Så här röstade dina representanter om ansvarsfrihet

Kommunfullmäktige i Skinnskatteberg beslöt förra måndagen att bevilja bl a kommunstyrelsen och socialnämnden ansvarsfrihet. När det gäller kommunstyrelsen var det elva som tyckte att styrelsen hade skött sig bra, tre att dom misskött sig så mycket att dom inte borde ha ansvarsfrihet och tre kunde inter bestämma sig, utan la ned sina röster.

När det gäller fråga om ansvarsfrihet, så får inte dom direkt berörda, d v s dom som själva sitter i den styrelse eller nämnd som det gäller, vara med och rösta. Dom är jäviga. Men då ska det fyllas på med ersättare, så att det ändå blir 25 som röstar.

Dom här ledamöterna, eller ersättare som röstat i stället för jäviga, gav kommunstyrelsen godkänt:

Pär Hultman (SD)

Mikael Karlsson (SD)

Nicklas Heleander (SD)

Lennart Lidqvist (L)

Vanja Leneklint (L)

Kristina Bergstedt (L)

Susanne Karlsson (L)

Anita Karlsson (L)

Marie Tollefsen Markström (M)

Staffan Strid (M)

Ulf Kjellin (C)

 Emot ansvarsfrihet röstade: 

Roger Ingvarsson (S)

Helena Cederberg (V)

Benny Wallin (V)

 Och dom tre som la ned sina röster var: 

Klaus Jesse (S)

Ewa Wikström (S)

Ricky Sten (S)

 Bara fyra av nio sossar röstade. Det fanns helt enkelt inga närvarande ersättare som kunde gå in och rösta. Det hade gått att få upp det till sex av nio, eftersom Socialdemokraterna har två ersättare, som inte var på plats. Där hade gruppledaren Lena Lovén Rolén helt enkelt misslyckats med sitt uppdrag. Men några ytterligare finns inte, så två S-stolar förblev tomma. 

Lika illa var det för Sverigedemokraterna. Dom ”borde” ha varit sex, men det var bara tre som röstade. Men här är situationen sådan, att dom helt enkelt inte har fler ersättare. Det har på grund av avhopp och annat blivit slut på listan. 

I omröstningen om socialnämnden var det 13 som var nöjda med nämndens insats, medan 8 inte ville ge ansvarsfrihet. Dom här röstade för ansvarsfrihet: 

Ewa Olsson Bergstedt (SD)

Jonny Emtin (SD)

Pär Hultman (SD)

Mikael Karlsson (SD)

Nicklas Heleander (SD)

Carina Sandor (L)

Tobias Jarstorp (L)

Lennart Lidqvist (L)

Kristina Bergstedt (L)

Susanne Karlsson (L)

Bo Öberg (M)

Marie Tollefsen Markström (M)

Sonja Råberg (C)

 Mot att bevilja ansvarsfrihet röstade: 

Lena Lovén Rolén (S)

Arne Hjorth (S)

Pentti Lahtinen (S)

Ewa Wikström (S)

Ricky Sten (S)

Mikael Nilsson (S)

Fredriks Skog (V)

Benny Wallin (V)

Också här är det S och SD som inte lyckats få fullt lag. Det fattades två socialdemokrater och en SD:are.

 

Mörkläggning av budgetförslag i Skinnskatteberg i topp i september

I september har budgetprocessen inför 2025 dragit igång i Skinnskattebergs kommun. Från den politiska kommunledningen (SD och L) har man försökt att hemlighålla planerade nedskärningar. Men det har förstås läckt. Och läckorna har lett till stor ilska. Med nästan sömngångaraktig säkerhet har kommunledningen siktat in sig på nedskärningar i välfärden som drabbar marginaliserade grupper. Inlägg om budgetförslagen som hittat in på septembers tio-i-topplista är nummer 1, 2, 4, 5 och 8. Mörkningsförsöken i framförallt budgetprocessen, men även i andra sammanhang har också väckt stor uppmärksamhet. Läs om mörkandet i inläggen 1, 5 och 7. I topp finns inlägget om hur nedskärningarna i socialnämnden skulle mörkläggas. Det handlade bland annat om den utskällning efter noter som kommunalrådet (SD) bestod nämndens ledamöter med. Kritiska frågor hemlighölls utanför protokollet. Inga spår av kritik fick lämnas kvar. Istället betonades flera gånger hur enig nämnden hade varit. Inlägget om mörkläggningsförsöken i socialnämnden visades 800 gånger.

Antal sidvisningar var i september 9 349 (12 383 i augusti). Flest besökare kom från Sverige, USA, Singapore, Israel, Irland, Tyskland, Indonesien, Indien, Frankrike, Ryssland, Storbritannien. Danmark, Finland och Kroatien. Ströbesökarna var från Belgien, Hongkong, Nederländerna, Norge och Spanien.

Dom tio mest visade inläggen i september: 

1	Det här var inte meningen att du skulle få veta (ny)
2	Stora nedskärningar i den sociala sektorn i Skinnskatteberg (ny)
3	Klarar Jonny Emtin (SD) av att leda Skinnskatteberg? (ny)
4	Skinnskattebergs tillbakasatta och styvbarn (ny)
5	Det här var det inte heller meningen att du skulle få reda på (ny)
6	Vad är det för skillnad mellan län och landskap? (4:a)
7	Lydqvists (L) försök skydda kommunstyrelsen från insyn fick bakläxa (ny)
8	Socialas budget i Skinnskatteberg får internet att koka (ny)
9	Stadigt förankrad på tredje sista platsen (ny)
10	Kommunalråd (SD) rundar demokratin? (ny)

 

 

Det här var inte meningen att du skulle få veta

Skinnskattebergs socialnämnd har nu beslutat om dom drastiska nedskärningar som jag tidigare skrivit om här. Beslutet var enhälligt, vilket särskilt påpekas i protokollet. För säkerhets skull lägger man också till att ”nämndens ledamöter är eniga i de beslut som tas.” Så det så, ingen emot.

Vilka var det då som var eniga. Enligt protokollet var dom beslutande Vanja Leneklint (L). Elisabeth Åberg (L), Klaus Jesse (S), Roger Ingvarsson (S) och Therese Emtin (SD). Det är alltså dessa som är ansvariga för beslutet. Dessutom närvarade två ej tjänstgörande ersättare: Anette Sjöblad (SD) och Hans Neld (V), ekonomichefen Jessica Andersson och socialchefen Ritwa Frang. Dom fyra är alltså inte ansvariga för beslutet. Vänsterns Hans Neld försökte till och med markera sin kritik, men tystades brutalt ned. Mer om det kommer senare.

Dessutom fanns en hemlig gäst. Ingen mindre än det fascistiska kommunalrådet Jonny Emtin (SD). Han finns inte upptagen i protokollet bland ”övriga deltagare”, men enligt samstämmiga uppgifter från flera källor var han där. Och vad gjorde han där då? Jo, enligt samma källor skällde han ut nämndens ledamöter efter noter. Vad hade dom stackarna gjort? Jo, dom hade läckt beslutsunderlaget med dom saftiga nedskärningarna. Det var inte meningen att det skulle komma till allmänhetens kännedom att:

• Lönebidragsanställningar tas bort
• Naturvårdsgruppen som jobbar med vandrings-, cykel- och kanotleder läggs ned.
• Sysselsättningsprojekt läggs ned.
• Integrationshandläggare tas bort.
• Alltjänst som mot avgift utför service till pensionärer, som gräsklippning, snöskottning och transporter tas bort.
• Ekonomisk ersättning till deltagare i uppföljningsansvaret till ungdomar under 20 år som inte studerar eller arbetar tas bort.
• Korttidshemmet Smedjan för barn och ungdomar som har stöd enligt LSS läggs ned.
• LSS-boendet Smedjan läggs ned.

Folk kunde ju kanske bli upprörda, och vem vet, kanske ha fräckheten att försöka påverka den eniga socialnämnden. Min publicering väckte i alla fall stort intresse. Till dags dato har inlägget visats 641 gånger, förmodligen mest till ortsbor och i så fall var sjunde Skinnskattebergare. På FB-sidan ”Värt att veta i Skinnskatteberg” länkades det till blogginlägget, vilket föranledde ett 80-tal kommentarer. Dom flesta ilskna. Inte kul för ett auktoritärt styre. Det måste tystas ned. I dom flesta andra kommuner, med ett mer demokratiskt sinnat styre hade beslutsunderlaget lagts ut på förhand på kommunens hemsida, och man hade glatt sig åt om medborgarna engagerat sig. Icke så i SD:s Skinnskatteberg.

Vänsterpartiet är representerat i socialnämnden med en ersättare för en socialdemokratisk ledamot. Det var en del av den överenskommelse som S och V gjorde efter valet, och som ensidigt sades upp av förrförra avsatta kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S). Hennes skäl var att hon ville bli av med V:s gruppledare Fredrik Skog som enligt samma överenskommelse valts till Kommunstyrelsens Ledningsutskott. Förargligt nog glömde hon bort Vänsterns ersättarplats i Socialnämnden.

En ersättare som inte tjänstgör för en frånvarande ledamot har rätt att yttra sig, men hen får inte lägga förslag och inte heller delta i beslut. Däremot brukar det finnas en möjlighet att anteckna ett särskilt yttrande till protokollet, där hen redovisar sin inställning. Så gjorde Vänsterns Hans Neld. Så här skrev han:

Ambitionen att effektivisera socialnämnden är god men budgeten och de omfattande förändringarna borde ha förberetts med analys av behovet av stöd och lokaler.

Hur många lönebidragsanställda har vi haft under de senaste åren? Kan behovet av arbetsledning ordnas med färre anställda?

Hur många individer har under senaste åren behövt boendestödjare? I dagsläget står det att det är 13 st. Kan detta behov tillgodoses av personalen i hemtjänsten? 

Hur många har under senaste åren saknat bostad i kommunen? Är orsakerna utredda? Utmärkt att det finns planer på alternativa boende då Lotsen avvecklas.

Finns det erfarenhet från andra kommuner som lyckats bättre med att förebygga och motverka missbruk?

Direkt eller indirekt berör “effektiviseringarna” individer med extra skydds- och hjälpbehov såsom psykiskt sjuka, personer med skadligt bruk eller beroende och barn.

Rätten att göra ett sådant särskilt uttalande till protokollet är inte reglerat i lagen, men praxis är att det ska godkännas av ordföranden. Döm om Hans Nelds förvåning när hon argt sa nej. Det blir inget i protokollet. Beslutet skulle se ut som ”enhälligt”, och där ”alla var eniga”. Hur skulle det se ut om medborgarna får veta att någon i socialnämnden var kritisk?

Men praxis är också att det ska stå i protokollet att ordföranden nekat någon att göra ett särskilt yttrande till protokollet. Och det gör det förstås inte. Det ska inte finnas ens ett spår av kritik. I Sveriges Kommuner och Regioners normalarbetsordning för nämnder står det också ”Om ordförandens bedömning ifrågasätts, får nämnden ytterst avgöra om yttrandet ska tillåtas.” Det blev heller aldrig aktuellt. Sånt trams håller inte det Liberal-fascistiska styret på med. En ska bestämma.

Slutligen en liten extra knorr, som ändå tyder på en viss känslighet för opinionen. I nämndens beslut görs ett undantag för den verksamhet som bedrivits av det nedläggningshotade Alltjänst: Att mot betalning utföra vissa tjänster åt pensionärer, som gräsklippning, snöskottning och transporter. Därför skriver man ”Socialnämnden konstaterar att Pensionärsservice i någon form ska fortsatt finnas inom Skinnskattebergs kommun. Förvaltningen behöver utreda i vilken form verksamhet kan bedrivas.”

I en kommun där mer än en tredjedel av väljarna (37 procent) är pensionärer skulle det kanske vara lite riskabelt i nästa val om man försämrar servicen till dom. Att mangla dom med extra skydds- och hjälpbehov som psykiskt sjuka, missbrukare, dom som befinner sig långt från arbetsmarknaden och flyktingar tappar man nog inte så många röster på. Slugt!

 

 

Skinnskattebergs tillbakasatta och styvbarn

 

Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre, Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.

Per Albin Hansson, 1928

Per Albin Hansson

I det lilla folk- och medborgarhemmet som utgörs av Skinnskattebergs kommun föreslås nu drastiska nedskärningar i den sociala sektorn. Det är nedskärningar som drabbar dom tillbakasatta, dom beroende, dom plundrade. Kort sagt samhällets styvbarn. Argumentationen för nedskärningarna följer två dolska spår: Det första argumentet ligger i själva beteckningen. Nedskärningarna och nedläggningarna kallas inte för sina rätta namn. Istället kallas dom ”effektiviseringar”. Vem kan vara emot att ineffektiv verksamhet försvinner?

Det andra dolska argumentet ligger i hur deltagandet i dom olika åtgärderna och verksamheterna som föreslås bli slopade beskrivs. Antalet deltagare i var och en kan räknas på ena handens fingrar, ibland bara på ena handens tumme. Detta ska vi förmodligen se som ett tecken på verksamhetens ineffektivitet, men också som ett tecken på att behovet egentligen inte finns. Varför försöka laga det som inte är trasigt?

Låt oss börja med effektiviteten. Effektivitet är den nytta man får ut per satsade resurser. Är nyttan per krona hög är det effektivt. Är nyttan per krona liten eller ingen är det ineffektivt. Här måste vi förstå skillnaden mellan privat vinstdrivande verksamhet och offentlig skattefinansierad verksamhet. Nyttan för ägaren av den vinstdrivna verksamheten är vinst. En verksamhet som inte bidrar till vinst har för ägaren inget värde. Förlustbringande verksamheter måste skalas bort. Det vinstdrivna företaget använder verksamhet för att göra pengar.

I den samhälleliga verksamheten är det tvärtom. Här används pengar för att göra verksamhet. Ägarens, vi alla medborgares, intresse är att lösa problem, att fylla behov. Inte att göra pengar. Om en verksamhet läggs ned kvarstår problemen och dom ouppfyllda behoven. Nedläggning motverkar syftet, till skillnad från i den vinstdrivna sektorn där nedläggning bidrar till att lösa problemet.

Effektivitet har alltså en alldeles annorlunda innebörd i det allmänna och i det privata. Hur är det då med det andra dolda argumentet: ”Det låga deltagarantalet pekar på att behovet egentligen inte finns”? Vi ska se på några tecken på omfattningen av antalet styvbarn och tillbakasatta i det lilla ”folk- och medborgarhemmet” Skinnskattebergs kommun.

Socialstyrelsen inventerade hemlösheten i Sveriges kommuner år 2011. Om man räknar med att den procentuella andelen hemlösa är densamma i alla kommuner, borde det finnas åtminstone 15 hemlösa i vår kommun.

Sex personer av 1 000 behandlades i sjukvården på grund av missbruk av alkohol och narkotika. Det skulle motsvara 25 personer i Skinnskatteberg. Och då är det bara toppen på isberget.

På faktaunderlag från den nationella folkhälsoenkäten 2023 drog Folkhälsomyndigheten slutsatsen att nio procent av befolkningen 16 år och äldre var utsatt för allvarlig psykisk påfrestning. Nio procent av skinnskattebergarna, det är 336 personer det. Myndigheten uttrycker det så att ”allvarlig psykisk påfrestning kan indikera att man har ett psykiatriskt tillstånd.

Statistiska Centralbyrån (SCB) redovisade 2021 att 4,6 procent av hushållen hade ”låg inkomststandard” eller vad som kallas absolut fattigdom. Absolut fattigdom innebär att inkomsterna inte räcker till nödvändiga levnadsomkostnader. 4,6 procent av hushållen, det innebär att 102 av 2 218 hushåll i Skinnskatteberg är fattiga.

Det finns hemlösa, missbrukare, psykisk ohälsa och fattigdom. Det är folkhemmets styvbarn, som fortsatt lämnas utanför om verksamheter riktade för att stödja dom kastas på sophögen. Men vad ska man istället göra? Om verksamheten är ”ineffektiv” får man göra den effektivare. Man får börja med att kartlägga problemen. Hur många är styvbarnen? Och man måste söka upp dom för att tillsammans se vad man kan göra åt deras problem. Och man får ändra eller starta om verksamheter som professionellt och solidariskt stöder och hjälper. Men då blir det nog ingen besparing. Besparingar får göras på annat håll i samhället, eller i kommunen. Besparingar som drabbar dom privilegierade, dom härskande och plundrarna och inte dom tillbakasatta, dom beroende och plundrade.

 

Socialas budget i Skinnskatteberg får internet att koka

Det kokar på Internet efter avslöjandet av planerna för nedskärning i socialförvaltningen i Skinnskatteberg. Jag lade ut inlägget i fredags. Alldeles nyss hade 458 personer varit inne på sidan. Det motsvarar mer än 10 procent av kommuninvånarna. På FB-sidan ”Värt att veta i Skinnskatteberg” fanns 76 kommentarer publicerade. Fler kommentarer finns också på FB-sidan ”Skinnskattebergs kommun – tvärpolitiskt samtal om framtiden” och här på bloggen.

Många debattinlägg handlar om det orimliga i hur dom föreslagna nedskärningarna särskilt var riktade mot svaga grupper i samhället. Här är några axplock:

• Alltid dom äldre som blir drabbade.
• Man kan innerligt hoppas att det sätt stopp för de flesta av dessa förslag som i stort sett drabba de ”svagaste grupperna” i samhället.
• Jag blir bara ledsen när man ser hur dom som redan har det lite kämpigt både ekomoniskt och rent praktiskt får det sämre.
• Det drabbar oskyldiga och de som behöver kommunens stöd i jobbiga tider och utmaningar, inte att mattan rycks undan dem så de faller.
• Det skulle vara katastrof om nedskärningarna genomförs.

Ett par kommentatorer pekar också på att det som i stunden ser ut som besparingar i själva verket innebär att kostnaderna ökar: ”Förstår de inte att dessa neddragningar kommer att kosta ännu mer på sista raden?” Redan på kort sikt kommer kostnaden att vältras över genom att ”kostnaden för försörjningsstöd kommer att öka markant.” Det blir också en ökad arbetsbelastning för redan nedtyngd personal inom individ- Och familjeomsorgen.

Det finns en risk för skattehöjning som konsekvens av budgetkrisen: ”Nödutgången tror jag blir skattehöjning."

Många har noterat att allt starkare signaler börjar höras om nedläggning av små ohållbara kommuner och nya sammanslagningar. Fortsätter det så här är kommunens självständighet hotad: ”Den här kommunen har fan blitt ett stort jävla skämt”, ”vi kan inte längre vara en egen kommun” och ”finns det ingen som kan rädda vår kommun?”

Ett annat tema är vem eller vilka det är som ansvarar för att den prekära situationen har uppstått. Partipolitiskt läggs ansvaret på den styrande SD+L+C-koalitionen, numera förstärkt med M. Dom enskilda politiker som särskilt pekas ut som ansvariga i kommentarerna är Ewa Olsson Bergstedt (SD), Jonny Emtin (SD), Elisabeth Åberg (L) och Bo Öberg (M)

• SD styr kommunen med liberalpartiet. Två års totalt förfall. Fullständig passivitet och genuin okunskap.
• Vi har en kommunekonomi som av SD/L/C på två år körts rakt ner i träsket. Och nu har M anslutit sig till gänget också.
• Elisabeth Åberg är 100 % ansvarig.
• Det är 100 % Elisabeth Åbergs och Ewa/Jonnys ansvar,
• Det är ju uppenbart att både Jonny Emtin och Elisabeth Åberg inte har förmågan att klara av sina uppdrag.
• Men finns det ingen som kan sätta stopp för Åberg Öberg?
• Nu får dom jesej.

Några pekar också på dom omfattande korrupta beteenden i kommunen som jag flera gånger har skrivit om här: ”Girigheten är viktigare än konsekvensen”, ”Pengarna som vi skattebetalare lägger ut går ju till avgångsvederlag och fallskärmar” och ”De flesta verkar mest skydda sin egne makt och inkomst.”

Ett tredje viktigt tema i diskussionen är vad som kan göras. Ett förslag är någon form av direkt aktion: ”Det finns endast ett sätt att påverka och eventuellt stoppa detta och det är att invånarna agerar och protesterar.” Dom flesta är av den åsikten att ansvaret kommer att utkrävas av väljarna i nästa val:

• Vi skattebetalare får de politiker vi väljer och många inser nog att de valde fel för två år sen.
• Det absolut bästa vi kan och ska göra, är att få bort bakåtsträvarna.
• Deppa inte. Det blir bättre i andra halvlek.
• Jag lever i tron att folket kan säga stopp innan det är för sent. Bara det kan rulla på till valet 2026.
• Valet 2026 måste rensa ut.
• Vad kostar det L och M att låta sig styras av SD??
• L kommer att ta storstryk i valet 2026.

I den opinion som kommer till uttryck i diskussionen på nätet råder det en ganska stor enighet om att:

De föreslagna nedskärningarna i socialförvaltningens verksamhet drabbar svaga och marginaliserade grupper i samhället. Det är den politiska kommunledningen SD+L+C som är ansvarigt för den ekonomiska situationen. Särskilt utpekas kommunstyrelsens och socialnämndens respektive ordförande. Väljarna kommer att utkräva ansvar av dom styrande partierna i valet 2026.

 

Stora nedskärningar i den sociala sektorn i Skinnskatteberg

Socialnämnden i Skinnskatteberg fick inte ansvarsfrihet eftersom man inte agerat på ett galopperande budgetunderskott. Fullmäktige beslöt också att sparka nämndens ordförande Elisabeth Åberg (L) på grund av hennes passivitet inför den ekonomiska krisen. Efter att Moderaterna låtit sig köpas genom att gruppledaren Bo Öberg fått ett arvoderat uppdrag valdes Åberg, som Moderaterna varit med om att avsätta, på nytt till ordförande.

Socialnämnden fick i budgeten för i år 133 miljoner kronor. Trots ökade kostnader bland annat på grund av inflationen måste nu detta pressas ned till 131 miljoner. Nu är man tvungen att ta itu med den ekonomiska krisen. Vid nämndens sammanträde den 9 september finns det förslag på nedskärningar med sammanlagt 12 miljoner kronor.

Nedskärningarna drabbar dom svagaste grupperna i kommunen: dom som står långt från arbetsmarknaden, flyktingar, funktionshindrade och personer med psykisk ohälsa. Framförallt sker det genom nedläggning av arbetsmarknadsenheten och nedläggningar inom LSS-verksamheten. LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, handlar om stöd till dom med utvecklingsstörning, autism, begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada och andra stora fysiska eller psykiska funktionshinder. Nedskärningarna kallas ”effektiviseringar”, men det är bara nyspråk. En verksamhet som försvinner blir ju inte effektivare. Den försvinner. Här är dom viktigaste förslagen:

• Lönebidragsanställningar tas bort
• Naturvårdsgruppen som jobbar med vandrings-, cykel- och kanotleder läggs ned.
• Sysselsättningsprojekt läggs ned.
• Integrationshandläggare tas bort.
• Alltjänst som mot avgift utför service till pensionärer, som gräsklippning, snöskottning och transporter tas bort.
• Ekonomisk ersättning till deltagare i uppföljningsansvaret till ungdomar under 20 år som inte studerar eller arbetar tas bort.
• Korttidshemmet Smedjan för barn och ungdomar som har stöd enligt LSS läggs ned.
• LSS-boendet Smedjan läggs ned.