VOFF: Skinnskatteberg behöver en aktiv klimatpolitik

Läs VOFF:s insändare i Fagersta-Posten om klimatpolitiken.  Artikeln finns också på websidan voff.info. Klicka här! På voff.info kan du läsa Voff:s lokala valbroschyr, lista över fullmäktigekandidaterna samt artiklar om äldreomsorgen, socialtjänsten, kulturpolitiken, demokrati och ekonomi samt klimatpolitiken.

 

18 dagar kvar

Klimatpolitiken: Om alla är fripassagerare får till sist alla betala

Utsläppen av växthusgaser i Skinnskatteberg ökade från 2023 till 2024 med 20 procent. Ökningen kommer helt från transportsektorn som ökade utsläppen med inte mindre än 28 procent. Transporter svarar för i det närmaste 60 procent av alla utsläpp av växthusgaser i kommunen. Utsläppen från jordbruket och från el och fjärrvärme minskade medan utsläpp från egen uppvärmning och från industrin i stort sett var oförändrade.

Det är uppenbart att det är transporterna som är det område som i första hand borde angripas om man vill få ned dom klimatskadliga utsläppen. Bakom den dramatiska ökningen, som inte är unik för Skinnskatteberg ligger förstås den SD-styrda Moderatregeringen.” Priset vid pump ska ner” har varit stridsropet. Och det har åstadkommits genom skattesänkningar på drivmedel. Det har förstås varit till gagn för bilberoende landsbygdsbors ekonomi, men det är tydligt att prissänkningarna – helt i linje med ekonomisk teori – också har medfört en efterfrågeökning. Det åks helt enkelt mer bil.

Men även om det är generella förändringar som ligger bakom ökningen av växthusgaser från transportsektorn, så slår det inte på samma sätt överallt. En sammanställning av dom procentuella förändringarna i Västmanlands län visar på skillnader.

Skinnskattebergs kommun kommer med sina 28 procent på tredje plats av länets tio kommuner. Minsta ökningen uppvisas av Norbergarna som ökade sina utsläpp med 24 procent. Det är förstås många omständigheter som ligger bakom dom här skillnaderna. Och många av dessa omständigheter kan inte påverkas av kommunen. En tänkbar orsak skulle kunna vara hur stor del av invånarna som bor på landsbygden. Men sambandet mellan kommunens struktur verkar vara nästan obefintligt. Glesast befolkade är Skinnskatteberg och Sala, som i utsläppsligan kommer på tredje respektive femte plats. Störst andel av invånarna som bor i tätort (kring eller över 90 procent) har Västerås (9:e plats), Fagersta (första plats!), Surahammar (4.e plats) och Hallstahammar (2:a plats).

Finns det nu något som kommunen kan påverka för att minska på åkandet med fossildrivna bilar? Naturskyddsföreningen tar upp följande tre punkter:

• Klimatsmarta transporter: Underlätta för kommunens invånare att resa klimatvänligt genom att utveckla gång- och cykelvägar, kollektivtrafik, cykelparkeringar och laddmöjligheter för elbilar.
• Klimatsmarta resor: Arbetsresor inom kommunal verksamhet kan göras mer klimatsmarta genom en skarp resepolicy som tar hänsyn till klimatpåverkan. Det kan t ex innebära att lokala resor i första hand ska ske genom kollektivtrafik, gång och cykel, och att längre resor i första hand ska göras med tåg.
• Fossilfri fordonsflotta: Alla fordon som drivs i kommunal regi bör vara fossilfria.

När det gäller kommunens egna fordon har organisationen ”Miljöfordon i Sverige” poängsatt kommunerna efter dom kommunala fordonens klimat- och energiprestanda. Maxpoäng på deras skala är 45 och medelvärdet över kommunerna ligger på 33 poäng. Skinnskatteberg får 29 poäng, alltså mindre än medelvärdet.

Om man ser till kollektivtrafiken är den ett delat ansvar mellan landstinget (regionen) och kommunen. Regionen svarar för tåg- och stombusstrafik, medan kommunen står för den lokala busstrafiken inom kommunen. Men kommunen är inte helt maktlös när det gäller den regionala trafiken. Vid förändringar av utbudet och tidtabeller konsulteras kommunerna. Skinnskattebergs kommun har visat ett, särskilt på senare tid, svalt intresse för kollektivtrafiken. Man kan påminna om en rad händelser:

• Den i praktiken nedlagda persontrafiken på järnvägen från Avesta till Örebro. Nedläggningshoten har lett till flera protester från kommuner längs banan. Sedan SD tog över styret i kommunen har intresset för att delta i dessa protester varit svalt.
• För att underlätta för pendlare har det vid olika tidpunkter funnits direkt pendlarbuss till Västerås och även tågförbindelse via Fagersta. Allt detta har stoppats utan några särskilt omfattande protester från kommunen.
• Den inomkommunala busstrafiken har bestått av linjen till Riddarhyttan och linjen till Färna med fortsättning till Bernshammar. Redan 2020 beslöt det dåvarande kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) alldeles på egen hand att glesa ut turerna till Riddarhyttan och att helt lägga ned Färnalinjen.

Det finns publicerad offentlig statistik på hur stor del av befolkningen som har en hållplats för kollektivtrafik inom olika avstånd. Den statistiken är inte upplyftande för Skinnskattebergs del:

Som tydligt framgår av figuren är Skinnskattebergs kommun i särklass. 68 procent av kommunborna har en hållplats inom 2 km avstånd (20 minuters promenad i rask marschtakt). En tredjedel av invånarna saknar helt enkelt tillgång till kollektivtrafik. För dom övriga nio kommunerna ligger motsvarande andel av befolkningen i intervallet fem till fjorton procent.

Även om vi alla är slavar under den SD-styrda regeringens ”priset-vid-pump”-politik, som av Miljöpartiets Daniel Helldén karaktäriserats som ”hål i huvudet” finns det påverkansmöjligheter för en kommun som är beredd att ta sitt ansvar för att bekämpa klimatkrisen. Att skylla på litenheten är också hål i huvudet. Hela jordens befolkning skulle kunna delas in i ett mycket stort antal fyratusenpersonersbitar. Om var och en med hänvisning till sin obetydlighet skulle avstå från att ta sin del av ansvaret blir faktiskt inget gjort alls.

Då möter vi en framtid när haven stiger tiotals meter och dränker kuster och hela önationer. När extremväder i form av förödande stormar, hetta och störtregn blir allt vanligare. Skogsbränder härjar ostoppbart. Stora landområden blir obeboeliga. Att då skylla på att man i sin obetydlighet inte gjorde något är att ta rollen som fripassagerare.

Här i vår lilla obetydlighet kan vi, om vi vill och törs, förbättra den kommunala organisationens klimatsmarthet och vi kan driva på förbättringar av kollektivtrafiken. Men SD-styret föredrar fripassagerarens bekvämare roll.

 

55 dagar kvar

 

Skinnskatteberg sämst på klimatpolitik

Hur stora utsläpp av växthusgaser blir det av invånarnas konsumtion i varje kommun? Den frågan har Dagens Nyheter försökt ge ett svar på. Jag ska här titta lite på dom siffror som tidningen redovisar för Västmanlands läns tio kommuner. Kartan kommer från DN:s redovisning men jag har lagt till dom rapporterade kommunvisa utsläppen räknat i ton koldioxid per invånare.

Medelvärdet per person i hela Sverige var 6,3 ton. Av siffrorna i kartan framgår det att dom kommuner som producerar större utsläpp än det genomsnittliga är Skinnskatteberg med 6,7 ton och Västerås med 6,4 ton. För att följa Parisavtalet krävs det att utsläppen till 2030 kommer ned i 3,7 ton per person. Skinnskattebergsborna utmärker sig med andra ord genom att deras konsumtion medför särskilt stora utsläpp av växthusgaser.

Man kan fundera på hur detta kan komma sig. I rapporteringen redovisas också vilka källorna till utsläppen är. Dom största kategorierna är transporter (utom flyg), livsmedel och bostäder. När man ser på dom västmanländska kommunerna är det väldigt små skillnader vad gäller både livsmedel och bostäder. Variationen när det gäller livsmedel är från 1,4 till 1,5 ton koldioxid per person och för bostäder varierar det mellan 1,1 och 1,3 ton. Däremot är variationerna betydligt större när det gäller transporter, som också är den största källan till utsläpp. Här är lägsta värde 1,5 ton per person i Västerås och högsta värdet är 2,1 ton i Skinnskatteberg.

Bilåkningen boven i dramat

Det förefaller rimligt att förstå dom höga utsläppsvärdena för Skinnskattebergsborna med deras transporter. Det är en ytmässigt ganska stor kommun. Skinnskattebergarna har ofta anledning att åka till andra kommuner för arbete, studier, sjukvård, för att handla och för att roa sig. Kollektivtrafiken har stora brister. En ganska genomsnittlig andel av befolkningen bor visserligen relativt nära busshållplatser efter stombusslinjerna 500/550 men för övrigt saknas i stort sett kollektivtrafik både inom kommunen och till andra kommuner. En inomkommunal busslinje har på senare år lagts ned och tågförbindelser med Västerås och Örebro har i praktiken lagts ned.

Koldioxidutsläppen från transporter är förstås direkt beroende av hur mycket bil det åks. Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) redovisar körsträcka för personbilar i mil per år och invånare.

Skinnskatteberg ligger i topp i båda avseendena. Utsläppen från transporter (lodräta skalan) är högst i länet samtidigt som körsträckan (vågräta skalan) också är högst i länet.

Samtidigt är kollektivtrafiken något som kommunen har åtminstone en begränsad möjlighet att påverka. Stombusslinjerna är i första hand en fråga för regionen, men kommunen har möjlighet att föra fram önskemål när det gäller tidtabeller och turtäthet. Detsamma gäller tågtrafiken. Dom lokala busslinjerna inom kommunen betalas av kommunen, så där är möjligheterna att påverka större. Det finns för närvarande bara en lokal busslinje (till Riddarhyttan) med gles trafik. Efter nedläggningen av busslinjen till Färna och Bernshammar är Färna helt utan kollektivtrafik.

Det har tidigare också förekommit att en pendlarbusslinje till Västerås har delfinansierats av kommunen. Flera kommuner inom och utom länet har gratis lokala busslinjer.

Kommunen passiv åskådare

Man kunde kanske tycka att den här situationen med mycket dåliga värden på utsläpp av växthusgaser skulle föranleda kommunen att göra något. I dom här tre diagrammen kan man se några exempel på vad länets kommuner har för meritlista när det gäller klimatpolitiken. Först ska vi se på miljöpolitiken allmänt. Tidningen ”Aktuell Hållbarhet” publicerar årligen en rangordning av dom 290 kommunernas miljöpolitik. Eftersom det är en rangordning, där ett är bäst och 290 sämst, blir det alltså så att det blir sämre och sämre ju högre värde kommunen har.

Det här var ju inte så roligt för Skinnskattebergs kommun: Totalt på plats 265 av 290, och sämst i länet. Men det här handlar ju om den kommunala miljöpolitiken allmänt och inte specifikt om klimatpolitiken. Som vi har sett är det ju transporterna som är den viktigaste utsläppskällan. Hur är det med måluppfyllelsen när det gäller utsläppsminskningar från transportsektorn i kommunen, alltså inte bara kommunens egna transporter?

Ja, lite roligare var ju det här. Skinnskattebergs kommun kommer i alla fall inte sist med 45 procents måluppfyllelse, utan trea från slutet. Sämre är det med Surahammar och Fagersta som får 44 procent. Knivskarp konkurrens om jumboplatsen med andra ord.

Kanske kan det vara bättre med kommunens egna bilar. Dom är ju ganska många, och dom har man ju lättare att få kontroll över än invånarnas och företagens transporter. Liksom när det gällde måluppfyllelsen kommer siffrorna från ”Gröna bilister”.

Här redovisas dom genomsnittliga koldioxidutsläpp från kommunala personbilar. Så här är det sämre ju högre värdena är. Och det går inte något vidare för Skinnskatteberg här heller. Näst sist med 142,2 gCO2/km. Bara Fagersta med 143,5 är sämre.

Inte bara Sverigedemokraternas fel

Vem har nu ansvaret för att det blir så här. Kommunen leds från och med i fjol av Sverigedemokraterna. Det är ju ett parti som inte är berömt för sitt miljö- och klimatpolitiska engagemang, och det blir ett tydligt samband mellan hur många röster SD fick i kommunalvalet 2022 och miljörankingen: Ju lägre procent SD-röster, desto sämre miljöranking. I U-länet utmärker sig tre kommuner med höga röstetal för SD och usla placeringar i miljöpolitiken. Det är Köping, Surahammar och, gissa vilken? Jo, Skinnskatteberg.

Men lite orättvist är det här kanske. Det är bara i Skinnskatteberg som SD styr kommunen. Men många röster fick dom. Kommunalrådet Ewa Olsson Bergstedt (SD) utropade glatt i ett FB-inlägg härförleden att dom fick 23,8 procent av rösterna. Men det innebär ju förstås att 76,2 procent, alltså mer än tre av fyra väljare inte röstade på SD. Man kan undra hur man i en demokrati kan ta makten med 23,8 procent av rösterna och 24 procent av platserna i fullmäktige. Förklaringen är att åtminstone två partier ”Liberalerna” och Centern bestämde sig för att dom var så nära besläktade med det högerpopulistiska SD att dom kunde bilda styrande koalition med dom. Därigenom kom SD upp i att kunna kontrollera 48 procent av mandaten. Men, vänta nu. Ska det inte behövas mer än hälften för att ta över styret. Jovisst, och dom som villigt har ställt upp är Socialdemokraterna. Och vips kan Sverigedemokraterna kontrollera 84 procent av fullmäktige. Jo, jag vet att inte alla sossar ställer upp på det här. Det finns sossar som är riktiga socialdemokrater, men ledningen i det lokala sossepartiet är dom som har styrt det hela i högerextremistisk riktning.

Det här innebär att det inte bara är SD som är ansvariga för den usla klimat- och miljöpolitiken. Det är hela den styrande koalitionen SD+L+C och deras stödparti S som får bära ansvaret. För att ytterligare nyansera bilden, så är det ju i mycket gamla synder som resulterat i dom aktuella jumboplatserna. Men vi ska då komma ihåg att under förra mandatperioden (2018-2022) styrde Socialdemokraterna i minoritet. Villkoret för att ”Liberalerna” skulle släppa fram det S-märkta minoritetsstyret var att det inte fick förekomma något samarbete med Vänsterpartiet. L och deras vapendragare SD kunde därigenom styra och ställa som dom ville med sossarnas minoritetsstyre. Och perioden dessförinnan (2014-2018) styrde ”Liberalerna” med SD som stödparti.

Egen vinning viktigare än politisk handling

Men under alla dessa år har det grundlagts en speciell kultur i Skinnskattebergs kommunalpolitik. Det är säkert den kulturen som är den viktigaste förklaringen till passiviteten i miljöpolitiken. Och för resten inte bara när det gäller miljöpolitiken. Just inget händer, se bara på bostadsbyggandet, den för tretton år sen nedlagda folkhögskolan, seniorboendet på Klockarbergsvägen och så vidare. Den speciella Skinnsbergsandan i kommunalpolitiken innebär att det egentligen är skit samma om man gör något eller inte, vare sig för kommunen som helhet, för väljargrupper man anser sig företräda eller vägledda av ideologisk övertygelse. Nej, det handlar om hur man på bästa sätt ska kunna sko sig på skattebetalarnas bekostnad: det handlar om arvoderade uppdrag, chefsjobb åt släktingar, kompisar och politruker. Och det handlar om feta kontrakt med kommunen, som man genom olika trixande, till och med genom att bryta mot Sveriges grundlagar, försöker mörka. Men det är en annan historia som vi får återkomma till.

Men summan av kardemumman blir ändå att om det ska bli något av klimatpolitiken måste den kommunala korruptionen bort. Annars lämnar vi bara ett litet, men ändå något bidrag till att dränka önationer i Söderhavet, översvämningar, extremväder och förödande skogsbränder.

Inte en enda elbil i Skinnskattebergs kommun

Skinnskattebergs kommun, som har en för en 4 000-invånarkommun imponerande fordonsflotta har inte en enda elbil. Detta avslöjar P4 Västmanland idag. Skinnskattebergs kommun hamnar (tillsammans med Norberg) därmed på sistaplats i länet. Det är inte överraskande.

Vänsterpartiet la i budgetdebatten i fullmäktige redan 2019 fram ett klimatpolitiskt program i 16 punkter. Läs om det klimatpolitiska programmet här. Ett av kraven i programmet var "fossilfria kommunbilar". Efter den så kallade "toalettuppgörelsen" (den socialdemokratiska fullmäktigegruppen samlades på kommunhuset toalett) var det nobben till hela det klimatpolitiska programmet.

Men Vänstern gav sig inte. Programmet omformades till motioner. Dessa tragglade man sen med under dom kommande åren. Men resultatet blev i stort sett detsamma. I stort sett genomgående nej. Redan våren 2020 nobbades kravet på fossilfria kommunbilar. Läs om hur det gick med dom 16 klimatmotionerna här.

Ointresset för miljö- och klimatpolitik dokumenteras också av tidningen "Aktuell hållbarhets" miljöbarometer som rankar landets 290 kommuner. I senaste upplagan sjunker Skinnskattebergs kommun från plats 235 till plats 265. I genomsnitt åren 2009-2023 är placeringen nummer 256. Av Västmanlands tio kommuner får kommunen en ohotad sistaplats.

Långt från prispallen om man säger så.

När nu miljö och klimat inte är ett prioriterat område (trots att man påstår att det är en "klimatsmart kommun"). Vad kan det vara då? En ny dyr brandstation? Användningen av f d folkhögskolan (nedlagd 2010)? Bostadsbyggandet? Att fyra av sex socialsekreterare sagt upp sig?

Det som prioriteras av den i praktiken styrande trion Sverigedemokraterna, "Liberalerna" och Socialdemokraterna (hoppsan, glömde den onödiga Centern) tycks snarare vara arvoderade uppdrag, välbetalda anställningar för släktingar och partivänner och feta kontrakt med kommunen. Ett politiskt system som i all sin litenhet påminner om Putins Ryssland.

Klimatet i topp i oktober

Lagom till klimatmötet i Glasgow har intresset i september månad kommit att riktas mot den lokala klimatpolitiken. Socialdemokraterna i Skinnskatteberg höll tillsammans med Sverigedemokraterna ett opinionsmöte mot vindkraft och för kärnkraft. Inlägget om detta märkliga möte intog förstaplatsen- Stort intresse väckte också ett inlägg om kommunens obefintliga såväl klimat- som klimatanpassningspolitik. Många läste också om den kommunalpolitiska turbulensen under 2020 och 2021 (nummer 3 och 4 på topplistan). En nykomling var också ett inlägg om den inte särskilt lyckade kommunala satsningen på turism.

Antal besökare var i oktober 559 (522 i september). Av dessa var 328 (307) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,30 (1,36) och genomsnittlig tid per besök var 73 (55) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, USA, Finland och Ryssland. Ströbesökare dök upp från Belgien, Cypern, Nederländerna och Schweiz.

De tio mest visade inläggen i oktober:

 

1	Socialdemokraterna har möte tillsammans med Sverigedemokraterna: Atom-Peter informerar om vindkraft (ny)
2	Misslyckad turistsatsning i Skinnskatteberg (ny)
3	Skinnskattebergs klimatpolitik: Foliehattar och ynkryggar (ny)
4	Fortsatt intresse för upplivningsförsök av krisen i Skinnskatteberg (ny)
5	Illaluktande härva i Skinnskattebergs kommun (2:a)
6	Tyska kyrkan i Gunnilbo (3:a)
7	Wallboardfabriken: Ett drama i två akter (ny)
8	Verkligheten överträffar dikten (1:a)
9	(V) om Skinnskattebergs politiska organisation (ny)
10	Personnytt (ny)

Skinnskattebergs klimatpolitik: Foliehattar och ynkryggar

Kvar i sanden

Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga. Det gäller förutsättningarna för mänskligt liv på planeten. I vetenskapen råder det total enighet om att orsaken till uppvärmningen är utsläppen av växthusgaser, bland annat koldioxid. Om mänskligheten ska överleva måste klimatförändringen hejdas genom att utsläppen av växthusgaser minskas. Här finns en uppgift som alla måste medverka i. Det gäller länder, kommuner, organisationer, företag, hushåll och individer.

Kommunerna står med uppvärmning, transporter och måltider för en del av växthusgasutsläppen. Dessa måste förstås minska. Men det räcker inte. Andra aktörer i lokalsamhället – företag, organisationer, hushåll och enskilda – måste reducera sina utsläpp.

Kommunen måste ta ledningen i lokalsamhället genom att vara en förebild, genom samhällsplanering, informationsspridning och samarbeten.

Skinnskattebergs kommun måste ta sin del av ansvaret. Under 2019 utarbetade därför medlemmar i Vänsterpartiet i Skinnskatteberg ett klimatpolitiskt program för kommunen i 16 punkter.

I programmet föreslogs att kommunen, för att ta ut riktningen i klimatarbetet skulle utarbeta en koldioxidbudget och en konkret handlingsplan. Medborgarna skulle informeras och engageras. Man borde inleda samarbeten med det lokala näringslivet.

Kommunen skulle verka för mer vind- och solenergi. En kommunal solpark skulle byggas och kommunens egna fastigheter förses med solceller.

Stor vikt lades i programmet på transporter, såväl kommunens egna som invånarnas behov. Kommunen borde verka för mer och bättre kollektivtrafik, både lokalt och regionalt. Kommunens egna fordon skulle bytas ut mot fordon med fossilfria bränslen. De kommunanställdas resor i tjänsten skulle bli klimatsmarta. Mer av möten och sammanträden skulle genomföras på distans med digitaliserade sammanträdeshandlingar.

I måltidsverksamheten borde det utarbetas en livsmedelsstrategi och man borde regelmässigt följa upp de offentliga måltidernas klimatpåverkan. Om du vill läsa hela det ambitiösa sextonpunktsprogrammet, klicka här.

Programmet lanserades i samband med behandlingen av kommunens budget för år 2020. Tyvärr avvisades programmet av fullmäktige, både av den borgerligt-sverigedemokratiska majoriteten och av den socialdemokratiska kommunledningen. Den socialdemokratiska fullmäktigegruppen tog ställning mot klimatprogrammet vid ett gruppmöte på kommunhuset toalett (den så kallade dassuppgörelsen). Dassuppgörelsen var förstås en+ stor besvikelse. Många hade nog räknat med att Socialdemokraterna skulle ställa upp för klimatpolitiken.

När klimatprogrammet i sin helhet stoppats av kommunfullmäktige utarbetade Vänsterpartiet istället 16 klimatmotioner – en för varje punkt i klimatprogrammet. Dessa motioner lämnades till kommunfullmäktige i december 2019. Sen dess har det nu gått snart två år. Hur har det gått? Har det varit möjligt för Socialdemokraterna och andra partier att ansluta sig till de enstaka kraven, även om de inte kunnat ställa upp för helheten?

Förslag i motioner ska behandlas i kommunfullmäktige. Det brukliga är att det kan bli något av tre beslut. Avslag betyder att det är blankt nej till motionens förslag. Bifall är tvärtemot ett ja till förslaget. Däremellan kommer formuleringen ”anses besvarad”. Vanligen handlar det om nej, men man vill undvika att vara så tydligt negativ. Det är vad som i riksdagen brukar kallas ”avslag med krans”, d v s ”det var inte så dumt det där, men nej tack.”

Klart och tydligt NEJ

• Utarbetande av koldioxidbudget. Avslag våren 2020
• Kommunal solpark. Avslag våren 2020
• Bättre lokal busstrafik. Avslag våren 2020. Tvärtemot beslöt kommunalrådet (S) genom ett s k ordförandebeslut att lägga ned den ena av två busslinjer och glesa ut den andra.
• Planera för mer vindkraft. Avslag hösten 2021

Avslag med krans

• Solceller på kommunens byggnader. Besvarad hösten 2020
• De anställdas klimatsmarta resor. Besvarad våren 2020
• Digitalisera möteshandlingar. Besvarad våren 2020
• Fossilfria kommunbilar. Besvarad våren 2020
• Klimatsamarbete med näringslivet. Besvarad våren 2020
• Minska utsläpp från samhällsbetalda transporter. Besvarad våren 2020
• Regional busstrafik. Besvarad våren 2020
• Video- och telefonmöten. Besvarad våren 2020
• Handlingsplan för minskade utsläpp. Besvarad hösten 2021

Bifall: JA

• Informera invånarna om växthuseffekten. Bifall våren 2020
• Uppföljning av måltiders klimatpåverkan. Bifall våren 2021

Ännu ej behandlade motioner

• Livsmedelsstrategi för minskad klimatpåverkan. Avslag våren 2021 men återremitterat.

Det kan nu vara anledning om att påminna om de målformuleringar för kommunen som fullmäktige beslutat om. Så här står det i målen fastställda hösten 2019:

Skinnskattebergs kommun ska vara en attraktiv landsbygdskommun där miljö och klimatarbete är prioriterat. Vi tar ansvar för att vara en klimatsmart och hållbar kommun

Det vore intressant om någon som varit med och bestämt detta mål kommenterar hur det stämmer överens med hanteringen av de sexton klimatmotionerna. För mig är det nog uppenbart att den ståtliga målformuleringen är antingen mumbo jumbo eller till och med bara babbel.

I George Orwells dystopi ”1984” användes ”nyspråk”. ”Partiets” slagord var:

Krig är fredag

Frihet är slaveri

Okunnighet är styrka

Skinnskattebergs kommuns slagord tycks vara:

Klimatförnekande är klimatsmart

Klimatsmart idiotnej till vindkraft?

Demos betyder ”folk”. Kratein betyder ”att styra”. Tillsammans blir det demokrati, folkstyre. Men, vilket är ”folket”? Men vilket är folket? Vi kan ingå i olika folk. Skinnskattebergs kommun beslöt nyligen att säga blankt nej till vindkraftverk i kommunen. Det var, ansåg invånarnas valda representanter, bäst för kommunborna att slippa vindsnurror. Istället sa man sig vara för solenergi och små gårdssnurror. Problemet var bara att sådana lösningar bara kan producera en försvinnande liten bråkdel el jämfört med fullvuxna kraftverk.

Sverige ska vara klimatneutralt 2045. Då måste många verksamheter som nu medför utsläpp av växthusgaser övergå till el. Det gäller förstås biltrafiken, men också industriella processer. Om kommunerna likt Skinnskatteberg stoppar den mest effektiva hållbara elproduktionen får andra svenskar ta på sig den uppgiften. Simsalabim är det hela svenska folket som är ”demos”. Och, egentligen gäller det ju hela jordens befolkning.

Ett annat exempel kan hämtas från 1980-talets Sjöbo. Det centerpartistiska kommunalrådet Sven-Olle Olsson i Sjöbo agerade mot flyktingmottagandet. Han ordnade en kommunal folkomröstning om saken 1988 för att stoppa flyktingmottagande till kommunen. Det var ett problem för landet att det fanns flyktingar som behövde kommunplaceras. Genom att vägra ta sin del av problemet överlät Sjöbo uppgiften på alla andra kommuner. Sjöbo blev en fripassagerare.

På samma sätt försöker Skinnskatteberg genom sitt vindkraftsstopp att bli fripassagerare i klimatpolitiken. Andra kommuner får ta på sig de olägenheter som kan följa av storskalig vindkraft. I en sådan situation borde man ställa frågan om inte beslutet borde överlåtas på det större folket, som fripassageraren annars överlåter sitt ansvar till.

Och hur gick det för Sven-Olle? Jo, han blev utesluten ur Centerpartiet och sökte sig till den nynazistiska rörelsen.

Den högerextremistiska moderaten Bo Öberg är en av kommunens ledande politiker. När Fagersta Nyheter rapporterade att man nu kan nominera vinnare av Västmanlands miljö- och klimatpris skrev han i en facebook-kommentar ”Alla vindkraftmotståndare”. Det är alldeles tydligt att denna tongivande högerpolitiker talar Orwellskt nyspråk.

Särskild anledning att bekymra sig över vart Socialdemokraterna i Skinnskatteberg är på väg blev det när de och Sverigedemokraterna tillsammans med M och L häromdagen ordnade ett opinionsmöte mot vindkraften. Det socialdemokratiska kommunalrådet värjde sig genom att hävda att man också genom ett timslångt föredrag fått ta del av sakkunskapen. Vid en närmare granskning visade det sig att den som stod för sakkunskapen var en ledande företrädare för kärnkraftindustrin. Man häpnar över en socialdemokrati som tillsammans med nynazisterna i SD och kärnkraftslobbyn förenar sig i motståndet mot klimataktivismen.

Det tog skruv. Som talesman för antivindkraftkoalitionen uppträdde den minst lika bruna som SD moderaten Öberg i fullmäktige och förklarade att kärnkraft är den mest miljövänliga lösningen. Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima liksom det i 100 000 år giftiga avfallet var som bortblåst. Socialdemokraterna höll näbben djupt förankrad i sanden.

Sämst också på klimatanpassning

Om man nu inte är intresserad av att medverka till att hejda klimatkrisen, tycker man i alla fall att man borde försöka skydda sig själv mot krisens konsekvenser. Den globala uppvärmningen kommer att föra med sig skador som kommer att kännas av även lokalt. Det är numera i forskningen en etablerad sanning att extrema väderhändelser som skyfall och värmeböljor är kopplade till klimatförändringen. Bland konsekvenserna brukar man nämna förändrade vattenflöden, ökad nederbörd, ökad temperatur, ras och skred, erosion och stigande havsnivåer (det sista kanske den enda konsekvens som inte är omedelbart aktuell i Skinnskattebergs kommun). Vi har nyligen sett följderna i form av översvämningar, förödande skogsbränder och värmeböljedödsfall.

IVL Svenska Miljöinstitutet gjorde i våras en enkätundersökning med kommunerna för att få en bild av hur långt framme man är i arbetet med klimatanpassning. Frågorna i enkäten ordnades i sex faser. Kommunerna poängsattes för var och en av faserna:

Steg 1 Etablera klimatanpassningsarbetet: Arbetar kommunen med klimatanpassning? Har det fattats politiska beslut? Är någon huvudansvarig för styrningen? Är någon huvudansvarig för genomförandet? Har kommunen specifika mål? Finns särskilda personella resurser? Finns informationsmaterial?

Maxpoäng: 7

Skinnskattebergs poäng: 0

Steg 2 Identifiera risker och sårbarheter: Analyserat hur tidigare extrema väderhändelser (t.ex. översvämningar eller skogsbränder) påverkade kommunen? Är analyserna dokumenterade? Övergripande analys av hur kommunen kan påverkas? Analys av utvalda extrema väderhändelser? Är analyserna dokumenterade? Vilka förändringar är med i analysen? Har olika klimatscenarier använts? Tidsperspektiv i analysen? Analyserat olika sektorer? Identifierat mest sårbara områden och sektorer? Samverkan med andra kommuner? Tas hänsyn i detaljplaneringen? Kartläggning av gräs- och skogsbränder? Risk för skador med i översiktsplanen?

Maxpoäng: 8

Skinnskattebergs poäng: 0,5

Steg 3 Identifiera anpassningsåtgärder: Identifierat åtgärder? Dokumenterat dessa? Undersökt goda exempel i andra kommuner? Undersökt goda exempel och rekommendationer från andra aktörer?

Maxpoäng: 5

Skinnskattebergs poäng: 0

Steg 4 Välja anpassningsåtgärder: Bedömt olika anpassningsåtgärder? Prioriterat vissa åtgärder? Prioriteringen baserad på utvärderingen?

Maxpoäng: 6

Skinnskattebergs poäng: 0

Steg 5 Genomförande: Genomfört åtgärder? Planerar att genomföra åtgärder? Handlingsplan för genomförande? Klimatanpassning integrerad i andra processer?

Maxpoäng: 3

Skinnskattebergs poäng: 0,5

Steg 6 Följa upp och utvärdera: Följer upp arbetet med klimatanpassning?

Maxpoäng: 3

Skinnskattebergs poäng: 0

Det blir inte mycket detdär. Maximalt kan man få 33 poäng. Skinnskattebergs kommun skrapar ihop 1,5 poäng.

Jag har tidigare haft en diskussion med företrädare för kommunen om de svaga insatserna på klimatområdet. De har då hävdat att man inte kan förvänta sig mer av en liten kommun. Detta är inte sant, vilket jag har visat i ett tidigare inlägg. Också denna undersökning visar att det finns kommuner som är mindre än Skinnskatteberg som ligger mycket längre fram.

Skinnskatteberg är landets trettonde minsta kommun. Av de tolv kommuner som är mindre än Skinnskatteberg har sex besvarat enkäten. Fem av dessa presterar betydligt bättre än Skinnskatteberg:

Kommun	Poäng
Övertorneå	20,5
Överkalix	17
Munkfors	14
Bjurholm	12
Norsjö	5,5
Skinnskatteberg	1,5
Åsele	0

 

Borgerlig populism och socialdemokratisk ynkedom

I det tidigare inlägget prövade jag en annan bortförklaring. Det skulle inte bero på litenheten utan på dålig ekonomi att Skinnskatteberg inte deltar i klimatarbetet. Även denna hypotes visade sig vara fel. Det fanns kommuner med betydligt sämre ekonomi som var bättre i klimatarbetet.

Om det inte går att visa att kommunen inte kan återstår bara förklaringen att man inte vill. Skinnskattebergs kommun har i praktiken under de senaste mandatperioderna styrts av de borgerliga tillsammans med Sverigedemokraterna. Det socialdemokratiska minoritetsstyret under mandatperioden 2018 – 2022 har i praktiken varit helt i händerna på denna borgerligt-högerextremistiska koalition.

Att de borgerliga och högerextremisterna hemfaller åt klimatförnekelse är inte oväntat (jämför högerledarens förslag att ge ett klimat- och miljöpris till alla vindkraftsmotståndare). Men att Socialdemokraterna som trots allt haft den formella politiska ledningen och kommunalrådet inte förmått någonting kan bara beskrivas som ynkedom.

Från Kommunstyrelsen i Skinnskatteberg 16 februari

Varken kommunen eller lokalpressen är särskilt intresserade av att medborgarna får veta vad som pågår i kommunen. Vad som går ut i kommunens informationstidning 0222:an filtreras av kommunchefen Marie Tollefsen Markström. Jag tycker att det är viktigt att invånarna får veta vad som beslutas i de politiska organen. Här kommer en rapport om viktiga frågor som behandlades av kommunstyrelsen den 16 februari.

Socialdemokraterna: Kommunrevisionens biträde var jävig

Jag har flera gånger här berättat om hur kommunrevisionens biträde Camilla Karlsson som utarbetade den anklagelsekrift mot kommunalrådet Lena Lovén Rolén som utlöste den ännu pågående politiska krisen i kommunen var jävig. Karlsson hade via en bulvan gjort affärer med kommunchefen för inemot 2 miljoner kronor.

De socialdemokratiska ledamöterna i kommunstyrelsen har med anledning av detta gjort följande anteckning till kommunstyrelsens protokoll:

Skinnskattebergs kommuns dåvarande sakkunniga biträde till revisionens make ägde det bolag från vilket vi köpte betydande ekonomichefskonsulttjänster för att belopp på 1.750 tusen kr 2020 (två dagar i veckan från vår-dec). På ekonomichefskonsultens Linkedinsida finns att läsa att denne gör uppdrag åt sakkunnige biträdes bolag. Kravet på fullständig opartiskhet blir svår att hävda då det skall ställas utom alla tvivel att den sakkunnige biträdet åt revisionen inte skall ha någon annan kontakt med kommunen än dialogen med revisionen och politiken vid rapportering. Vid en granskning skall uppgifter utlämnas av förvaltningen. Detta är något revisionen kan titta på inför bokslutet.

Myrsteg mot seniorboende på Klockarbergsvägen 8. Högern helt emot.

En omvandling av hyreshuset på Klockarbergsvägen 8 till seniorboende har varit en aktuell fråga under flera år. Kontakter med Statens Bostadsomvandling AB har varit framgångsrika och har nu kommit så långt att förvaltningen behöver 700 000 kr för en förstudie. Den högerextrema moderate gruppledaren Bo Öberg har hela tiden stretat emot och har istället försökt få huset sålt till någon privat aktör. Vad sådant kan leda till har vi sett många exempel på i grannkommunerna (vanskötsel och social dumpning).

Förra gången ärendet om SBO var uppe lyckades oppositionen anförd av samme Öberg hejda processen genom att ge förvaltningen ett stort antal utredningsuppdrag som skulle utföras innan man gick vidare.

Förvaltningen föreslog att man istället skulle upphandla ett nytt bostadsförsörjningsprogram, som skulle ge svar på bland annat de frågor som nu ställdes. Kommunen är enligt Bostadsförsörjningslagen skyldig att varje mandatperiod fastställa riktlinjer för bostadsförsörjningen. Det har ännu inte skett under den här mandatperioden.

Bo Öberg yrkade nu avslag både på förslaget om fortsatt utredning av omvandlingen av Klockarbergsvägen 8 och om ett nytt bostadsförsörjningsprogram.

Socialdemokraternas Pentti Lahtinen, ordförande i tekniska utskottet, yrkade bifall till förslaget om fortsatt utredning av SBO-omvandlingen. Kommunstyrelsens ordförande, också socialdemokrat, ville istället att hela frågan skulle skickas tillbaka till förvaltningen för att få svar på vilka tidigare ställda frågor som ännu var obesvarade. Det blev också kommunstyrelsens beslut.

73 procent av kommunerna kan ha livsmedelsstrategi. Inte genomförbart i Skinnskatteberg

Vänsterpartiet hade i en motion föreslagit att kommunen ska utarbeta en livsmedelsstrategi för minskad klimatpåverkan i kommunens matserveringar (förskola, skola, äldreboende och liknande). Som exempel på vad som kan finnas i en sådan nämndes köttfria dagar, minskat matsvinn, gårdagens rester lagas till nya rätter eller annan metod som minskar klimatpåverkan.

Kommunstyrelsen beslöt att säga nej till förslaget med motiveringen att ”motionen innehåller skallkrav som i det stora hela inte är genomförbara.”

Skinnskattebergs kommunstyrelse gör därmed en helt annan bedömning än vad man gjort i tre fjärdedelar av alla andra kommuner. I senaste kommunranking från tidskriften ”Aktuell Hållbarhet” svarar 73 procent av kommunerna att de har beslutat en sådan livsmedelsstrategi. Men i Skinnskatteberg vet man bättre!

Det gick bättre med förslag om måltiders klimatpåverkan

Däremot gick det bättre med en andra motion från Vänsterpartiet om att kommunen ska följa upp måltidsverksamhetens klimatpåverkan. Kommunstyrelsen beslöt att föreslå fullmäktige att bifalla motionen.

Ett litet steg på vägen mot en modern flaggpolicy?

Det har länge varit en skamfläck för Skinnskattebergs kommun att man inte flaggar officiellt för de nationella minoriteterna samer, romer och tornedalingar samt för hbtq-personer på deras respektive högtidsdagar.

Kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) föreslog nu att förvaltningen skulle få i uppdrag ”att göra en liten omvärldsanalys vad gäller just flaggning av nationella minoriteter/Pride samt flaggningens ungefärliga kostnader för kommunen som Politiken sedan kan ta ställning till. Om relevans, även beakta vår kommuns storlek.”

Detta fick den samlade högern att gå i taket. Bo Öberg (M), Anders Nordenbris (”L”) och Ewa Olsson Bergstedt (SD) gick alla emot förslaget. Däremot stödde Centerns Helena Norrby förslaget, så nu får förvaltningen se hur det är i grannkommunerna (några exempel kan vara Fagersta, Norberg och Region Västmanland som alla har en sådan policy, sedär var den lilla omvärldsanalysen klar).

Högerextremisterna Öberg, Nordenbris och Bergstedt kommer säkert att fortsätta att sätta sig på tvären. De kommer säkert att påstå att det blir för dyrt. Åtminstone Öberg och Bergstedt har tidigare velat anslå miljoner till kommunens marknadsföring. Jag för min del tror att deras motstånd mot nationella minoriteter och hbtq-personer beror på något annat.

 

Grotta i Gunnilbo och Skinnskattebergs lokalpolitik världsberömda

Tyska kyrkan

Skinnskattebergs kommuns ointresse för klimatfrågan, en politik som överlåter viktiga delar av skyddet för corona-riskgrupper till välgörenhet och den envisa vägran att flagga med regnbågsflaggan under prideveckan har tilldragit sig stort intresse under juli. Men något otippat har inlägget om ”Tyska kyrkan” i Gunnilbo ryckt upp på förstaplatsen. Det handlar om en grotta långt bort i skogen som påstås ha använts som gudstjänstlokal av tyska kalvinister under 1600-talet. Dessa frågor har tilldragit sig läsare från ett 70-tal länder jorden runt.

Antal besökare var i juli 531 (243 i juni). Av dessa var 396 (111) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,84 (1,90) och genomsnittlig tid per besök var 68 (143) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Kina, USA, Indien, Brasilien, Indonesien, Mexiko, Frankrike, Storbritannien, Ryssland, Kanada, Spanien, Irak, Japan, Ukraina, Bangladesh, Sydkorea, Filippinerna, Polen, Saudiarabien, Sudan, Vietnam, Australien, Colombia, Tyskland, Egypten, Finland, Iran, Italien, Kosovo, Myanmar, Senegal och Thailand. Ströbesökarna kom från Argentina, Azerbajdzjan, Belgien, Chile, Danmark, Dominikanska republiken, Etiopien, Förenade Arabemiraten, Grekland, Guatemala, Irland, Jemen, Kambodja, Kenya, Malaysia, Marocko, Moçambique, Nederländerna, Nigeria, Oman, Pakistan, Palestina, Paraguay, Peru, Qatar, Rumänien, Serbien, Singapore, Slovakien, Slovenien, Sri Lanka, Sydafrika, Syrien, Tjeckien, Tunisien, Turkiet, Uganda, Ungern, Uzbekistan, Venezuela och Österrike.

De tio mest visade inläggen i juli:

1	Tyska kyrkan i Gunnilbo (3:a)
2	Skinnskatteberg: Perspektiv på småkommunen (ny)
3	Sverigedemokraterna och Folkpartiet säger nej till... (ny)
4	Strövtåg: De galna grevarna (10)
5	Ensamkommande flyktingbarn på Karmansbo herrgård (ny)
6	Spaning efter den sommar som flytt: Vargberget (ny)
7	Ingen tidning i fredags heller (ny)
8	Körstämman i Skinnskatteberg (9:a)
9	Åter till mitten (ny)
10	Var ligger egentligen hjärtat av Bergslagen? (ny)