Den som färdas längs länshuvudväg 233 mellan Ramnäs och
Gunnilbo passerar en bit efter kommungränsen till Skinnskatteberg en
vägvisarskylt med texten ”Tyska Kyrkan 3”. Detta har förbryllat många
vägfarande. Finns det en kyrka – och dessutom tysk – här i ödemarken. Än mer
förbryllad har nog den blivit som följt skylten och åkt de tre kilometerna på
en allt mindre och sämre grusväg som slutar där det stora västmanländska
träsket ”Stora Flyten” tar vid.
Jag har i ett
tidigare inlägg skrivit om Tyska kyrkan. Det har visat sig i statistiken över besökande på
bloggen att detta inlägg väckt stort intresse i läsekretsen. Det finns kanske
därför anledning att återvända till Tyska kyrkan. Platsen finns registrerad i
Riksantikvarieämbetets databas ”Fornsök”, men betraktas där huvudsakligen som
ett naturfenomen; en grotta bildad av gigantiska stenblock. Enda upplysning som
skulle ha att göra med platsens kulturella funktion är att den enligt
ortsbefolkningen kallas ”Tyska kyrkan.”
På informationsskyltar utplacerade av Skinnskattebergs
kommun kan man läsa:
Tyska kyrkan är det mystiska
namnet på ett stort tomrum under väldiga stenblock som hopats på berget, 200
meter söder om Råsendammen. Alla större sjöar reglerades geniom dammbyggnader
för att vattnet till driftsbruket i Färna skulle räcka hela året. Utländsk
arbetskraft hjälpte till med dammbygget på 1600-talet, troligtvis många tyskar.
Det berättas att dessa valde det skyddade bergrummet som gudstjänstlokal, därav
namnet.”
Den här texten med sin ganska vaga beskrivning av bakgrunden
har kommit att bli den åtminstone på Internet etablerade sanningen om Tyska
kyrkan. Ungefär samma text återkommer på de fåtaliga träffar man får om man
söker på ”Tyska kyrkan i Gunnilbo”.
I en av dessa finns följande fortsättning av texten ”Enligt
traditionen användes denna grotta som gudstjänstlokal av tyska kalvinister
under dammbyggnader vid sjön Råsen för tvåhundra år sedan.”
Kan det vara så? Vad i herrans namn gjorde tyska kalvinister
här i den förskräckliga skogen alldeles invid den stora träskmarken?
Kalvinister, eller reformerta, var olika anhängare av den
lära som den franske reformatorn Jean
Calvin utformade på 1500-talet. Kalvinismen spred sig till många länder som
det som kom att bli Belgien och Nederländerna, Schweiz, Skottland, England och
Tyskland. På flera håll utsattes de för förföljelse och var indragna i
allehanda religionskonflikter. Det finns de som till och med hävdar att trettioåriga
kriget utlöstes av kalvinisterna.
Många kalvinister tvingades i exil. Särskilt gällde det de
franska hugenotterna. Under den så kallade Bartolomeinatten. Den 24 augusti
1572 ska 10 000 hugenotter ha mördats. Under slutet av 1600-talet ska
300 000 hugenotter ha lämnat Frankrike, varav ett hundratal kom till
Sverige.
När man söker information om kalvinistiska invandrare och
flyktingar i Sverige dyker vanligtvis de vallonska bruksägare och smeder upp.
Det finns också beskrivningar av holländska köpmän, skotska presbyterianer och
även offer för förföljelserna särskilt i Frankrike. Några tyska dammbyggare i
den västmanländska storskogen har i varje fall jag inte hittat.
Kalvinisternas ställning i Det heliga Tysk- Romerska riket
var inte heller lika hemsk som den i Frankrike, även om de var direkt
involverade i 30-åriga kriget, som heller inte avlöpte särskilt lyckosamt för
dem. Vid slaget vid Vita berget i Böhmen 1620 utraderades de reformerta
furstarnas arméer och deras territorier återkatolicerades. I Ungern blev en
grupp kalvinister instängda i en enklav i östra delen av landet. Där lyckades
de överleva eftersom framträngande turkiska arméer ställde dem under Islams
beskydd. Det övriga Ungern återkatolicerades. Men 30-åriga kriget fortsatte, nu
med katoliker och lutheraner som huvudmotståndare till den Westfaliska freden
1648.
Fredsslutet innebar dock ett erkännande av kalvinisterna då
det innebar att tre samfund – det lutheranska, det katolska och det reformerta
– tilläts offentlig religionsutövning i de tyska länderna. Om det skulle ha
kommit tyska kalvinistiska flyktingar till Gunnilbo på 1600-talet är det väl
därför troligt att det ska ha varit före 1648. I den litteratur jag har sett
finns inget omnämnande av sådana tyska flyktingar till Sverige.
Nå, hur var det nu? Hukade tyska flyktingar under
stenblocken vid Stora Flyten för att hålla reformert gudstjänst mellan de hårda
arbetspassen i dambygget? Eller finns det också någon annan historia? Någon
därute som har hört något eller som vet? Hör gärna av er! Använd
kommentarsfältet eller kontakformuläret i vänstermenyn.
 |
| Karta: Terrängkartan, Lantmäteriet |
