Risk för social dumpning i Riddarhyttan

Se Karin Lindström och Aneth Arvidsson med kritik mot kommunens planer att sälja fastigheter på SVT Nyheter Västmanland.

Bild: Audrey Erath, SVT

Många läste om nedläggningshotad folkhögskola

Juli månad innebar en välbehövlig andningspaus för den SD-styrda politiska ledningen i Skinnskattebergs kommun (SD+S+L+C). Visserligen toppades listan över mest lästa inlägg av en tillbakablick på den jobbigare juni månad (inlägg nummer 1). Men i övrigt var det nya ämnen på listan. Särskilt vill jag nämna aktionen för att rädda kulturreservatets folkhögskola i Riddarhyttan, som står inför ett akut nedläggningshot (nummer 2). Desto mer expansiv är den dynamiske företagsledaren/prästen för Svenska kyrkan i Fagersta som nu utvidgar företagsimperiet med både hotell och vårdcentral (8 och 10). Även världspolitiken får uppmärksamhet med ett inlägg om Nato (9). För övrigt märks ett par gamla inlägg om sådant som genom åren förbryllat läsekretsen. Det ena är den mystiska Tyska kyrkan i Gunnilbo (4). Inlägget publicerades första gången 2019 och har nu visats 1 547 gånger. Det andra mysteriet är vad det är för skillnad mellan län och landskap (6). Inlägget publicerades 2021 och har visats 570 gånger.

Antal besökare var i juli 396 (631 i juni). Av dessa var 202 (240) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,36 (1,7) och genomsnittlig tid per besök var 44 (116) sekunder. Flest besökare kom från Sverige, USA och Finland. Ströbesökare dök upp från Frankrike, Indien, Irland, Japan, Schweiz, Tjeckien och Tyskland. Dom tio mest visade inläggen i juli:

 

1	Het månad i Skinnsbergspolitiken (ny)
2	Upprop till stöd för Kulturreservatets folkhögskola (ny)
3	Ingmarsspelen – en studie i sektens förfärande konsekvenser (ny)
4	Tyska kyrkan i Gunnilbo (ny)
5	Hundratals feta gubbar med pudrade peruker (ny)
6	Vad är det för skillnad mellan län och landskap? (ny)
7	Sämsta representation för Skinnskattebergs kvinnor på 36 år (ny)
8	Nu blir prästen också hotelldirektör (ny)
9	Nato, kärnvapen, terrorbalans och imperialism (ny)
10	Byt ut arga prästen! (ny)

  

Upprop till stöd för Kulturreservatets folkhögskola

 

Folkbildningsrådet har beslutat att dra in statsbidraget till Kulturreservatets Folkhögskola i Riddarhyttan. Beslutet, som i praktiken innebär ett nedläggningsbeslut, bygger på oriktiga uppgifter. En nedläggning innebär ett hårt slag för Riddarhyttan och för Skinnskattebergs kommun. Och  inte minst för de 70 - 80 eleverna.

Protestera mot nedläggningen genom att skriva under den namninsamling som på kort tid undertecknats av hundratals personer.

Klicka här för att komma till namninsamlingen.

Det hände i september i Skinnskatteberg

1902 Prinsens bidrag till baptistorgeln

Att prins Eugen bland befolkningen i Skinnskattebergs bergslag lefver i tacksamt minne efter sin vistelse i Riddarhyttan, blir man allt som oftast vid besök däruppe erinrad om, skrifver B. M. Icke minst afhållen är ”den röde prinsen” inom Skinnskattebergs baptistförsamling, hvars medlemmar med förtjusning berätta att prinsen till deras nya orgel skänkt 50 kr. (DN 28/9 1992) 

Prins Eugen

1952 Staten byggde ’svart’ magasin

VÄSTERÅS, lördag.

Statens skogsindustrier i Skinnskatteberg har fastnat i den statliga byggnadsregleringens garn och dömts för svartbygge vid häradsrätten i Köping. Det statliga företaget har i två fall överträtt bestämmelserna om tillståndstvång för byggnadsarbete.

Företagets byggnadschef i Skinnskatteberg dömdes härför till 25 dagsböter, medan chefen för byggnadsfirman som utfört arbetena dömdes till 20 dagsböter.

Svartbygget bestod i att man uppfört ett magasin och renoverat en förrådsbyggnad som utgjorde en fara för brandsäkerheten. (DN 14/9 1952)

1952 ”Tefat” över Skinnskatteberg

Ett flygande tefat tror sig makarna Annie och Ture Innala i Skinnskatteberg ha sett. Det såg ut som ett snöklotformat moln, vilket rörde sig hastigt framåt och efterlämnade en bubblande rök berättar makarna. Plötsligt lösgjorde sig ett tefatliknande föremål från molnet och ändrade kurs från sydväst till sydost, varefter det försvann med en fantastisk hastighet. Hr Innala, som varit stamanställd vid flyget i tre år, säger att det är fullkomligt uteslutet att det var ett flygplan eller de typiska strimmorna efter ett reaplan. (DN 17/9 1952)

1956 Centralskolan

1950 beslutade riksdagen att det skulle införas en nioårig enhetsskola istället för den gamla sjuåriga folkskolan. Till en början skulle den nya skolan införas på försök i ett antal kommuner. I Skinnskatteberg beslöt skolstyrelsen 1954 att man skulle delta i försöket. Det uppstod därför ett behov av en ny skolbyggnad. Den nya Centralskolan byggdes i etapper till 1957 och invigdes 1958.

De första spåren i Dagens Nyheter av det nya bygget är två annonser i början av hösten 1956. I den första söker ”Särskilda skolstyrelsen i Skinnskatteberg” (”Särskild skolstyrelse” fanns i det kommuner som deltog i enhetsskoleförsöket) en ”Byggnadskontrollant för utövande av kontroll vid uppförandet av en större skolbyggnad”. Byggnaden skulle omfatta 19 500 kvadratmeter och bygget avsågs starta i november för att vara klart om två år (DN 20/9 1956).

I den andra annonsen infordrar Byggnadskommittén anbud på uppförande av skolbyggnader vid etapp 2 av centralskolan. Arbetet skulle påbörjas den 1 november (DN 1/10 1956).

Nästa nedslag var mer spektakulärt under rubriken ”Skola flyttas på rullar. Undervisning som vanligt”:

SKINNSKATTEBERG, lördag.

Hundra skolbarn i fem klasser i gamla skolan i Skinnskatteberg fick på lördagen vara med om en ovanlig flyttning. Det 36-åriga skolhuset i trä, som skall lämna plats för 26 lärosalar i ett nybygge, lyftes upp nära en meter ovan gamla stengrunden och sedan rullade skolan cirka tjugo meter utan att någonting i skolsalarna behövde flyttas. Husflyttningsfirmans mannar skötte transporten perfekt, och undervisningen pågick som om ingenting hände. (DN 11/11 1956)

Artikeln avslutas: ”Nya skolanläggningen med 26 salar går på två miljoner, men då har också Skinnskattebergs storkommun sin centralskola fullt färdig. Enhetsskola har man sedan tre år tillbaka.

1960 Svårt få en präst till det ”ogudaktigaste samhället”

RIDDARHYTTAN, torsdag.

Problemet att få en präst till gruvsamhället Riddarhyttan i Skinnskattebergs socken ser nu ut att kunna lösas. När ansökningstiden på torsdagen utgick till en komministertjänst där hade en sökande anmält sig hos domkapitlet i Västerås stift, nämligen t f kyrkoherden Arne Wessman, Hassela, Uppsala stift. Tidigare har tjänsten utannonserats vid fyra tillfällen utan att någon sökande anmält sig. Komministerbostaden i Riddarhyttan, en nyuppförd villa, har stått tom två år. (DN 16/9 1960)

Arbetarkommunens ordförande, Elis Johansson, ska enligt artikelförfattaren uttalat att man kan klara sig utan präst i Riddarhyttan: ”En präst är rena slöseriet med pengar.” En hög präst som besökt orten ska ha sagt ”att Riddarhyttan säkert hörde till vårt lands mest ogudaktiga.”

1960 Assi söker ogift hotellföreståndarinna

Till vårt brukshotell i Skinnskatteberg söker vi för tillträde i februari 1961 en kvalificerad och driftig föreståndarinna. Väl vitsordad praktik från likartad befattning erfordras och vissa språkkunskaper är önskvärda.

Platsen är avsedd för ogift person. I anställningsförmånerna ingår fri kost och fri bostad omfattande två rum. (DN 27/9 1960)

 1965 Skinnskatteberg bygger fritidsby med 5000 hus

VÄSTERÅS, onsdag.

Planerna på att inrätta ett fritidssamhälle av stort format i trakten av Skinnskatteberg o nordvästra delen av Västmanland har tagit allt fastare form. Det är ett av de större fritidsprojekt som planerats i Sverige och den 8 oktober när statens skogsmästarskola återinviger Skinnskattebergs herrgård framläggs en utredning i saken. Fritidsområdet skall rymma ca 15 000 människor och nära 5 000 fritidshus med en rad serviceanläggningar. Vad projektet kostar att genomföra vet man ännu inte men det blir fråga om investeringar i stor skala. (DN 16/9 1965)

Utredningen hade gjorts på uppdrag av Skinnskattebergs kommun av kommunalnämndens ordförande Sven Källberg och rektor Birger Arvidsson vid skogsmästarskolan. Det tänkta fritidsområdet skulle sträcka sig i tre län, Västmanlands, Örebro och Kopparbergs.

Det område som skulle bebyggas låg vid Storsjön. Här skulle man få plats med de 5 000 fritidshusen, golf- och tennisbanor, ridhus, idrotts- och bollplaner, el-ljusspår, skidlift och slalombackar, strövstigar, restaurang och utedansbana och serviceanläggningar av olika slag med bl a ”barndaghem”.

Av allt detta blev det en utredning, den så kallade ”Trelänsutredningen” som arbetade i inte mindre än tolv år och presenterade sitt slutbetänkande 1977:

Fritidsland Bergslagen kan bli Sveriges största rekreationsområde om det förslag som lades fram på torsdagen i Skinnskatteberg av den s k trelänsutredningen blir verklighet.

Av förslaget framgår att ytterligare 5 000 stugor utöver de 2 000 som redan finns skall byggas …

Man hoppas i utredningen att en utbyggnad skall påbörjas så snart som möjligt och därigenom skapa arbetstillfällen. (DN 9/12 1977)

Så blev det nu inte heller. Den statliga ”Rekreationsberedningen” (SOU 1983:43) konstaterade efter ytterligare sex år att utvecklingsprogrammet som följde på trelänsutredningen främst har ”inriktats på att föreslå åtgärder för att förbättra organisation, administration och marknadsföring.”

 1974 Ingen tandläkare

En helt ny tandläkarutrustning monteras som bäst på folktandvården i Skinnskatteberg. Någon tandläkare har man emellertid icke. (DN 21/9 1974)

 1990 Liga skjuter kungens älgar

Vem jagar på de kungliga markerna i Västmanland? En professionell liga hävdar domänverket som förvaltar de statliga skogarna.

På mindre än ett år har verkets jaktansvariga funnit sex slaktplatser. (DN 20/9 1990)

Domänverket tror att det hela är mycket välorganiserat med radiokommunikation, en omfattande transportorganisation och ”vakter” i skogen för att kunna arbeta ostört. Verket är också missnöjt med polisen som inte satsat resurser på att ta tjuvskyttarna. Polisman Kaj Stolpe i Skinnskatteberg värjer sig: ”Hade vi bara folk och pengar skulle vi givetvis patrullera längs vägarna.”

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här. 

 

 

Det hände i Skinnskatteberg i juni

1902 Riddarhyttans sekelminne

Den 10 juni hade 100 år förgått sedan grundläggaren af Riddarhyttan, brukspatron C. J. Ohlson föddes erinrar Västm. Alleh. Med anledning häraf samlades brukspatron Ohlsons barn och barnbarn samt forna förmän vid grafkapellet i Skinnskatteberg, hvarest en anslående minnesfest firades. En rik skörd af blommor och vackra kransar ägnades åt stamfadern af samtliga ättlingar och åt banbrytaren för Riddarhytte aktiebolag af bolagsmännen genom dess disponent. (DN 18/6 1902)

1946 Tog miste på morkulla och älg

ESKILSTUNA, onsdag. En olaga älgjakt har uppdagats o Skinnskatteberg, där ett jaktsällskap på tre personer skjutit en älgko. För polisen uppger jägarna att de varit ute för att jaga morkulla, men tagit miste och skjutit en älg i stället. Jakten har försiggått på Riddarhytte bruks marker. När polisen fick kännedom om saken hade jägarna redan slaktat älgen och konserverat köttet, som emellertid beslagtogs. Det har också visat sig att en av ”morkullsjägarna” hade en älgstudsare med på jakten. (DN 20/6 1946)

Älg eller morkulla?

1947 Flottning i Hedströmmen

I ett reportage den 28 juni 1947 berättar Dagens Nyheter om flottningen i Hedströmmen, som beskrivs som ett sevärt spektakel: ”Folk reser upp för att titta på det sällsamma skådespelet, när skogarnas jättar dansar sin ystra krigsdans utför Hedströmmens virvlande forsar för att efter ett par månaders vila i vattnet äntligen nå skiljestället vid Skinnskatteberg.”

Flottarna arbetar på ackord och tjänar 15 – 20 kronor. De flesta har egna mindre jordbruk och en del sysslar med skogsbruk, huggning och dylikt. Det påpekas särskilt i artikeln att flottningsföretaget är skyldigt att ersätta de skador som uppstått: ”När flottningen är avslutad följer eftersyn av en särskild utsedd skiljedomare, och då gäller det för markägarna att få betalt för de skador som åsamkats genom flottningsarbetet. Men det brukar ske utan några större skärmytslingar mellan markägare och flottningsföretaget,”

1958 Nedsatt sedebetyg på examensdagen

Sju elever i Skinnskattebergs skoldistrikt fick sänkt ordningsbetyg på själva examensdagen sedan de gjort sig skyldiga till att kasta ut skolböcker genom bussfönster. När barnen häromdagen var på väg med skolbussen till hemorterna, belägna i Gunnilbo och Hed, kastade de ut skriv- och anteckningsböcker. Även en del arbetsböcker gick fönstervägen ut i naturen.

Det hela väckte pinsam uppmärksamhet och överläraren, Per Bark, plockade själv reda på det utslängda materialet. På själva examensdagen sänktes ordningsbetyget för de sju eleverna sedan kollegiet haft extra sammanträde.

— Ungdomarna har inte bara skräpat ned i naturen, utan också visat ett beklämmande förakt för skolan och dess arbete, säger överlärare Bark. Självfallet får de elever som behöver nya böcker för det fortsatta skolarbetet betala dessa själva. (DN 14/6 1958)

1960 Internatskola för pojkar med svåra hemförhållanden

Riksförbundet Sveriges ungdoms- och hemgårdar skall på gården Kedjebo i Skinnskatteberg i Västmanlands län öppna en internatskola för pojkar i åldern 11-13 år. Avsikten är att ett 15-tal pojkar skall ges möjlighet att i en rofylld miljö gå en gynnsammare stabilare personlig utveckling än de kan erhålla med svåra hemförhållanden i storstadsmiljö. Man skall vid skolan inte ta emot barn med svår asocial belastning men däremot barn som i skolan får s k enskild undervisning. (DN 10/6 1960)

Skoldirektionen i Stockholm hade begärt hos skolöverstyrelsen att få inrätta lärartjänsterna vid Kedjeboskolan trots att de inte var förlagda till Stockholm.

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här. 

PRO:s frågesport

Regionfinal i Norra Västmanland för PRO:s frågesportturnering idag. Här är
PRO Riddarhyttans vinnande lag. Nästa länsfinal i Surahammar den 25 april.

Kabaré i Riddarhyttan

Det var fullsatt i Riddarhyttans allaktivitetshus i går kväll. Det var kabaréföreställning med Riddarhyttans Arbetarteater och PRO. En helt fantastisk föreställning. Frågan är om det inte var det bästa vi sett det här året i alla fall. Publiken får följa historien - Riddarhyttans och världens - från 1930-talet till idag i bildspel, musik och korta scener. Särskilt förstås för byborna en nostalgitripp över gruvbyns upp- och nedgång. Men också en nostalgisk resa för oss utbölingar, inte minst i musiken: "Flottarkärlek", "Rock around the clock", "Be my baby" med flera.

Nedgång eller inte, men det finns en framtid, både för Riddarhyttan och världen. Jag tror att nyckeln till denna framtid heter "tillsammans".

Jag har svårt att se att borgarklassen kan ha lika roligt. Och att den för den delen har en framtid.

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Stopp! Kom inte hit!

Nu är det full rulle på ansökningar att starta flyktingboenden. Miljö- och byggnadsnämnden i Skinnskatteberg behandlade härom veckan tre ansökningar om bygglov. Det blev två nej och ett ja.

Asylboende "tillfällig vistelse" - vandrarhem "boende"
I det gamla vandrarhemmet i Riddarhyttan ville man öppna asylboende. Det blev nej. Det finns en urgammal byggnadsplan enligt vilken det ska vara bostäder på platsen. Asylboende räknas som "tillfällig vistelse" vilket inte är boende. Möjligen kan man undra om inte ett vandrarhem, som ju finns på platsen, är "tillfällig vistelse"?

Dygnetruntpersonal = vård
I ett annat hus i Riddarhyttan ville man bygga om för HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Det skulle finnas personal dygnet runt. Jaha, men då är det ju en vårdinrättning, sa nämnden. Och det ska det ju inte vara. Enligt samma gamla byggnadsplan ska det vara boende på platsen. Det blev nix igen.

Men här gick det bra
Det tredje ärendet gällde Karmansbo herrgård. Jag har skrivit om det förut; hur Örjan, Staffan och Konny planerar att starta boende för 40 ensamkommande flyktingbarn. Läs här.  Det här sa nämnden ja till. Det ska kanske läggas till att herrgården ägs av paret Engström, kommunens ledande och mest tongivande företagare.

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Doris och Linnea på sportlov

Doris har byggt en snögubbe som kallas Olof

Linnea åker skidor i Källfallsbacken i Riddarhyttan

och Doris åker pulka, här påputtad av Linnea

Här kommer Linnea svischande

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå

Bergslagens näringsliv blomstrar

Läser i Västmanlands Nyheter (C) om nya företag i länet. Det ena är en specialist på djurrehabilitering. Det andra är en mångsidig verksamhet i Rh:n, närmare bestämt i Lerkulan. Innehavaren är mediumutbildad, diplomerad i intuition, diplomerad medial undersökare och renare. En av specialiteterna är husrening. I tidningen beskrivs hur det går till: ”…går runt och känner in huset  Då kan jag få in personer från andra sidan i huset och då kan jag föra en dialog med dem….En del vet inte om att de är döda medan andra vet det och bara vill skoja lite grand. Ibland vill de inte lämna huset och fast jag varit där kan det finnas saker kvar ändå.”

Fint att höra att småföretagsamheten blomstrar och skönt att det finns hjälp att få på nära håll om det skulle toka till sig.