Det goda hemmet känner
icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga
styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre, Där försöker ingen skaffa sig
fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage.
I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på
det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla
sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och
tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.
Per Albin Hansson, 1928
Per Albin Hansson |
I det lilla folk- och medborgarhemmet som utgörs av Skinnskattebergs kommun föreslås nu drastiska nedskärningar i den sociala sektorn. Det är nedskärningar som drabbar dom tillbakasatta, dom beroende, dom plundrade. Kort sagt samhällets styvbarn. Argumentationen för nedskärningarna följer två dolska spår: Det första argumentet ligger i själva beteckningen. Nedskärningarna och nedläggningarna kallas inte för sina rätta namn. Istället kallas dom ”effektiviseringar”. Vem kan vara emot att ineffektiv verksamhet försvinner?
Det andra dolska argumentet ligger i hur deltagandet i dom
olika åtgärderna och verksamheterna som föreslås bli slopade beskrivs. Antalet
deltagare i var och en kan räknas på ena handens fingrar, ibland bara på ena
handens tumme. Detta ska vi förmodligen se som ett tecken på verksamhetens
ineffektivitet, men också som ett tecken på att behovet egentligen inte finns.
Varför försöka laga det som inte är trasigt?
Låt oss börja med effektiviteten. Effektivitet är den nytta
man får ut per satsade resurser. Är nyttan per krona hög är det effektivt. Är
nyttan per krona liten eller ingen är det ineffektivt. Här måste vi förstå
skillnaden mellan privat vinstdrivande verksamhet och offentlig
skattefinansierad verksamhet. Nyttan för ägaren av den vinstdrivna verksamheten
är vinst. En verksamhet som inte bidrar till vinst har för ägaren inget värde.
Förlustbringande verksamheter måste skalas bort. Det vinstdrivna företaget
använder verksamhet för att göra pengar.
I den samhälleliga verksamheten är det tvärtom. Här används
pengar för att göra verksamhet. Ägarens, vi alla medborgares, intresse är att
lösa problem, att fylla behov. Inte att göra pengar. Om en verksamhet läggs ned
kvarstår problemen och dom ouppfyllda behoven. Nedläggning motverkar syftet,
till skillnad från i den vinstdrivna sektorn där nedläggning bidrar till att
lösa problemet.
Effektivitet har alltså en alldeles annorlunda innebörd i
det allmänna och i det privata. Hur är det då med det andra dolda argumentet:
”Det låga deltagarantalet pekar på att behovet egentligen inte finns”? Vi ska
se på några tecken på omfattningen av antalet styvbarn och tillbakasatta i det
lilla ”folk- och medborgarhemmet” Skinnskattebergs kommun.
Socialstyrelsen inventerade hemlösheten i Sveriges kommuner år 2011. Om man räknar med att den
procentuella andelen hemlösa är densamma i alla kommuner, borde det finnas
åtminstone 15 hemlösa i vår kommun.
Sex personer av 1 000 behandlades i sjukvården på grund av missbruk av alkohol och narkotika. Det
skulle motsvara 25 personer i Skinnskatteberg. Och då är det bara toppen på
isberget.
På faktaunderlag från den nationella folkhälsoenkäten 2023
drog Folkhälsomyndigheten slutsatsen att nio procent av befolkningen 16 år och
äldre var utsatt för allvarlig psykisk
påfrestning. Nio procent av skinnskattebergarna, det är 336 personer det.
Myndigheten uttrycker det så att ”allvarlig psykisk påfrestning kan indikera
att man har ett psykiatriskt tillstånd.
Statistiska Centralbyrån (SCB) redovisade 2021 att 4,6
procent av hushållen hade ”låg inkomststandard” eller vad som kallas absolut fattigdom. Absolut fattigdom innebär
att inkomsterna inte räcker till nödvändiga levnadsomkostnader. 4,6 procent av
hushållen, det innebär att 102 av 2 218 hushåll i Skinnskatteberg är
fattiga.
Det finns hemlösa, missbrukare, psykisk ohälsa och
fattigdom. Det är folkhemmets styvbarn, som fortsatt lämnas utanför om
verksamheter riktade för att stödja dom kastas på sophögen. Men vad ska man
istället göra? Om verksamheten är ”ineffektiv” får man göra den effektivare.
Man får börja med att kartlägga problemen. Hur många är styvbarnen? Och man
måste söka upp dom för att tillsammans se vad man kan göra åt deras problem.
Och man får ändra eller starta om verksamheter som professionellt och
solidariskt stöder och hjälper. Men då blir det nog ingen besparing.
Besparingar får göras på annat håll i samhället, eller i kommunen. Besparingar
som drabbar dom privilegierade, dom härskande och plundrarna och inte dom
tillbakasatta, dom beroende och plundrade.
Som att tekniska höjer hyrorna mot andra verksamheter för att rädda sitt eget skinn.
SvaraRaderaDet är ändå bara fantasisiffror i deras budget så det vore bättre att effektivisera där.
Hur mycket nytta per krona ger sektorchefen av sin kostnad på över 100 000 kr i månaden?
Minus x antal miljoner med tanke på den skada han utsatt kommunen för. Däremot så är ansvaret inte bara hans. Alla som skyddar honom för att de är fega eller har andra motiv har x miljoner på sina samveten också. Kopplat till honom och i annat agerande. Man kan nästan tro att de som skyddar är ute efter tvångsförvaltning av kommunen. För det är ju det som all misskötsel kommer leda till.
Radera