Nasseanstucken moderat hack i häl på Tyska kyrkan

N-ff!

Den märkvärdiga grotta i Gunnilboskogarna som även toppade mest-lästa-listan i juli ligger kvar, men hotas av augusti månads bubblare. Det handlar om Moderaternas gruppledare i Skinnskatteberg Bo Öberg som i ett blogginlägg hyllar nazistiska frivilligkrigare i Ukraina. Sett tillsammans med nummer sju på listan, där de lokala moderaterna med bestämdhet hävdar att det var Sovjetunionen som startade andra världskriget rycker denne lokale lill-führer i kampen mot världskommunismen tveklöst upp i listtoppen.

Antal besökare var i augusti 250 (531 i juli). Av dessa var 144 (396) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,74 (1,84) och genomsnittlig tid per besök var 81 (68) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, USA och Finland. Ströbesökarna kom från Irland och Tyskland.

De tio mest visade inläggen i augusti:

1	Tyska kyrkan i Gunnilbo (1:a)
2	Skinnskattebergsmoderat hyllar nazister (ny)
3	Sverigedemokraterna och Folkpartiet säger nej till... (3:a)
4	Strövtåg: De galna grevarna (4:a)
5	Åter till mitten (9:a)
6	Kommunal regnbågsflaggning: Stolthet eller skam (ny)
7	Moderaterna i Skinnskatteberg väljer sida i världs... (ny)
8	Ensamkommande flyktingbarn på Karmansbo herrgård (5:a)
9	Wallboardfabriken: Ett drama i två akter (ny)
10	Strövtåg: Kolsvas röda grus (ny)

Grotta i Gunnilbo och Skinnskattebergs lokalpolitik världsberömda

Tyska kyrkan

Skinnskattebergs kommuns ointresse för klimatfrågan, en politik som överlåter viktiga delar av skyddet för corona-riskgrupper till välgörenhet och den envisa vägran att flagga med regnbågsflaggan under prideveckan har tilldragit sig stort intresse under juli. Men något otippat har inlägget om ”Tyska kyrkan” i Gunnilbo ryckt upp på förstaplatsen. Det handlar om en grotta långt bort i skogen som påstås ha använts som gudstjänstlokal av tyska kalvinister under 1600-talet. Dessa frågor har tilldragit sig läsare från ett 70-tal länder jorden runt.

Antal besökare var i juli 531 (243 i juni). Av dessa var 396 (111) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,84 (1,90) och genomsnittlig tid per besök var 68 (143) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Kina, USA, Indien, Brasilien, Indonesien, Mexiko, Frankrike, Storbritannien, Ryssland, Kanada, Spanien, Irak, Japan, Ukraina, Bangladesh, Sydkorea, Filippinerna, Polen, Saudiarabien, Sudan, Vietnam, Australien, Colombia, Tyskland, Egypten, Finland, Iran, Italien, Kosovo, Myanmar, Senegal och Thailand. Ströbesökarna kom från Argentina, Azerbajdzjan, Belgien, Chile, Danmark, Dominikanska republiken, Etiopien, Förenade Arabemiraten, Grekland, Guatemala, Irland, Jemen, Kambodja, Kenya, Malaysia, Marocko, Moçambique, Nederländerna, Nigeria, Oman, Pakistan, Palestina, Paraguay, Peru, Qatar, Rumänien, Serbien, Singapore, Slovakien, Slovenien, Sri Lanka, Sydafrika, Syrien, Tjeckien, Tunisien, Turkiet, Uganda, Ungern, Uzbekistan, Venezuela och Österrike.

De tio mest visade inläggen i juli:

1	Tyska kyrkan i Gunnilbo (3:a)
2	Skinnskatteberg: Perspektiv på småkommunen (ny)
3	Sverigedemokraterna och Folkpartiet säger nej till... (ny)
4	Strövtåg: De galna grevarna (10)
5	Ensamkommande flyktingbarn på Karmansbo herrgård (ny)
6	Spaning efter den sommar som flytt: Vargberget (ny)
7	Ingen tidning i fredags heller (ny)
8	Körstämman i Skinnskatteberg (9:a)
9	Åter till mitten (ny)
10	Var ligger egentligen hjärtat av Bergslagen? (ny)

Tyska kyrkan revisited

Den som färdas längs länshuvudväg 233 mellan Ramnäs och Gunnilbo passerar en bit efter kommungränsen till Skinnskatteberg en vägvisarskylt med texten ”Tyska Kyrkan 3”. Detta har förbryllat många vägfarande. Finns det en kyrka – och dessutom tysk – här i ödemarken. Än mer förbryllad har nog den blivit som följt skylten och åkt de tre kilometerna på en allt mindre och sämre grusväg som slutar där det stora västmanländska träsket ”Stora Flyten” tar vid.

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om Tyska kyrkan. Det har visat sig i statistiken över besökande på bloggen att detta inlägg väckt stort intresse i läsekretsen. Det finns kanske därför anledning att återvända till Tyska kyrkan. Platsen finns registrerad i Riksantikvarieämbetets databas ”Fornsök”, men betraktas där huvudsakligen som ett naturfenomen; en grotta bildad av gigantiska stenblock. Enda upplysning som skulle ha att göra med platsens kulturella funktion är att den enligt ortsbefolkningen kallas ”Tyska kyrkan.”

På informationsskyltar utplacerade av Skinnskattebergs kommun kan man läsa:

Tyska kyrkan är det mystiska namnet på ett stort tomrum under väldiga stenblock som hopats på berget, 200 meter söder om Råsendammen. Alla större sjöar reglerades geniom dammbyggnader för att vattnet till driftsbruket i Färna skulle räcka hela året. Utländsk arbetskraft hjälpte till med dammbygget på 1600-talet, troligtvis många tyskar. Det berättas att dessa valde det skyddade bergrummet som gudstjänstlokal, därav namnet.”

Den här texten med sin ganska vaga beskrivning av bakgrunden har kommit att bli den åtminstone på Internet etablerade sanningen om Tyska kyrkan. Ungefär samma text återkommer på de fåtaliga träffar man får om man söker på ”Tyska kyrkan i Gunnilbo”.

I en av dessa finns följande fortsättning av texten ”Enligt traditionen användes denna grotta som gudstjänstlokal av tyska kalvinister under dammbyggnader vid sjön Råsen för tvåhundra år sedan.”

Kan det vara så? Vad i herrans namn gjorde tyska kalvinister här i den förskräckliga skogen alldeles invid den stora träskmarken?

Kalvinister, eller reformerta, var olika anhängare av den lära som den franske reformatorn Jean Calvin utformade på 1500-talet. Kalvinismen spred sig till många länder som det som kom att bli Belgien och Nederländerna, Schweiz, Skottland, England och Tyskland. På flera håll utsattes de för förföljelse och var indragna i allehanda religionskonflikter. Det finns de som till och med hävdar att trettioåriga kriget utlöstes av kalvinisterna.

Många kalvinister tvingades i exil. Särskilt gällde det de franska hugenotterna. Under den så kallade Bartolomeinatten. Den 24 augusti 1572 ska 10 000 hugenotter ha mördats. Under slutet av 1600-talet ska 300 000 hugenotter ha lämnat Frankrike, varav ett hundratal kom till Sverige.

När man söker information om kalvinistiska invandrare och flyktingar i Sverige dyker vanligtvis de vallonska bruksägare och smeder upp. Det finns också beskrivningar av holländska köpmän, skotska presbyterianer och även offer för förföljelserna särskilt i Frankrike. Några tyska dammbyggare i den västmanländska storskogen har i varje fall jag inte hittat.

Kalvinisternas ställning i Det heliga Tysk- Romerska riket var inte heller lika hemsk som den i Frankrike, även om de var direkt involverade i 30-åriga kriget, som heller inte avlöpte särskilt lyckosamt för dem. Vid slaget vid Vita berget i Böhmen 1620 utraderades de reformerta furstarnas arméer och deras territorier återkatolicerades. I Ungern blev en grupp kalvinister instängda i en enklav i östra delen av landet. Där lyckades de överleva eftersom framträngande turkiska arméer ställde dem under Islams beskydd. Det övriga Ungern återkatolicerades. Men 30-åriga kriget fortsatte, nu med katoliker och lutheraner som huvudmotståndare till den Westfaliska freden 1648.

Fredsslutet innebar dock ett erkännande av kalvinisterna då det innebar att tre samfund – det lutheranska, det katolska och det reformerta – tilläts offentlig religionsutövning i de tyska länderna. Om det skulle ha kommit tyska kalvinistiska flyktingar till Gunnilbo på 1600-talet är det väl därför troligt att det ska ha varit före 1648. I den litteratur jag har sett finns inget omnämnande av sådana tyska flyktingar till Sverige.

Nå, hur var det nu? Hukade tyska flyktingar under stenblocken vid Stora Flyten för att hålla reformert gudstjänst mellan de hårda arbetspassen i dambygget? Eller finns det också någon annan historia? Någon därute som har hört något eller som vet? Hör gärna av er! Använd kommentarsfältet eller kontakformuläret i vänstermenyn.

Karta: Terrängkartan, Lantmäteriet

Tyska kyrkan i Gunnilbo

Det är mycket prat, ja till och med skryt om hur mycket svamp det finns i skogen i år. Det finns till och med de som säger sig ha kommit hem med hinkvis med trattkantareller plockade på ställen där det inte finns någon svamp. Men vi har bara hittat ett fåtal exemplar på hela säsongen. Några kantareller, svarta trumpeter, citrongula slemskivlingar, stensoppar, blodriska och nu på sluttampen några trattisar.

Vi har letat på våra gamla vanliga ställen, där det förr fanns just hinkvis. Nu nästan inget. Vi har sagt oss att vi borde söka nya jaktmarker, vilket vi också har gjort försök med. Det ena stället har varit hemskare än det andra. Oframkomliga hyggen, bergsbranter. You name it. Men just ingen svamp.

Idag kom vi på lösningen. Vi gör en utflykt till en sevärdhet och tar med oss hink och kniv. Hittar man inget annat så har man i alla fall sett en sevärdhet. En sevärdhet som i alla år har gäckat oss är Tyska kyrkan i Gunnilbo. När man åker länsväg 233 finns det strax innan kommungränsen till Surahammar en gigantisk skylt som visar till Tyska kyrkan 3 km.

Nu har vi sett Tyska kyrkan. Så nu dör vi inte nyfikna. Tyska kyrkan är en grotta som bildas av gigantiska stenblock. Den ligger alldeles i kanten av den väldiga sumpmarken ”Stora Flyten” på gränsen mellan Skinnskatteberg och Surahammar. Grottan är 7 x 4 meter stor och det finns en del inskriptioner på väggarna. Men varför ”Tyska kyrkan”?

Ja, det påstås att småsjöar norr om Gunnilbo dämdes upp för att säkra vattentillgången för att leverera kraft till Färna bruk. Det skulle ha skett på 1600-talet. Någon påstår att det var 1700- och 1800-tal. Det ska ha varit utlänningar, troligen tyskar, som arbetade som något slags gästarbetare med fördämningsarbetena. De som jobbade med att dämma upp den närbelägna sjön Råsen ska ha använt grottan som gudstjänstlokal. Därav namnet.

Men den förklaringen lämnar en del frågetecken. Vad var det för tyskar som frivilligt kom till Sverige för att arbeta långt bort i åvävla på 1600-talet? Det var ju en tid när man i Tyskland började hota olydiga barn med svensken. Och hur stora var de här tyskarna egentligen? Högsta takhöjd i kyrkan är 1,2 meter. Det måtte ha varit småtyskar det.

Hur gick det med svampen då? Inte en enda. I alla fall ingen som inte var giftig.

Kyrkporten

Kyrksalen västerifrån

Och från andra hållet

Det hände i Skinnskatteberg i april

1875 Dömd för olaga försäljning af ”fruktvin”

Handelsboden i Snarhem

Landthandlaren P. Hedberg i Snarhem, Heds socken i Vestmanland blef den 13 d:s af Skinnskattebergs häradsrätt dömd att böta 40 kronor. För att han vid åtskilliga tillfällen sålt s.k. fruktvin, hvilket vid kemisk undersökning befunnits innehålla finkelhaltigt brännvin eller sprit, socker och bärsaft och hvars spritstyrka utgjort 19,8 volym-procent alkohol. Derjemte förklarades i beslag tagna omkring 145 kannor af i fråga varande dryck med tre kärl, hvari fruktvinet förvarats. Som Hedberg dessutom blifvit öfverbevisad om att hafva olofligen försålt eller låtit fördela brännvin i mindre belopp än 15 kannor, blef han, som redan en gång varit straffad för oloflig brännvinsförsäljning fäld att böta 120 kr, utgifva minuteringsavgift med 25 kr, och ersätta i målet hörda vittnen med 64 kr 50 öre, således tillsammans 249 kr 50 öre.

Rättaren A. Beckman vid Jönsarbo, som hos Hedberg köpt brännvin, som han sedermera fördelat mellan andra personer, blef därmed dömd till omkring 70 kr i böter och vittnesersättningar. (DN 28/4 1875)

1900 Öfvervåld vid dansnöje

KÖPING, tisdag. Häktade deltagarne i öfvervåldet vid dansnöjet i Bricken, Gunnilbo socken, hvarvid arbetaren J. Blad misshandlades så illa att han afled af våldet ha nu av Skinnskattebergs häradsrätt på bindande bevisning blifvit dömda: P. A. Andersson och K. Andersson till 1 år 6 månades straffarbete, O. Johansson till 1 år 15 dagars straffarbete och L. Jansson till 10 månaders straffarbete. (DN 11/4 1900)

1910 Här går Reuterswärds kor under klubban

Svensk rödbrokig boskap

Patric Reuterswärds Baggå Bruk var en omfattande verksamhet. Den omfattade Borgfors Bruk med masugn och lancashirehärd, Baggå bruk med stångjärnshammare. Bruket ägde också ett antal gruvor där det 1893 bröts över 5 000 ton malm. Det fanns också lantbruk med såg, kraftverk och kvarn. Baggå Bruk lades ned 1910 varvid staten övertog större delen av egendomen. Lant- och skogsbruk köptes av agronomen Herman Nobilling.

Vid olika auktioner 1910 – 1912 såldes jordbruksrörelsens kreatur, maskiner och lösöre. DN införde den 22 april 1912 – för 107 år sedan – annons för den sista av dessa auktioner. Under rubriken ”Stor Lösöre-Auktion å Baggå Gård” meddelades att ”Herr Godsägaren Herman Nobling å Baggå o följd af Baggåegendomens utarrendering” den 25 april försålde 27 hästar, 84 nötkreatur, åkdon, åkerbruksredskap och maskiner samt diverse lösöre.

För att ta sig till auktionen rekommenderades tåg till Skinnskatteberg. Man kunde också få hjälp av avtransportera inköpta kreatur:

Närmaste järnvägs- och skjutsstation är Skinnskatteberg. Post. Baggå, telefon Baggå nr 2 och 5. Skjutsar kunna äfven rekvireras från Baggå. Gårdens arbetspersonal inlastar inköpta djur å järnvägen Skinnskatteberg. Kataloger öfver djuren tillhandahållas på begäran och utfodring åt inköpta djur kan erhållas någon tid. Restauration anordnas.

Se det var ett spektakel!

Men det hade redan dessförinnan ordnats två auktioner. Den 25 juni 1910 utannonserades ”Stor auktion å värdefulla nötkreatur” vid Baggå Bruk och utgården Sotbo. Det handlade om inte mindre än 124 ”utmärkt goda mjölkkor i olika kalfställning”, 25 ”vackra kvigor däraf en del betäckta”, 4 tjurar, ett tröskverk med 7 hk lokomobil samt en halmelevator.

Nästa auktion utannonserades den 17 maj 1911 där det såldes 3 tjurar, 50 ”goda kor, 35 kvigor och ett par vagnshästar. Som skäl för försäljningen uppgavs ”på grund af styckning och försäljning af egendomen.”

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här. 

För 116 år sedan: Nämnden öfverröstade domaren

KÖPING, måndag. Bruksbondesonen J.A. Larsson från Gunnilbo socken, hvilken vid ett dansnöje den 25 sistlidna oktober så illa misshandlade gardeskorpralen Ernst Johansson att denne måste vårdas på sjukhus flera veckor, har av Skinnskattebergs häradsrätt dömts för med berådt mod föröfvad misshandel till 4 års straffarbete och att, i ersättning utgifva omkring 1.500 kr. Domen fälldes af nämnden, som öfverröstade de t.f. domhafvanden, hvilken ville döma den tilltalade för misshandel i hastigt mod.

(Dagens Nyheter 13 januari 1903)