red) Samhällets strukturomvandling och dess betydelse för lokal och regional an­passning. Rapport från ett FOA-seminarium i Stockholm, 30 september 1993 Stockholm: FOA

Bäck, Henry (1995) “Decentramento, privatizzazione e rappresentatività nel governo locale” Queste Istituzioni n.101-102

Bäck, Henry (1996) “Decentralisation, Privatisation and Represen­tative­ness in Local Government” i Peter Bogason (red) New Modes of Local Government Organizing: Local Government Frag­menta­tion in Scandinavia Commack NY: NOVA Science Publishers

söndag 10 juni 2012

Jungfrudopp

Nu ska här skrytas. Jävla fin söndagkväll. Bastu. Jungfrudopp i Hedströmmen (nåja jungfru och jungfru). Pilsner i skolskenet på stranden. Sen kvällsmat: Pot-au-feu på lammhals serverad med riven pepparrot och dijonsenap och nedsvalt med årets prosbrännvin.

lördag 9 juni 2012

Ett säkert vårtecken

Årets porsbrännvin drickfärdigt. Såhär lagom till midsommar.

fredag 8 juni 2012

DN-fiaskot fortsätter

Inte heller idag kom det någon DN. Träffprocenten för år 2012 är nu nere i 57,5 procent. Bu!

torsdag 7 juni 2012

DN-haveriet

Ingen tidning idag heller. Sedan årsskiftet har vi haft tidning utdelad på rätt dag 57,9 procent av alla dagar. Mycket dåligt.

onsdag 6 juni 2012

Ljus i mörkret


Det är alltsomoftast dålig stämning i Skinnskattebergs kommun. Befolkningen minskar. Skolan går ofta lite rassligt. Det är dåliga resultat och höga kostnader. Verksamheter flyttar eller hotar att flytta från orten. Oppositionsledaren (”världens bästa politiker”) jämför med en kommunistisk diktatur. När företagarna ska sätta betyg på företagsklimatet pendlar kommunen mellan sista och nästsista plats. Men allt är inte bara elände. I tidningen ”Fokus” rankning av kommunerna efter ”var det är bäst att bo” finns flera ljusglimtar.

Plats nummer 203 av 290 är väl kanske inte så märkvärdigt, men 203 är i alla fall bättre än sist (plats 290). Och i förra årets rankning fick kommunen plats 262 – det är alltså en uppryckning med 59 platser på listan. Det blir med andra ord bättre att bo i Skinnskatteberg. Och sett i ett Västmanlands-läns-perspektiv kommer Skinnskatteberg på fjärde plats. Först är, kanske inte oväntat Västerås följt av ja gissa vilken kommun? Jo, det är förstås det övermåttan populära Fagersta, som alla andra vill gå ihop med. Sen kommer av någon anledning Kungsör åtföljt av Skinnskatteberg. Så här ser U-länslistan ut:

Kommun
Ranking
Västerås
117
Fagersta
127
Kungsör
153
Skinnskatteberg
203
Hallstahammar
216
Arboga
235
Norberg
236
Surahammar
261
Sala
263
Köping
269

Rankingen bygger på ett 40-tal olika egenskaper som förts samman till fem större grupper: Att vara ung, att vara äldre, att ha familj, att arbeta och den femte kategorin ”fundamenta” som består av en rad olika variabler som antas påverka alla i kommunen. Om man skulle dela in kommunerna i tre lika stora grupper kommer Skinnskatteberg i den översta tredjedelen när det gäller ”att vara ung”. Det är med andra ord, mätt på det här sättet bra att vara ung i Skinnskatteberg – grönt ljus. Gult ljus – mellangruppen – blir det för ”fundamenta” och ”att ha familj”. I den sista tredjedelen – rött ljus – hamnar kommunen för kategorierna ”att vara äldre” och ”att arbeta”.

Vi kan ta en titt på enskilda variabler. Mycket bra placeringar blir det t ex när det gäller ungdomars bruk av alkohol och tobak (på den variabeln är Skinnskatteberg bäst i landet), andel familjer som har råd att köpa villa (plats 17), nöjda kunder i äldreboenden (plats 26), miljöskyddad areal (plats 29), arbetslöshetsutveckling (plats 30), taxeringsvärden för småhus (plats 40), kommunens soliditet (plats 41), lärartäthet i skolan (plats 47), kulturkostnad per invånare (plats 51), jämställdhet mellan män och kvinnor vad gäller inkomster (plats 53), personaltäthet i förskolan (plats 80) och idrottsföreningar (plats 95). Så allt är sannerligen inte nattsvart.

I botten ligger förstås Svenskt näringslivs mätning av företagsklimatet. Här blir det plats 289 eller näst sist i hela landet. Jag har skrivit om denhär rankingen tidigare. Tyngst i rankningen väger en enkät med företagare i kommunen. Innebörden av de usla placeringarna är alltså framförallt missnöjda företagare. En analys av materialet för samtliga kommuner förra året pekade på att man kunde förklara en stor del av missnöjet med (1) att befolkningen minskar, (2) att det är vänsterstyre i kommunen och (3) att det nyligen varit maktskifte. Allt stämde på Skinnskatteberg.

I materialet från Fokus finns befolkningsförändringens två komponenter med – födelseöverskott och flyttningsnetto. Det visar sig att ju större födelseöverskottet är (det föds fler än det dör), desto sämre blir uppfattningen om företagsklimatet. Flyttningsnettot (fler inflyttade än utflyttade) har inte alls samma betydelse. En annan omständighet som påverkar företagarnas attityder är kommunalskatten. Ju högre skatt, desto sämre ”företagsklimat”. De båda variablerna – födelseöverskott och kommunalskatt förklarar tillsammans kring 35 procent av skillnaderna mellan kommunerna.

För mig framstår det som obegripligt hur man kan tillmäta ett mått som beror på företagarnas missnöje med folkminskning, vänsterstyre och skatter så stor betydelse. Det finns faktiskt annat som har betydelse för hur bra det är att bo i en kommun, och i flera av dessa avseenden har Skinnskattebergs kommun avsevärt mycket bättre värden. Men Fagersta är det förstås svårt att klå.

tisdag 5 juni 2012

Heja Danmark!

Dannebrogen faller från skyarna under slaget vid Lindanäs i Estland den 15 juni 1219
Idag är det Danmarks nationaldag. Heja Danmark! Synd om utrikesministern och partiledaren för Arbjederpartiet Troels Hoexenhaven som tog livet av sig i gårdagens avsnitt av Borgen sedan han avslöjats som homosexuell. Han fick inte uppleva nationaldagen.

DN:s tidningsdistribution havererar


Ingen tidningsutdelning idag i Västanhed. Vad har hänt???

Så här ser utdelningsstatistiken ut sedan årsskiftet:


Antal dagar på året
159
- tidningsfria dagar
-6
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen
-37
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen
-7
- vardagar, utebliven tidning
-15
Antal dagar med tidning på rätt dag
94

Av 159 dagar kom det tidning på rätt dag 94 dagar (59,1 procent).

söndag 3 juni 2012

Ännu en månad med vargen i topp

Antal besök i maj var 513 (497 i april) varav 417 (429) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,90 (1,72) och genomsnittlig tid per besök var 77 (68) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Finland, Brasilien, Danmark och Storbritannien; ströbesökare från Frankrike, Italien, Nederländerna,Tjeckien och Tyskland.


På tio-i-topplistan behåller vargen förstaplatsen. En bubblare är förslaget att slå samman alla kommuner med Fagersta. Det aktualiseras av krav från storföretagare i Skinnskatteberg och utbrytningsivrare i Sala.

1. Hu! nu är vargen här! (1:a)
2. En enda kommun i hela Sverige (ny)
3. Karibackabrännvin (2:a)
4. Utredningsförslag: Parlamentarism i kommunerna (ny)
5. Hotet mot skogsutbildningen i Skinnskatteberg (3:a)
6. Aningslöshet i nyspråket (7:a)
7. Till Dalarna vi for (ny)
8. Helvetets sjunde krets i Kärrgruvan (ny)
9. Radikal sammanslagning av kommunerna (ny)
10. Länge leve VL buss 500 (ny)