Klarar Jonny Emtin (SD) av att leda Skinnskatteberg?

Hösten 1995 var det tänkt att Mona Sahlin skulle bli socialdemokratisk partiledare och statsminister. Men så blev det inte. Toblerone kom emellan. Sahlin hade använt statens kontokort för privata inköp, bland annat av Toblerone och blöjor. Efter lite grävande framkom också att hon haft svårt att sköta sina privata affärer. Bland annat 98 obetalda p-böter, varav 32 gått till kronofogden för indrivning.

I en Sifo-undersökning visade det sig att 66 procent av svenskarna ansåg att Mona Sahlin var olämplig som statsminister. Sydsvenskan citerade en läsarkommentar inför hennes comeback 2007: ”det gäller vardagliga frågor som nästan alla andra medborgare klarar utmärkt – men inte Mona Sahlin. Hur ska en människa som inte ens på ett så grundläggande sätt kan hantera sitt eget liv kunna ta hand om en hel nation? Som statsminister i värsta fall?”

Med Skinnskattebergs fullmäktiges val av nytt kommunalråd den 19 augusti i år kommer osökt frågan om den nya politiska ledarens vandel upp. Har Jonny Emtin (SD) några Toblerone i garderoben? Och vad säger det oss om hans förmåga att leda en kommun i djup ekonomisk kris? En kris som hittills lett till förslag om nedskärningar i mångmiljonklassen inom den sociala sektorn och skolan. Det handlar om nedskärningar som drabbar dom svaga i samhället: kroniskt arbetslösa, fattiga, hemlösa, missbrukare och människor med psykiska problem.

Jonny hade 2013 till 2020 ett eget företag – J Emtins Åkeri AB – där Jonny själv stoltserade som VD. Bolaget gick aldrig med vinst. Konkursförvaltaren konstaterade att detta företag skulle nedlagts flera år innan konkursen. Vi ser idag samma handlingsförlamning i politiken när Emtin fortfarande efter varit KSO sedan maj inte gjort en aktiv åtgärd att vända situationen. Skulderna var däremot omfattande: sammanlagt mer än en halv miljon, varav nästan 300 000 i obetalda skatter, Tillgångarna var magrare: drygt 70 000 kronor. Dom inventarier som åkeriverksamheten skulle kunnat bedrivas med var en släpvagn och en husvagn, båda trasiga och obesiktade, sammanlagt värderade till noll kronor.

Det här gick förstås inte, Det blev konkurs. Men sen vände det. Efter att varit under isen med generell borgen till Handelsbanken, som hade sitt krav kvar efter företagskonkursen, blev det - strålande tider, härliga tider. Jonny kom med i det kommunala. Efter valet 2022 blev han ordförande i tekniska utskottet (årsarvode 46 000 kronor). Hans nya bolag T & J’s Service AB fick avtal med kommunen, där han själv var ordförande i tekniska utskottet, och omsättningen ökade från 678 000 kronor till 1 227 000. Bolaget skulle ägna sig åt transporttjänster och hade kvar dom båda trasiga vagnarna från det kullbytterade åkeriet. Genom bulvaner fick Jonny dessutom grävjobb åt kommunen. Nu gick det bra. I augusti 2024 valdes han till kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande och nu ökade årsarvodet till 758 000 spänn. Så från minus och mindre än noll till två miljoner i företagsomsättning och lön på mindre än två år. Strålande tider, härliga tider!

Men den fråga som inställer sig är om en person med Jonny Emtins ekonomiska CV verkligen är rätt person att leda en kommun med en omsättning på sisådär 300 miljoner kronor och hundratals anställda ur en djup ekonomisk kris. Frågan är berättigad när vi minns hur en Toblerone och obetalda P-böter för bara 30 år sen diskvalificerade en sökande till jobbet som statsminister. Jonny Emtin har inte drivit någon verksamhet framgångsrikt sedan han hade det finansiellt jobbigt, då kommer givetvis frågan, är han lämpad att vara KSO överhuvudtaget?

 

Kommunalråd (SD) rundar demokratin?

Lyssna till P4 Västmanlands inslag om hur kommunalrådet Jonny Emtin (SD) självsvåldigt beslutar om dragning av elkablar till den dyra brandstation som vissa vill bygga i Skinnskatteberg. Något beslut om ett sådant bygge finns inte.

Fyra flygande grisar till Officersmässen

Vi hade ärenden i residensstaden idag. Vi passade på, när dessa var avklarade att käka lunch på Västerås Officersmäss. Det var en intressant och trevlig upplevelse. Utomhusmiljön med servering gav ett lite provisoriskt intryck. Men sedan en period med sensommarhetta avbrutits av ruggigare väder, visserligen idag avbrutet av en svag högtrycksrygg (en s k ”ynkrygg”) med max 14 grader satt vi inomhus. Inomhusmiljön var intressant. Lite här och var bland annat på muggen hängde lite olika uniformspersedlar. I matsalen fanns på väggarna tavlor med diverse reaplan. Även Gustav VI Adolf fanns med där. Allt övervakat av ett uppstoppat flygaräss.

Maten var en glad överraskning. Själv tog jag stekt strömming med brynt smör, rårörda lingon och potatispuré. Strömmingen hade ett lagom knaprigt skinn, och det brynta smöret var precis och lagom mycket. Något drogs intrycket ner av ett par ryggfenor, som jag nog själv skulle ha klippt bort. Ingrid som gärna äter lite sundare tog in ostgratinerade crêpes med kantareller och färsk pepparrot. Hon smackade belåtet. Sen fanns det också en liten dessert, ett glas med kaksmulor och något som kanske var nötcrème och toppat med ett hallon. Priset 165 kronor får betraktas som prisvärt, med tanke på att en lunch på korvmojen numera går på minst 120 spänn.

I marknadsföringen påpekar krogen att ”vi får mycket beröm för vårt Brännvinsbord som står uppdukat varje lunch.” Salladsbuffén innehöll mycket godis, men brännvinet lös med sin frånvaro, och det var väl lika bra det.

Vi bestämde oss för att det blir fyra grisar för Västerås Officersmäss, och med Västmanlands flygflottilj F1 Hässlö i åtanke använder vi just i detta fall bevingade grisar,

På hemvägen hittade vi ett självplock av solrosor i Uggelberg. Här ser vi Ingrid i solroslandet.

Tidigare matrecensioner

Fem grisar Matkonsulatet, Wanås Restaurang och Konst, Hallmans matbar

Fyra grisar Högsjö wärdshus, Nya serveringen, Ängelsberg, Klostergatans vin och delikatess, Lund, Kungsörstorp, Kohlswa herrgård, Djäknebergets restaurang, Grythyttans gästgivargård, Wärdshuset Gaggeska gården,  Bryggans Bar och Café, Västerås, Pressklubben, Gripsholms Värdshus, Ulvsby herrgård, Sunne, Konserthusterrassen, Västerås, La Cantina, Södertälje, Zorbas taverna, Kolsva, Söders Hjärta, Lake Lodge, Karlskoga, Nya Hattfabriken, Färna herrgård, Tolvsbo bergsmansgård, Vatten, Skärhamn, Kajplats 9, Västerås, Gyllene Uttern, Gambrinus Grand Hotel Lund, Greens hotell, Tällberg

Tre grisar Vinöns wärdshus, Wärdshuset Engelbrekt, Kolbäcks Gästgivargård, Bjerreds Saltsjöbads kallbadhus, Blå Kök och Bar, Karlstad, Pinchos, Göteborg, Brasserie Elverket, Hjälmaren, Årsta, Agrill, Västerås, Laxmi, Västerås, Värdshuset Stopet, Grängesberg

Två grisar Wanbo herrgård, Brasseri Stadsparken, Västerås, Hotell Scheele, Köping, Hyttans café, Säfsen, Bierkeller, Västerås

 

Skinnskattebergs tillbakasatta och styvbarn

 

Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre, Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.

Per Albin Hansson, 1928

Per Albin Hansson

I det lilla folk- och medborgarhemmet som utgörs av Skinnskattebergs kommun föreslås nu drastiska nedskärningar i den sociala sektorn. Det är nedskärningar som drabbar dom tillbakasatta, dom beroende, dom plundrade. Kort sagt samhällets styvbarn. Argumentationen för nedskärningarna följer två dolska spår: Det första argumentet ligger i själva beteckningen. Nedskärningarna och nedläggningarna kallas inte för sina rätta namn. Istället kallas dom ”effektiviseringar”. Vem kan vara emot att ineffektiv verksamhet försvinner?

Det andra dolska argumentet ligger i hur deltagandet i dom olika åtgärderna och verksamheterna som föreslås bli slopade beskrivs. Antalet deltagare i var och en kan räknas på ena handens fingrar, ibland bara på ena handens tumme. Detta ska vi förmodligen se som ett tecken på verksamhetens ineffektivitet, men också som ett tecken på att behovet egentligen inte finns. Varför försöka laga det som inte är trasigt?

Låt oss börja med effektiviteten. Effektivitet är den nytta man får ut per satsade resurser. Är nyttan per krona hög är det effektivt. Är nyttan per krona liten eller ingen är det ineffektivt. Här måste vi förstå skillnaden mellan privat vinstdrivande verksamhet och offentlig skattefinansierad verksamhet. Nyttan för ägaren av den vinstdrivna verksamheten är vinst. En verksamhet som inte bidrar till vinst har för ägaren inget värde. Förlustbringande verksamheter måste skalas bort. Det vinstdrivna företaget använder verksamhet för att göra pengar.

I den samhälleliga verksamheten är det tvärtom. Här används pengar för att göra verksamhet. Ägarens, vi alla medborgares, intresse är att lösa problem, att fylla behov. Inte att göra pengar. Om en verksamhet läggs ned kvarstår problemen och dom ouppfyllda behoven. Nedläggning motverkar syftet, till skillnad från i den vinstdrivna sektorn där nedläggning bidrar till att lösa problemet.

Effektivitet har alltså en alldeles annorlunda innebörd i det allmänna och i det privata. Hur är det då med det andra dolda argumentet: ”Det låga deltagarantalet pekar på att behovet egentligen inte finns”? Vi ska se på några tecken på omfattningen av antalet styvbarn och tillbakasatta i det lilla ”folk- och medborgarhemmet” Skinnskattebergs kommun.

Socialstyrelsen inventerade hemlösheten i Sveriges kommuner år 2011. Om man räknar med att den procentuella andelen hemlösa är densamma i alla kommuner, borde det finnas åtminstone 15 hemlösa i vår kommun.

Sex personer av 1 000 behandlades i sjukvården på grund av missbruk av alkohol och narkotika. Det skulle motsvara 25 personer i Skinnskatteberg. Och då är det bara toppen på isberget.

På faktaunderlag från den nationella folkhälsoenkäten 2023 drog Folkhälsomyndigheten slutsatsen att nio procent av befolkningen 16 år och äldre var utsatt för allvarlig psykisk påfrestning. Nio procent av skinnskattebergarna, det är 336 personer det. Myndigheten uttrycker det så att ”allvarlig psykisk påfrestning kan indikera att man har ett psykiatriskt tillstånd.

Statistiska Centralbyrån (SCB) redovisade 2021 att 4,6 procent av hushållen hade ”låg inkomststandard” eller vad som kallas absolut fattigdom. Absolut fattigdom innebär att inkomsterna inte räcker till nödvändiga levnadsomkostnader. 4,6 procent av hushållen, det innebär att 102 av 2 218 hushåll i Skinnskatteberg är fattiga.

Det finns hemlösa, missbrukare, psykisk ohälsa och fattigdom. Det är folkhemmets styvbarn, som fortsatt lämnas utanför om verksamheter riktade för att stödja dom kastas på sophögen. Men vad ska man istället göra? Om verksamheten är ”ineffektiv” får man göra den effektivare. Man får börja med att kartlägga problemen. Hur många är styvbarnen? Och man måste söka upp dom för att tillsammans se vad man kan göra åt deras problem. Och man får ändra eller starta om verksamheter som professionellt och solidariskt stöder och hjälper. Men då blir det nog ingen besparing. Besparingar får göras på annat håll i samhället, eller i kommunen. Besparingar som drabbar dom privilegierade, dom härskande och plundrarna och inte dom tillbakasatta, dom beroende och plundrade.

 

Socialas budget i Skinnskatteberg får internet att koka

Det kokar på Internet efter avslöjandet av planerna för nedskärning i socialförvaltningen i Skinnskatteberg. Jag lade ut inlägget i fredags. Alldeles nyss hade 458 personer varit inne på sidan. Det motsvarar mer än 10 procent av kommuninvånarna. På FB-sidan ”Värt att veta i Skinnskatteberg” fanns 76 kommentarer publicerade. Fler kommentarer finns också på FB-sidan ”Skinnskattebergs kommun – tvärpolitiskt samtal om framtiden” och här på bloggen.

Många debattinlägg handlar om det orimliga i hur dom föreslagna nedskärningarna särskilt var riktade mot svaga grupper i samhället. Här är några axplock:

• Alltid dom äldre som blir drabbade.
• Man kan innerligt hoppas att det sätt stopp för de flesta av dessa förslag som i stort sett drabba de ”svagaste grupperna” i samhället.
• Jag blir bara ledsen när man ser hur dom som redan har det lite kämpigt både ekomoniskt och rent praktiskt får det sämre.
• Det drabbar oskyldiga och de som behöver kommunens stöd i jobbiga tider och utmaningar, inte att mattan rycks undan dem så de faller.
• Det skulle vara katastrof om nedskärningarna genomförs.

Ett par kommentatorer pekar också på att det som i stunden ser ut som besparingar i själva verket innebär att kostnaderna ökar: ”Förstår de inte att dessa neddragningar kommer att kosta ännu mer på sista raden?” Redan på kort sikt kommer kostnaden att vältras över genom att ”kostnaden för försörjningsstöd kommer att öka markant.” Det blir också en ökad arbetsbelastning för redan nedtyngd personal inom individ- Och familjeomsorgen.

Det finns en risk för skattehöjning som konsekvens av budgetkrisen: ”Nödutgången tror jag blir skattehöjning."

Många har noterat att allt starkare signaler börjar höras om nedläggning av små ohållbara kommuner och nya sammanslagningar. Fortsätter det så här är kommunens självständighet hotad: ”Den här kommunen har fan blitt ett stort jävla skämt”, ”vi kan inte längre vara en egen kommun” och ”finns det ingen som kan rädda vår kommun?”

Ett annat tema är vem eller vilka det är som ansvarar för att den prekära situationen har uppstått. Partipolitiskt läggs ansvaret på den styrande SD+L+C-koalitionen, numera förstärkt med M. Dom enskilda politiker som särskilt pekas ut som ansvariga i kommentarerna är Ewa Olsson Bergstedt (SD), Jonny Emtin (SD), Elisabeth Åberg (L) och Bo Öberg (M)

• SD styr kommunen med liberalpartiet. Två års totalt förfall. Fullständig passivitet och genuin okunskap.
• Vi har en kommunekonomi som av SD/L/C på två år körts rakt ner i träsket. Och nu har M anslutit sig till gänget också.
• Elisabeth Åberg är 100 % ansvarig.
• Det är 100 % Elisabeth Åbergs och Ewa/Jonnys ansvar,
• Det är ju uppenbart att både Jonny Emtin och Elisabeth Åberg inte har förmågan att klara av sina uppdrag.
• Men finns det ingen som kan sätta stopp för Åberg Öberg?
• Nu får dom jesej.

Några pekar också på dom omfattande korrupta beteenden i kommunen som jag flera gånger har skrivit om här: ”Girigheten är viktigare än konsekvensen”, ”Pengarna som vi skattebetalare lägger ut går ju till avgångsvederlag och fallskärmar” och ”De flesta verkar mest skydda sin egne makt och inkomst.”

Ett tredje viktigt tema i diskussionen är vad som kan göras. Ett förslag är någon form av direkt aktion: ”Det finns endast ett sätt att påverka och eventuellt stoppa detta och det är att invånarna agerar och protesterar.” Dom flesta är av den åsikten att ansvaret kommer att utkrävas av väljarna i nästa val:

• Vi skattebetalare får de politiker vi väljer och många inser nog att de valde fel för två år sen.
• Det absolut bästa vi kan och ska göra, är att få bort bakåtsträvarna.
• Deppa inte. Det blir bättre i andra halvlek.
• Jag lever i tron att folket kan säga stopp innan det är för sent. Bara det kan rulla på till valet 2026.
• Valet 2026 måste rensa ut.
• Vad kostar det L och M att låta sig styras av SD??
• L kommer att ta storstryk i valet 2026.

I den opinion som kommer till uttryck i diskussionen på nätet råder det en ganska stor enighet om att:

De föreslagna nedskärningarna i socialförvaltningens verksamhet drabbar svaga och marginaliserade grupper i samhället. Det är den politiska kommunledningen SD+L+C som är ansvarigt för den ekonomiska situationen. Särskilt utpekas kommunstyrelsens och socialnämndens respektive ordförande. Väljarna kommer att utkräva ansvar av dom styrande partierna i valet 2026.

 

Stora nedskärningar i den sociala sektorn i Skinnskatteberg

Socialnämnden i Skinnskatteberg fick inte ansvarsfrihet eftersom man inte agerat på ett galopperande budgetunderskott. Fullmäktige beslöt också att sparka nämndens ordförande Elisabeth Åberg (L) på grund av hennes passivitet inför den ekonomiska krisen. Efter att Moderaterna låtit sig köpas genom att gruppledaren Bo Öberg fått ett arvoderat uppdrag valdes Åberg, som Moderaterna varit med om att avsätta, på nytt till ordförande.

Socialnämnden fick i budgeten för i år 133 miljoner kronor. Trots ökade kostnader bland annat på grund av inflationen måste nu detta pressas ned till 131 miljoner. Nu är man tvungen att ta itu med den ekonomiska krisen. Vid nämndens sammanträde den 9 september finns det förslag på nedskärningar med sammanlagt 12 miljoner kronor.

Nedskärningarna drabbar dom svagaste grupperna i kommunen: dom som står långt från arbetsmarknaden, flyktingar, funktionshindrade och personer med psykisk ohälsa. Framförallt sker det genom nedläggning av arbetsmarknadsenheten och nedläggningar inom LSS-verksamheten. LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, handlar om stöd till dom med utvecklingsstörning, autism, begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada och andra stora fysiska eller psykiska funktionshinder. Nedskärningarna kallas ”effektiviseringar”, men det är bara nyspråk. En verksamhet som försvinner blir ju inte effektivare. Den försvinner. Här är dom viktigaste förslagen:

• Lönebidragsanställningar tas bort
• Naturvårdsgruppen som jobbar med vandrings-, cykel- och kanotleder läggs ned.
• Sysselsättningsprojekt läggs ned.
• Integrationshandläggare tas bort.
• Alltjänst som mot avgift utför service till pensionärer, som gräsklippning, snöskottning och transporter tas bort.
• Ekonomisk ersättning till deltagare i uppföljningsansvaret till ungdomar under 20 år som inte studerar eller arbetar tas bort.
• Korttidshemmet Smedjan för barn och ungdomar som har stöd enligt LSS läggs ned.
• LSS-boendet Smedjan läggs ned.

Moderat sidbyte stärkte SD-majoriteten i Skinnskatteberg

Sedan SD-kommunalrådet avsattes i början av maj har Skinnskattebergs kommun varit utan politisk ledning. Först efter mer än tre månader valdes ett nytt kommunalråd. Alla försök att ena den opposition som avsatte det förra kommunalrådet hade misslyckats. Ett av oppositionspartierna, Moderaterna, hade till och med bytt sida efter att gruppledaren Bo Öberg (M) erbjudits en post som kommunstyrelsens förste vice ordförande. De här turerna är förstås i topp för läsekretsens intresse i augusti. Även andra inlägg om den politiska och ekonomiska krisen i Skinnskatteberg dominerar fortfarande tioitopplistan. Se inläggen 3,5,7 och 8. En klassiker som annars biter sig fast i toppen är frågan om vad det är för skillnad mellan län och landskap.

Antal sidvisningar var i augusti 12 383 (11 470 juli). Flest besökare kom från Sverige, Singapore, USA, Israel, Tyskland, Storbritannien, Ryssland, Nederländerna, Irland, Frankrike, Hongkong och Spanien. Ströbesökarna var från Danmark, Finland, Indonesien, Japan, Lettland, Norge och Slovakien.

Dom tio mest visade inläggen i augusti: 

1	Österberg: "Det behövs ett 'hyggligt' kommunalråd" (ny)
2	SD-styret i Skinnskatteberg får förstärkning av Moderaterna (ny)
3	JO vill ha svar av Skinnskatteberg om krångel med utlämnande av fakturor (ny)
4	Vad är det för skillnad mellan län och landskap? (1:a)
5	Alltför höga kommunalrådsarvoden hotar demokratin, effektiviteten och rättssäkerheten (ny)
6	Dyrare service i Skinnskatteberg: Ineffektivitet eller bättre kvalitet? (ny)
7	Om dom valda misslyckas med att låsa upp politiskt baklås får man välja nya (5:a)
8	Fri information är demokratins livsluft (2:a)
9	Sköldin i tiden Del 1: Den uppstudsige skomakaren som blev fabrikör (ny)
10	Dagens provianteringsresa (ny)