Visar inlägg med etikett folkhögskola. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett folkhögskola. Visa alla inlägg

tisdag 1 augusti 2023

Många läste om nedläggningshotad folkhögskola

Juli månad innebar en välbehövlig andningspaus för den SD-styrda politiska ledningen i Skinnskattebergs kommun (SD+S+L+C). Visserligen toppades listan över mest lästa inlägg av en tillbakablick på den jobbigare juni månad (inlägg nummer 1). Men i övrigt var det nya ämnen på listan. Särskilt vill jag nämna aktionen för att rädda kulturreservatets folkhögskola i Riddarhyttan, som står inför ett akut nedläggningshot (nummer 2). Desto mer expansiv är den dynamiske företagsledaren/prästen för Svenska kyrkan i Fagersta som nu utvidgar företagsimperiet med både hotell och vårdcentral (8 och 10). Även världspolitiken får uppmärksamhet med ett inlägg om Nato (9). För övrigt märks ett par gamla inlägg om sådant som genom åren förbryllat läsekretsen. Det ena är den mystiska Tyska kyrkan i Gunnilbo (4). Inlägget publicerades första gången 2019 och har nu visats 1 547 gånger. Det andra mysteriet är vad det är för skillnad mellan län och landskap (6). Inlägget publicerades 2021 och har visats 570 gånger.

Antal besökare var i juli 396 (631 i juni). Av dessa var 202 (240) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,36 (1,7) och genomsnittlig tid per besök var 44 (116) sekunder. Flest besökare kom från Sverige, USA och Finland. Ströbesökare dök upp från Frankrike, Indien, Irland, Japan, Schweiz, Tjeckien och Tyskland. Dom tio mest visade inläggen i juli:

 

1

Het månad i Skinnsbergspolitiken (ny)

2

Upprop till stöd för Kulturreservatets folkhögskola (ny)

3

Ingmarsspelen – en studie i sektens förfärande konsekvenser (ny)

4

Tyska kyrkan i Gunnilbo (ny)

5

Hundratals feta gubbar med pudrade peruker (ny)

6

Vad är det för skillnad mellan län och landskap? (ny)

7

Sämsta representation för Skinnskattebergs kvinnor på 36 år (ny)

8

Nu blir prästen också hotelldirektör (ny)

9

Nato, kärnvapen, terrorbalans och imperialism (ny)

10

Byt ut arga prästen! (ny)

  

onsdag 12 juli 2023

Upprop till stöd för Kulturreservatets folkhögskola

 


Folkbildningsrådet har beslutat att dra in statsbidraget till Kulturreservatets Folkhögskola i Riddarhyttan. Beslutet, som i praktiken innebär ett nedläggningsbeslut, bygger på oriktiga uppgifter. En nedläggning innebär ett hårt slag för Riddarhyttan och för Skinnskattebergs kommun. Och  inte minst för de 70 - 80 eleverna.

Protestera mot nedläggningen genom att skriva under den namninsamling som på kort tid undertecknats av hundratals personer.

Klicka här för att komma till namninsamlingen.



fredag 20 november 2020

Det hände i november i Skinnskatteberg

 1947 Skogsgymnasister

I rymliga herrgårdsrum, där skönt utsirade vägglister och antika kakelugnar vittnar om en gången tids storhet, pluggar 22 unga män som bäst på en examen, som ännu inte är så allmänt känd. De ska bli skogsmästare, och ungefär 1 ½ år får de för den sakens skull tillbringa på Skinnskattebergs herrgård nära Fagersta i vacker Bergslagsbygd. Här har man ett slags skogligt gymnasium, där endast en elit av skogsmän slipper in. Denna utbildning startades 1945 och de närmare riktlinjerna för den har dragits upp av skolans rektor, jägmästare Claes Danell. (DN 9/11 1947)

1947 Pontus Nohre


Varje år delar kommunstyrelsen i Skinnskatteberg ut stipendier till ett antal elever på gymnasieskolan från Pontus Nohres stiftelse. Enligt kommunens hemsida kan man få stipendier om man studerar efter grundskolan och är folkbokförd i Skinnskatteberg, men man kan också få bidrag som ”stärker rikets försvar främjar barn eller ungdomsvård eller fostran och utbildning, vår av behövande ålderstigna, sjuka eller funktionshindrade, främjar vetenskaplig undervisning eller forskning.”

Pontus Nohre var landsfiskal i Skinnskatteberg på 1918 - 1942, och han har i den här serien av inlägg dykt upp flera gånger. Men landsfiskalen var också kapitalist, och samlade på sig en ansenlig förmögenhet. Ur denna donerade han till en rad olika fonder medel till som han såg det behjärtansvärda ändamål. Något mindre trevligt är att den gode fiskalen också var medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland, som var en nazianstucken organisation.

I materialet i DN-arkivet dyker Pontus Nohre i rollen som donator upp första gången den 18 november 1947:

Förre landsfiskal Pontus Nohre i Skinnskatteberg har genom gåvobrev förordnat att 36.500 kr. omedelbart överlämnas till Skinnskattebergs kommun att av dess kommunalnämnd förvaltas under benämningen ”landsfiskal Pontus Nohre donationsfond” och att 18.350 kr. överlämnas till Karbennings socken att förvaltas av dess kyrkoråd under namnet ”Bergsman Matts Erssons och landsfiskal Pontus Nohres donationsfond”. Avkastningen skall årligen användas till stipendieutdelning för studier och yrkesutbildning av ”välartade barn inom församlingarna.” (DN 18/11 1947)

På självaste julafton 1947 meddelades det att fonden i Skinnskatteberg nu fått 100 000 kronor i börsnoterade svenska värdepapper och fonden i Karbenning 50 000 kronor. Vidare rapporteras om fonden ”Pontus Nohres och hans moder Anna-Karin Johanssons stiftelse” som avses ge bidrag till studerande oavsett var i landet de bor.

1954 var det dags igen för en donation: denna gång till husmödrar:

BAGGÅ, fredag.

Husmorsgärningen bör inte komma i skymundan. En husmor som strävat i många år med stior familj, kanske under små omständigheter, bör ha ett synligt tecken på vilket duktigt fruntimmer hon är – på så sätt undgår hon också att känna sig undervärdig i jämförelse med yrkeskvinnan, vars insats syns mera utåt. Det är en av grundtankarna i förre landsfiskalen Pontus Nohres senaste donationsbrev på 100.000 kr., varav 25.000 utgör den nya husmoderfondens grundplåt. Fördelningen av utmärkelsetecken, som föreligger i vackra förslag, skall skötas av landshövdingen i Västerås, och det antyder att fonden så småningom skall berikas med nya gåvor. (DN 18/9 1954)

Den 17 februari 1955 rapporteras att landshövdingen Ragnar Casparson nu har valt ut sju husmödrar som vid årets jordbruksdag den 4 mars ska få pris ur Pontus Nohres fond för förtjänstfull husmoderlig gärning. Bland vinnarna fanns t ex fru Elin Pettersson från Kolsva som fött elva barn. Två var fru Anna Margareta Lindberg, också från Kolsva med tio barn. Priserna utgörs av kontanta penningbelopp samt en speciellt komponerad brosch i blått och guld.

En annan uppsättning av Pontus Nohres donationsfonder var fonderna för skytte: ”Pontus Nohres skyttestiftelse”, ”Pontus Nohres skyttestiftelse för Västmanland” och ”Pontus Nohres stiftelse för skolungdomens vapenövningar”

Den gamle landsfiskalen motiverade själv sitt skytteintresse som han haft sedan barndomen:

Jag var ute med några andra smågrabbar och lekte med salongsgevär. Plötsligt gick ett skott av och tog vägen genom foten. Grabbarna trodde att det tagit i marken. Utan att låtsas om nånting gick jag hem. ”Mamma”, sa jag, ”skulle du bli ledsen om jag sköt mej.” Inget svar. Upprepad fråga. ”Gosse. Så du pratar.” Nu började det sippra blod på golvet. ”Mamma, jag har verkligen skjutit mej i foten…” (DN 29/12 1955)

 1948 Brandbil till skogsmästarskolan

Styrelsen för Statens skogsmästarskola i Skinnskatteberg anhåller hos regeringen om bemyndigande att som gåva av skogsförsäkringsaktiebolaget i Stockholm motta en fullständigt utrustad skogsbrandbil med tillhörande tankvagn. Skolans elevkår är reservbrandstyrka i Skinnskatteberg. (DN 16/11 1948)

1949 Red Top: Ur ”Hyrkuskens berättelser”

Vi passerade gamla nedlagda hyttor och bruk och kom så småningom till Skinnskatteberg, ett samhälle som i fråga om naturskönhet gott kan mäta sig med de berömdaste turistorter. En stor knallblå sjö, skogiga höjder och björkstammar rosa som smultronglass i vintersolen. På västmanländska heter det Skinnsberg. Dialekten är mycket särpräglad… (DN 1/11 1949)

 1952 Explosion vållade driftsstopp i gruva

En explosion i en transformator vållade på tisdagen totalt driftstopp i Riddarhytte AB:s samtliga gruvor. Stora delar av Skinnskattebergs kommun mörklades även, och först sent på kvällen kunde man ordna strömleverans med provisoriska ledningar. Vid explosionen i transformatorn uppstod en häftig oljebrand varvid samtliga strömförande ledningar i transformatorn smälte ned. Reparationsarbetet blir omfattande, och man vet ännu inte om driften vid gruvorna kan återupptas under onsdagen. (DN 26/11 1952)

 1964 Solidaritetsaktioner av folkhögskolans elever


Eleverna vid folkhögskolan i Skinnskatteberg förbereder en demonstration i Avesta på lördag. Opinionsyttringen riktar sig mot Avesta jernverks engagemang i Sydafrika som företagsledningen i en skrivelse från eleverna uppmanats att ompröva. (DN 27/11 1964)

 Efter att demonstrationen genomförts publicerade DN ett referat där den genomgående tonen var att förminska betydelsen av aktionen. Artikeln rubricerades: ”Klent intresse i Avesta för elevers protesttåg.” Det framgår av artikeln att ”Avestaborna ägnade demonstrationen ett förstrött intresse.” Stadens borgmästare Erik Persson säger: Då jag gav gruppen tillstånd till demonstrationen avsåg detta inte de kränkande texterna på banderollerna.  Dessa hade jag ingen vetskap om. Ungdomarna vet väl knappast vad det hela rör sig om. Jag skriver det hela på den ungdomliga obetänksamhetens konto.” (DN 29/11 1964)

Den norska socialpsykologen Berit Ås gjorde idén om härskartekniker bekant för en bredare publik. En av dessa är ”förlöjligande” som beskrivs som ”att genom ett manipulativt sätt framställa någons argument eller person som löjlig och oviktig.”

 Men folkhögskoleeleverna lät sig inte nedslås utan riktade härnäst sina protester mot Asea i Västerås. En av parollerna var ”Negerns död – Aseas bröd.” Ett 70-tal deltagare från elevrådet vid Skinnskattebergs folkhögskola och Skinnskattebergs Sydafrikakommitté demonstrerade i centrala Västerås. Den lite förlöjligande rapporteringen från Avesta följdes upp: ”… plakat … bars genom dentrala Västerås på lördagsmiddagen och … passerade förbi Aseas lördagsstängda och tysta huvudkontor. Direktör Curt Nicolin, för närvarande på Nya Zeeland … har avstått från kommentarer till demonstrationen.” (DN 9/5 1965)

 Demonstrationen fick ett efterspel hos Justitie Ombudsmannen. Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd påstod i en anmälan till JO att polisintendenten Lennart Terrvik i Västerås censurerat plakat i demonstrationen. Han ska ha krävt att få se parollerna i förväg och därvid ha förbjudit tre texter: ”Asea hjälper Verwoerd begå mord på Afrikas jord”. ”Deras död, Aseas miljoner” och ”Stoppa morden.” (DN 11/12 1966)

 Terrvik förnekade i ett yttrande till JO att han skulle ha censurerar demonstrationens paroller. Arrangörerna hade fått avslag på sin ansökan om att ordna en demonstration, men det var på grund av att trafiken i Västerås centrum var som mest intensiv vid den avsedda tidpunkten.

 Men Terrvik hade också upplyst demonstranterna om att han ansåg att några texter enligt hans mening inte var lämpliga. Demonstranterna fick ställa upp vilka plakat de ville, men polisen hade rätt att avlägsna plakat vars innehåll strider mot lagar eller är stötande (DN 31/12 1966).

Nästa gång solidaritetsaktioner av folkhögskolans elever rapporteras i tidningen är 1977 när 28 eritreanska flyktingar hotades av utvisning:

SKINNSKATTEBERG, fredag.

— Regeringen måste låta våra kurskamrater och de övriga 28 eritreanska flyktingarna stanna i Sverige!

Det kräver elever, lärare och övrig personal vid folkhögskolorna i Malung och Skinnskatteberg. De kommer på måndag och tisdag att matvägra i protest mot invandrarverkets beslut att skicka tillbaka 30 eritreanska flyktingar till svälten och osäkerheten i Sudan. Två av de 30 flyktingarna går i dag vid var sin av de två folkhögskolorna. (DN 19/2 1977)

Skolans rektor stöder aktionen: ”Ett härligt initiativ” säger han till tidningens reporter. Också de boende i området stöder aktionen. Stockholms flyktingråd gav genom en inlaga till regeringen sitt stöd till aktionen och de utvisningshotade eritreanerna (DN 22/2 1977).

Aktionen blev framgångsrik. Den 17/5 1977 rapporterades att den utvisningshotade eleven vid Skinnskattebergs folkhögskola skulle få stanna.

I oktober 1987 ockuperades fyra hus i kvarteret Mullvaden på Södermalm i Stockholm. Ockupanterna ville förhindra rivning av husen. Ockupationen varade i nästan ett år. Den 20 september 1978 stormade polisen husen. Mot detta protesterade elever och lärare vid folkhögskolan i Skinnskatteberg:

Under rubriken ”Krossad folkvilja” publicerades följande upprop:

Vi fördömer politikernas magisterstyre och prestigemässiga handlande vid Mullvaden. De har o stället för att hålla en demokratisk debatt och tillsätta den av ockupanterna önskade opartiska utredningen gått in för att krossa folkviljan med polisvåld.

Mullvaden är bara ett exempel på det spekulativa miljömordet i Stockholms innerstad och övriga landet. Vi måste fortsätta kämpa för rätten att forma vår egen miljö var vi än bor i landet.

Elever och lärare vid Skinnskattebergs Folkhögskola

Stormningen av Mullvaden

1972 ”Omröstning om socialbidrag”

Socialnämnden i Skinnskatteberg har beslutat att gå ut och fråga allmänheten om man skall ändra socialhjälpstaxorna. (DN 9/11 1972)

Enligt förslaget som utarbetats av en gemensam grupp i Västmanlands län höjs bidraget till äkta makar från 600 kronor i månaden plus hyran till 750 kronor plus hyran. Socialnämnden har beslutat att innan man tar beslut i ärendet ska man höra vad allmänheten tycker.

 1974 Risk för översvämning

— Nu måste det sluta regna. Annars blir det stora problem. Det säger kraftverksmaskinist Ingemar Andersson vid Uddeholms AB som är en av dem som sköter kraftstationen i Skinnskatteberg och därmed också ansvarar för vattennivån i Hedströmmen och sjöarna Övre och Nedre Vättern. (DN 20/11 1974)

1976 Sångstund inställd

I Hed, som hör till Skinnskattebergs kommun, skulle det bli stor trubadurafton med kändisarom Sven-Åke Andersson och Gunilla Dahlman från Stockholm.

Men vad hände?

Jo, inte en enda människa utöver tre personer från arrangörerna ABF och kulturnämnden kom. Trubadurerna fick följaktligen återvända till Kungliga huvudstaden med oförrättat ärende. (DN 28/11 1976)

1977 Nu blir skogsmästarskolan universitet

Sveriges Lantbruksuniversitet invigs i Uppsala av kungen. Invigningen var mest ceremoniell. SLU hade fungerat sedan i juli när lantbrukshögskolan, skogshögskolan, veterinärhögskolan och veterinärinrättningen i Skara slagits samman. I och med inrättandet av SLU blev också skogsmästarskolan i Skinnskatteberg en del av universitetet (DN 26/11 1977).

Sammanslagningen av fackhögskolor och bildandet av nya högskolor, däribland SLU, var en del av den stora högskolereformen 1977. Denna innebar bl a att i stort sett all eftergymnasial utbildning skulle inordnas under högskolebegreppet och bedrivas vid universiteten och de nyinrättade regionala högskolorna.

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här. 

 


torsdag 21 maj 2020

Det hände i maj i Skinnskatteberg


1939 Dödsolycka vid kolugn
Under arbete vid kolugnarna i Skinnskatteberg råkade i torsdags eldaren N. V. Linder falla ned från en cirka två meter hög plattform. Därvid skadade han sig så svårt att han nu avlidit på lasarettet i Västerås. Linder var 66 år och gift. (DN 17/5 1939)

1941 Stor ladugård och statarbyggnad brunna
KÖPING, onsdag.
T.T. En våldsam brand, som lade en stor ladugård och en tvåfamiljs statarbyggnad i aska, inträffade på onsdagsmorgonen hos lantbrukare Karl Larsson, Sotebo, Skinnskatteberg. Elden började i statarbyggnaden, som på några minuter var övertänd. I den hårda vinden kastade sig elden över till den cirka 100 meter långa ladugårdsbyggnaden, som även omfattade stall-, loge. Och magasinsbyggnader. Alla djuren lyckades man rädda. Däremot uppbrändes vedskjul samt ett parti ved som låg på gården. Brandkårer från Västanfors, Skinnskatteberg och Riddarhyttan deltog i släckningsarbetet, men man fick inrikta sig på att rädda mangårdsbyggnaden, rättarbostaden samt närliggande skogsområde.
Byggnaderna voro försäkrade, dock icke till fulla värdet. Det brunna värderas till omkring 50.000 kr. (DN 8/5 1941)

1945 Gengasförråd brann, självantändning
VÄSTERÅS, lördag.
T.T. Ett nybyggt förrådsmagasin, innehållande gengaskol, samt två järnvägsvagnar lastade med timmer, förstördes vid en eldsvåda i Skinnskatteberg på lördagsmorgonen. Godtemplarhuset och ett bostadskvarter var starkt hotade, men tack vare vindstilla lyckades brandkåren förhindra elden spridning. Det brunna värderas till 50.000 kr. och var försäkrat. Eldsorsaken anses vara självantändning i gengaskolen. (DN 13/5 1945)

1945 Läger för kvinnliga quislingar
Dagens nyheter den 18/5 1945 rapporterar att i Baggbron vid Skinnskatteberg öppnades i april ett kvinnligt läger för ”quislingar eller kriminella.” Det är ett ”inhägnat pensionat med en polissyster som chef”. De internerade var 40 personer.

1950 Efterlyst försäljare gick till fjärdingsman
En skoremsnasare med otur har tagits av polisen i Skinnskatteberg. När han kom in till en fjärdingsman för att göra affärer slog denne upp Polisunderrättelser och upptäckte att mannen var efterlyst för bedrägerier och förskingring av en provkollektion, värd 2.700 kr. På fredagen transporterade mannen till Trollhättan för att höras om sina bravader där samt i Stockholm och Uddevalla. (DN 6/5 1950)

1952 Permittering hotar 400 i statlig skogsindustri
Statens skogsindustrier i Skinnskatteberg, som sysselsätter omkring 400 arbetare, är i sommar nödsakade att permittera större delen av arbetsstyrkan, såvida inte ordertillgången blir bättre. Praktiskt taget all produktion av hyvlade och sågade trävaror har under det senaste kvartalet måst läggas på lager.
Ungefär 70 procent av producerad wallboard har man kunnat placeras, medan 30 procent lagrats. Företagets lagringsmöjligheter är nu i det närmaste utnyttjade varför företagsledningen informerat länsarbetsnämnden om förestående permitteringar. (DN 16/5 1952)

1953 Byskola till salu
I en annons den 17/5 1953 bjuder Skinnskattebergs folkskolestyrelse ut Solmyra skolhus. ”Skolan är belägen på östra sidan om sjön Långsvan, invid nya vägen Solmyra – Färna i Gunnilbo.” Det är inte den enda byskolan som förvann. Fastighetsannonserna i Dagens Nyheter är bara toppen på isberget: I augusti 1972 bjuds Bysala skola ”kulturhistorisk byggnad – vackert läge vid sjön Långsvan” ut; den 14 maj 1969 är det dags för Östanfors skola i Uttersberg. Försöket att sälja skolan i Bysala 1972 måtte ha misslyckats eftersom kommunstyrelsen den 27 november 1980 bjuder ut den på nytt. Den 21 september 1986 bjuds Baggå skola ut. Men dessa är på långt när alla nedlagda folkskolor. Mörkertalet är stort. På senare år har det bland annat handlat om Heds skola, numera kontor och verkstad för ett entreprenadföretag och Riddarhyttans skola, i huvudsak tom.

Folkskolläraren Karl Darin lämnade 1959 sin lärartjänst vid Östanfors skola. Platsen utannonserades och vid ansökningstidens utgång hade 37 sökande lämnat in sina papper till länsskolnämnden i Västmanland. En ledig tjänst vid centralskolan i Skinnskatteberg hade inte ens fått hälften så många sökande.

Darin, som intervjuades av Dagens Nyheter (7/4 1959) hade sin tolkning klar: ”Jag kan inte förklara det på annat sätt än att lärarna tröttnat på dessa moderna mastodontskolor och de disciplinära problem som uppstått i samband härmed.” Skolan lades slutligen ned 1969.


Östanfors skola

1954 Nödrop från provinsialläkare
Provinsialläkare S. Arfwidsson i Skinnskattebergs distrikt har hos medicinalstyrelsen påtalat den ”skriande bristen” på föreningar och organisationer som tar hand om den uppväxande ungdomen.
Nu samlas de unga, säger läkaren vid stationer, vägkors, på Folkets park och ”danshak” med miserabel luft. Dåliga seder, missbruk av tobak och säkerligen också av sprit. Tidiga sexuella förbindelser, tyvärr även med barn, synes bli allt vanligare. Åtgärder är av nöden. (DN 6/5 1954)

1956 Dagsvers av Alf Henriksson med anledning av rivningen av Träkols- och Ättiksfabriken
Tänk den som nu vore ung och ytterligt rik!
Då kunde man inhandla nästan vad man behagar.
Svenska Statens Träkols- och Ättiksfabrik
skall rivas i Skinnskatteberg i dessa dagar.
Där finns det fläktar och linbanor, vagnar och rör,
pumpar och kuggväxlar, balkar och räls och cykloner.
Ja, allt vad till träkols- och ättiksframställning hör
kan förvärvas i Skinnskatteberg av solventa personer.
Cisterner, ventiler, motorer, axlar och trall,
transportörer och kapmaskiner och spår, ja du store.
Den som för sådant i Skinnskatteberg kan stå kall
är icke så tekniskt begåvad som önskvärt vore.
(DN 13/5 1956)

1973 Folkhögskolans rektor avgår i protest
Folkhögskolan är hotad. Den är för dyr och den känns onödig ni när den vanliga skolan når allt fler med utbildningen, resonerar allt fler landsting. Utredningar har resulterat i kraftiga nedskärningar i skolornas verksamhet. Men folkhögskolan går till motattack.
I Västmanland har en känd folkhögskoleprofil hoppat av i protest mot en utredning som landstinget där har gjort. Det är rektorn vid Skinnskattebergs folkhögskola, Stig Helmers, som i vår lämnar sin tjänst. (DN 20/5 1973)

De planerade nedskärningarna gör att ”kvaliteten på skolan försvinner och i stället blir den någon sorts hobbyverksamhet” säger rektorn till DN. Eleven Lena Norling säger ”Folkhögskolan är o många stycken en överlägsen skolform. Något måste göras, annars stryper de oss.”


Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här. 




lördag 9 maj 2020

Skinnskattebergs folkhögskola: Från hyllat skolbygge till misslyckad företagsby


Den 15 maj 1955 kunde man i tidningen läsa en annons från Västmanlands läns landsting med inbjudan till en arkitekttävling. Inbjudna var ”svenska arkitekter och i Sverige bosatta utländska arkitekter” och avsåg förslag till en ny folkhögskola i Skinnskatteberg för 75 – 80 elever. Tävlingsbidrag skulle vara inne senast den 1 november 1955 kl 15.00.

Redan i oktober 1953 hade följande mycket kortfattade notis kunnat läsas:

Ny folkhögskola. Västmanlands läns landsting har beslutat uppföra ytterligare en folkhögskola i länet. Den nya skolan skall förläggas till Skinnskatteberg. (DN 10/10 1953)

I februari 1956 meddelades resultatet av arkitekttävlingen:

Arkitekttävlingen om folkhögskolan i Skinnskatteberg avgjordes på tisdagen. Första pris, 9.000 kr.m tillerkändes förslaget med motto ”Tun”, utfört av arkitekterna Jan Ericson, Torgny Gynnerstedt och Bengt Ågren, Stockholm-Vällingby. (DN 8/2 1956)




Rektor Karlbom, Åkersberga, som suttit i prisnämnden berättar att ”det blir en skola med särskild tanke på industriarbetarungdom.” Vidare konstateras att det segrande förslaget ”har en rationell lösning, och särskilt lyckade förefaller elevhemsbyggnaderna vara.”

Vid urtima möte med landstinget i juni 1957 anslogs 5,4 miljoner kronor för uppförande av den nya folkhögskolan (DN 4/6 1957).

Den 31 mars 1959 utannonserades tjänsten som rektor vid den nya folkhögskolan, som uppgavs skola börja sin verksamhet i oktober 1960. Något utrymme för löneförhandling fanns inte: ”Lön m.m. enligt lag.” Däremot kunde man locka med bostad: ”Bostad om 7 rum och kök skall uppföras i särskild byggnad och vara färdigställd före tjänstens tillträdesdag den 1 april 1960.”

I augusti 1960, ett par månader före starten rapporterar Dagens Nyheter om den nya skolan. 

Artikelförfattaren är överlag entusiastisk:

SKOLBYGGE TURISTMÅL
Anläggning för 7 milj kr i naturskön Bergslagsmiljö
Från Dagens Nyheters utsände medarbetare

SKINNSKATTEBERG i augusti.
Vid sjön Nedre Vättern i Skinnskatteberg är det nästan lika vackert som vid den riktiga Vättern och det säger ganska mycket. På en sluttning ner mot vattnet har Sveriges säkerligen naturskönast belägna folkhögskola sin plats, klar för invigning 8 oktober, kostnad sju miljoner kronor. Västmanlands läns landsting är byggherre och har slagit riktigt på stort. Inga kostnader har sparats för att få en funktionell skola av toppmodernt snitt för västra länsdelen, som hittills saknat denna skoltyp. Ett unikt bygge kan man med rätta konstatera och inte minst Skinnskattebergsborna är omåttligt stolta över nyskapelsen, som blivit något av en turistattraktion i sommar. (DN 8/8 1960)

De nytillsatte rektorn Stig Helmers säger: ”En förnämlig skola att arbeta med”. Några svårigheter att rekrytera lärare till Skinnskatteberg, ”som inte kan sägas vara någon av landets mest betydande orter” har det inte heller varit. ”Nej inte alls”, säger rektorn. ”30-tal sökande till fyra av lärartjänsterna. Orsak: bostäderna som torde överträffa det mesta i den vägen. Rymliga femrummare i ett plan i bungalowstil med utsikt som från ett norskt fjäll.”

Hur gick det sen?
Landstinget drog sig 2008 ur och istället tog föreningen Bergslagens folkhögskola över verksamheten. Föreningen består av ett antal organisationer med anknytning till arbetarrörelsen. Men den nya verksamheten blev inte långlivad. Skolan flyttade 2010 till Norberg. Efter stötande och blötande köpte kommunen byggnaderna från landstinget 2014. Kommunens avsikt var att det skulle bli en företagsby, en förhoppning som kommit på skam. Det har inte varit möjligt att få hyresgäster. I stort sett står lokalerna för företag tomma. Istället har lokalerna använts för olika kommunala ändamål, som flyktingboende och centralkök. Diskussioner har förts om att flytta dit grundskolans högstadium eller kommunalkontoret, men de diskussionerna har hittills inte lett till något konkret.


Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här.