Brandstationsblåsningen del 3: Kommunen hotas av böter

Strax före valet började kommunen fälla skog och schakta på tomten för den tilltänkta och omstridda nya brandstationen i Skinnskatteberg. Det får man inte göra utan att ha marklov och startbesked från byggnadsnämnden. Lagen är solklar på den punkten:

I ett område som omfattas av en detaljplan krävs det marklov för
   1. schaktning eller fyllning, om åtgärden ändrar höjdläget mer än 0,5 meter och åtgärden inte innebär att markytan höjs eller sänks till den nivå som har bestämts i detaljplanen,
   2. åtgärder som i detaljplanen omfattas av krav på marklov, eller
   3. åtgärder som i detaljplanen regleras med stöd av 4 kap. 10 § och är
      a) trädfällning,
      b) skogsplantering, eller
      c) markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.

(Plan- och bygglagen 9 kap 47 §)

En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, om åtgärden omfattas av krav på
   1. bygglov, rivningslov eller marklov, eller
   2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

(Plan- och bygglagen 10 kap 3 §)

Om man bryter mot dom här bestämmelserna ska byggnadsnämnden besluta om en sanktionsavgift ("böter").

Miljö- och byggnadsnämnden har vid sitt möte nu den 5 november att ta ställning till ett förslag från nämndens egen förvaltning att besluta att kommunen måste betala 190 192 kronor i sanktionsavgift.

Bild från Miljö- och byggnadsnämndens handlingar

Kommunstyrelsens ordförande, kommunalrådet Jonny Emtin har i ett yttrande bestridit att det har gjorts något allvarligt fel. Han tycker att avgiften ska sättas ned och hänvisar till en paragraf om att man kan göra det om felet t ex beror på sjukdomsfall. Inga sådana sjukdomsfall har redovisats.

Nu prövas miljö- och byggnadsnämndens ledamöters -  Eric Zillén (L), Niklas Heleander (SD) och Klaus Jesse (S) – integritet ("ryggrad").  

Kort sammanfattning av brandstationsblåsningen

19 maj Nästan alla brandmän säger i en samordnad och olaglig aktion upp sig

Maj-juni Det blåses upp en "folkstorm" på sociala medier. Mer eller mindre stolliga inlägg hotar med att hus kommer att brinna ned till grunden och folk kommer att drunkna eller dö av hjärtstopp

22 juni Fullmäktige beslutar på ett förfalskat ekonomiskt underlag att bygga den nya dyra brandstationen

9 september Det rapporteras att avverkning och schaktning startat på den tilltänkta brandstationstomten

10 september Det rapporteras att brandmännens massuppsägning tas tillbaka

13 september Valdagen: Högerstyret förlorar 3 procent och ett fullmäktigemandat, men behåller majoriteten i fullmäktige. SD ökar från 43 procent av styret till 62 procent.

Det ser onekligen ut som om böterna på närapå 200 000 kronor är en extra avgift för att Jonny Emtin (SD) till glädje för hans egen plånbok ska få fortsätta som kommunalråd i fyra år till.

Det motsvarar en femtilapp per kommuninvånare. En piss i Atlanten i jämförelse med vad den nya brandstationen kommer att kosta. Man räknar med ökade årliga kostnader på inemot 2 miljoner, eller 500 kronor per invånare.

Skinnskattebergs räddningstjänst är redan nu dyrast i länet (1 975 kronor per invånare). Så den extra avgiften för att ha Jonny Emtin (SD) som kommunalråd är ju inte mycket att bråka om.

Brandstationsblåsningen del 2: Brandmannakrisen

Frågan om en ny brandstation i Skinnskatteberg har stått på agendan rekordlänge utan att det varit möjligt att komma till ett beslut som kunnat verkställas. I ett tidigare inlägg har jag dragit upp tidslinjen sedan brandstationsfrågan först kom upp på den politiska dagordningen 2014.

Nu finns ett beslut om att bygga en ny brandstation som ska stå färdig 2028. Vad var det som hände? Hur kunde det komma till något som ser ut som ett avslut?

Berättelsen om slutfasen kan delas in i olika skeden. I maj hotar nästan alla deltidsbrandmän att säga upp sig. Efter massuppsägningsbeskedet utbryter stor oro i opinionen som kommer till uttryck både på sociala media och i  ”gammelmedia”. Strax efter midsommar tar fullmäktige beslut om byggande av den nya brandstationen. Valet i september innebär visserligen en framgång för Sverigedemokraterna, men en tillbakagång för dom partier som stött byggbeslutet. Några dagar efter valet meddelas att brandmännen tar tillbaka sitt uppsägningshot.

Brandmännen säger upp sig för att påverka politikerna

I protest mot den dåliga arbetsmiljön på brandstationen och i protest mot att kommunens politiker inte efter tolv år lyckats fatta ett beslut om en ny brandstation meddelas att nästan samtliga deltidsbrandmän säger upp sig från den första september. Med tre månaders uppsägningstid innebär det att kommunen kommer att stå utan brandmän och därmed i praktiken utan räddningstjänst från den sista november.

Det är en uppenbarligen samordnad aktion. Alla uppsägningar är undertecknade samma datum. Brandchefen uttrycker förståelse för aktionen. Han delar uppfattningen att arbetsmiljön är dålig och frustrationen över den rekordsega politiska processen.

Bland deltagarna i protestaktionen finns bl a kommunens säkerhetsskyddschef och beredskapssamordnare, båda med brandchefen som närmaste chef. Här märks också den tidigare liberala politikern Gabriel Andersson som inför valet 2022 var den samlade högerns kommunalrådskandidat.

Brandchefens roll är svårtolkad. När SVT i maj 2026 ställer frågan: Du som chef har ju ett arbetsmiljöansvar – har du anmält dina anställdas dåliga arbetsmiljö till Arbetsmiljöverket? Blir svaret: ”Ja, flera gånger. Men det händer inget och jag vet inte varför”. Om det är sant eller ej att han gjort anmälningar till arbetsmiljöverket vet vi inte. Däremot vet vi att det i myndighetens diarium för perioden juli 2002 till april 2026 finns 94 ärenden som handlade om Skinnskattebergs kommun. Inget av dessa hade räddningstjänsten som arbetsställe. Om brandchefen talar sanning om sina anmälningar måste det betyda att myndigheten slarvar med diarieföringen.

Det är svårt att undvika slutsatsen att massuppsägningen är avsedd att vara en påtryckning på kommunens beslutsfattare. Den samordnade uppsägningen och den roll som brandchefen, hans underchefer och en politiker med förflutet som ledande liberalpartist är tydliga tecken.

 

Vad säger lagen om politiska stridsåtgärder?

I en dom från 2018 har Arbetsdomstolen slagit fast att det är en stridsåtgärd ”om en grupp arbetstagare efter tyst eller uttrycklig överenskommelse säger upp sig i syfte att t ex framtvinga högre lön”.

Samordnade protestaktioner som bryter mot fredsplikten är inte tillåtna och parterna är enligt lag skyldiga att vidta åtgärder för att se till att de upphör. När kollektivavtal gäller råder fredsplikt. Då är det förbjudet att vidta stridsåtgärder för att påverka eller förändra gällande avtalsvillkor. Detta är en grundläggande princip för den svenska modellen.

Enligt lagen om offentlig anställning är stridsåtgärder i syfte att påverka politiska förhållanden alltid otillåtna för arbetstagare inom den offentliga sektorn.

Förening som är bunden av kollektivavtal är enligt kollektivavtalslagen skyldig att söka hindra sina medlemmar att vidta olovlig stridsåtgärd eller att om sådan redan vidtagits söka förmå dem att häva den.

Stor oro utbryter i samhället

Efter massuppsägningen flammar oroliga inlägg upp på sociala medier. Att massuppsägningen innebär att kommunen blir utan räddningstjänst tycks vara den allmänna utgångspunkten. Här är några belysande citat: ”Vi måste sluta tjafsa annars så har vi ingen räddningstjänst”, ”De är viktigt att vi har en brandstation” och ”Vad vore Skbg utan en Brandkår???” Även ledande politiker är med på noterna. Kommunalrådet Jonny Emtin säger i en tidningsintervju att det blir svårt att driva en kommun utan räddningstjänst.

Riktigt upprörda känslor kommer till uttryck med farhågorna om hur det ska bli utan räddningstjänst: ”att veta att vi inte har våra brandmän kvar”. ”Dom åker på bränder. Drar upp oss ur vattnet. Startar och håller igång våra hjärtan i väntan på ambulans”, ”beredd att betala om någon får ett hjärtstopp för att ha våra brandmän kvar!” ”Skinnskatteberg utan brandkåren...vill politikerna ha det så o låta Skinnskatteberg brinna??”, ”det handlar ju ändå om att rädda liv”, ”Jag vill inte gärna att mitt hus ska brinna ner om det sker en olycka.”

Förra kommunchefen, senare M-politikern Marie Tollefsen Markström skriver: ”Om någon av oss får ett hjärtstopp, vem tror ni kommer ut och ser till att vi överlever, inte är det en ambulans från, i bästa fall, Fagersta. Nej, det är våra deltidsbrandmän, IVPA, i väntan på ambulans. Om vi har ett drunkningstillbud, inte är det väntan på en ambulans, utan våra deltidsbrandmän som kommer vara först på plats och starta livräddande insatser.”

Några objektiva mått på hur opinionen ser ut finns inte. I SCB:s medborgarundersökning där kommunen deltog 2022 och 2024 ställdes frågan om hur bra man anser att räddningstjänsten fungerar. Andelen som menade att den fungerar mycket bra sjönk från 58 procent till 48. Men det var ju innan det krisade till sig våren 2026.

Kan kommunen vara utan räddningstjänst?

Nej, det kan man ju inte. Räddningstjänsten är liksom t ex grundskolan och socialtjänsten en obligatorisk uppgift för kommunen. Det är en skyldighet för kommunen som regleras i Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Liksom med andra obligatoriska uppgifter finns det en statlig myndighet som ska se till att lagen följs. Exempel på sådana myndigheter är Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Skolinspektionen. För räddningstjänsten är det Myndigheten för civilt försvar.

Om myndigheten kommer fram till att kommunen inte följer lagen (och det vore konstigt om dom säger att en kommun som saknar räddningstjänst följer lagen) kan myndigheten utfärda ett föreläggande som kommunen är skyldig att följa. Lagstiftaren har förutsatt att kommunen följer dom förelägganden som kommer från myndigheten, så något särskilt straff finns inte.

Men om kommunen inte klarar av sina obligatoriska uppgifter är det förstås ett hot mot dess fortsatta existens. Enligt indelningslagen kan regeringen på egen hand ta initiativ till förändringar av den kommunala indelningen, d v s att lägga ned en kommun, dela den eller slå samman den med någon annan kommun.

Brandmannakrisens politiska konsekvenser

I den upprörda diskussion som flammade upp efter massuppsägningarna har det också funnits inslag av partipolitik. Berättelsen som fått ett visst fäste innebär att det är högerpartierna Liberalerna, Moderaterna och Centern, men framförallt Sverigedemokraterna som är the good guys, men att dom kämpat i en motvind från Vänstern och Socialdemokraterna. Någon lustigkurre menade att ” Vänsterextremisterna tycker det är rasism att bygga brandstation.”

Att långbänken skulle bero på motståndet från ”vänsterextremisterna” i Vänsterpartiet och Socialdemokraterna (!?) är väl lite hårdraget eftersom högerpartierna har haft majoritet i kommunfullmäktige sedan 2014, alltså under hela den tid när vänsterkrafterna beskylls för att ha förhalat frågan.

Kommunalrådet Emtin (SD) tror att det är namninsamlingar och överklaganden som underförstått vänsterkrafter ligger bakom, som har fördröjt det hela. Det han tänker på är förmodligen händelserna 2021-2022 när ett folkinitiativ krävde en folkomröstning i frågan och när fullmäktige fattade ett beslut som överklagades och upphävdes. Det blev ingen folkomröstning eftersom alla partier slöt upp bakom folkinitiativets krav, vilka man sen helt struntade i, och det upphävda beslutet hade man lätt kunnat göra om på rätt sätt.

Mer stolliga inlägg har menat att dom pengar som ett forskningsråd satsat på ett program varav en mycket liten del gått till ett delprojekt i Riddarhyttan gott skulle ha räckt till en ny brandstation. Samma stolle tror att hanteringen av överklaganden också kostat mångmiljonbelopp som om dom istället använts på rätt sätt med råge skulle räcka till att bygga en ny brandstation. Att det är vänsterkrafter som ligger bakom är tydligt. Att det skulle innebära att forskningsrådet och förvaltningsrätten skulle ha gett alla sina pengar till Skinnskatteberg för att bygga en ny brandstation säger stollen inget om.

Men en tolkning av valresultatet kan dock vara att högerpolitiker, sociala mediekrigare och stollar fått ett genomslag i valresultatet i september 2026. Det skulle i så fall framförallt handla om SD:s framgång. Tvärtemot den nationella trenden gick SD fram i kommunalvalet i Skinnskatteberg med hela 6,4 procentenheter och två nya fullmäktigemandat. Att M också ökade sin väljarandel med blygsammare 1,7 procentenheter och inga nya mandat följde däremot väl den nationella trenden. Ett mått på uppskattningen av moderaternas agerande i kommunen är också att skillnaden mellan kommunalvalsresultatet och utfallet av riksdagsvalet i samma kommun är hela 4,4 procent. Ett rejält underbetyg från dom egna väljarna alltså. Liberalerna backade också med hela 7 procent och tappade två mandat. Centern som dragit sig ur valet gjorde att ytterligare ett mandat i fullmäktige försvann.

Bilden är alltså splittrad. Dom något mer anständiga högerpartierna backar medan SD firar segrar. Om det nu är brandmannakrisen eller något annat som ligger bakom denna framgång vet vi ju förstås inte. Men alldeles osannolikt är det inte.

Det parlamentariska slutresultatet blir att högermajoriteten som ligger bakom brandstationsbeslutet blir kvar, men försvagad. Övervikten över V och S blir bara ett mandat, vilket bäddar för osäkerhet om vilka beslut som kommer att tas i olika frågor framöver. Eftersom det inte finns något kvittningssystem och eftersom det finns åtminstone ett parti som inte lyckats fylla sina ersättarplatser kan frånvaro från fullmäktigemöten på ett nästan slumpmässigt sätt få omkastade majoritetsförhållanden.

 

Brandstationsblåsningen: Så fördes alla bakom ljuset

Vad ska Skinnskattebergs nya brandstation kosta? Det har varit den springande punkten i den 12-åriga långbänken i den lokala politiken. Det var kostnaderna på inemot 60 miljoner kronor som 2021 fick mer än 700 kommuninvånare att skriva på ett folkinitiativ för att driva igenom en folkomröstning. Det blev ingen folkomröstning bara därför att alla partier anslöt sig till folkinitiativets krav om en utredning med olika alternativ. Någon sådan blev aldrig, och den tjänsteman som gjorde en preliminär sådan utredning fick helt enkelt sparken.

För det dyrast tänkbara alternativet har hela tiden borgerliga politiker, numera under Sverigedemokraternas befäl varit. För har också vissa tjänstemän i kommunen, framförallt brandchefen och en tidigare teknisk chef varit.

Kommunens dyraste investering någonsin

Ett stort spektakel i början av 10-talet var bygget av den nya vattenledningen från Färna till centralorten inklusive ett nytt vattenverk. Investeringen gick på 30 miljoner, vilket varf nästan dubbelt så dyrt som beräknat. I dagens penningvärde motsvarar det omkring 40 miljoner. I slutet av 50-talet byggdes den nya centralskolan, nuvarande Klockarbergsskolan. En skola i den storleksordningen kostade vid den tiden 1-2 miljoner, varav dock man fick statsbidrag till minst en femtedel. Den kommunala utgiften skulle då i dagens penningvärde motsvara 30 miljoner. Den nu föreslagna brandstationen uppges kosta minst 55 miljoner. Jag ska visa, att detta är på tok för lågt. Den brandstation som planeras kommer förmodligen att gå på minst 100 miljoner.

I den sista skälvande stunden av mandatperioden 2019-2026 lyckades dom här krafterna äntligen få till ett beslut i kommunfullmäktige. Nu skulle det ske! Det kom efter en kampanj där alla brandmän i en samordnad aktion först sa upp sig, för att när beslutet väl var fattat, ta tillbaka sina uppsägningar. Brandmännens aktion och en mobilisering på sociala medier skrämde upp invånarna. I sista vändan ledde det till att högermajoriteten  i årets val med minsta möjliga marginal lyckades behålla greppet. Men om den här kampanjen ska jag återkomma i ett senare inlägg.

Här ska vi istället se hur man bar sig åt för att dölja dom verkliga kostnaderna för både kommunfullmäktige och kommunens invånare. Hur bar man sig åt för att lyckas med denna mörkningaktion, som också hade syftet att få det att se ut som om det inte var så förskräckligt dyrt.

Så här gick det till

Något belopp framgick aldrig av vare sig fullmäktiges beslut eller av förslaget till beslut. Däremot fanns det vissa handlingar som skulle vara underlag för beslutet. Viktigast av dessa var ett ”anbud” daterat i maj 2025, där det framgick att anbudsgivaren erbjöd sig att göra markarbeten samt att uppföra byggnaden. Allt till en summa på 54,8 miljoner kronor.

Men det visar sig att det finns en förhistoria. Den 23 maj 2025 inkom till kommunen ett ”anbud” från M Ek AB som erbjöd sig att utföra markarbeten för den nya brandstationen. Det skulle kosta 54 785 000 kronor. M Ek AB är inte vilken firma som helst. Firman ska enligt bolagsregistret ”bedriva gräv- och schaktverksamhet samt därmed förenlig verksamhet.” Firman har också ett ramavtal med Skinnskattebergs kommun när det gäller just sådana jobb.

En liten utvikning om M Ek AB

Revisionsbyrån Connectura gjorde hösten 2025 en utredning med anledning av det s k rink-gate. Kommunstyrelsens ordförande Jonny Emtin hade köpt en begagnad hockeyrink. Den skulle installeras av M Ek, som dock anlitade T & J Service AB som underentreprenör. T & J Service AB ägs av Therese Emtin, som var gift med kommunalrådet. Kommunalrådet satt också i styrelsen för Thereses bolag. Konsulterna konstaterade att kommunalrådet hade varit jävig i rink-affären. Det visade sig också att det hade varit flera tillfällen när samma arrangemang hade tillämpats. Det ska väl tilläggas att det aldrig framgick av räkningarna från M Ek att det var Emtin som hade gjort jobbet. Intervjupersoner sa till konsulterna att det handlade om minst hälften. Eftersom M Ek under en treårsperiod hade fakturerat kommunen 14 miljoner kronor, handlade det alltså om stora pengar. Konsulterna kallade M Ek AB för en ”fakturakanal”, d v s vad vi andra också kallar bulvan.

Hur det hade gått till när kommunen frågade M Ek och när Ek skrev sitt ”anbud” vet vi inte. Vad vi vet är dock att det aldrig gjordes någon upphandling.

Nåväl, nu fanns det alltså ett underlag, ett slags kalkyl för markarbetena. Femtifem miljoner skulle det kosta. Men det var ju ett hus, en brandstation som kommunen skulle ha. Därför omarbetades Eks anbud lite inför fullmäktigebeslutet. För det första maskerades allt som tydde på att det var M Ek AB som lämnat offerten.

För det andra ändrades det på två ställen i det ursprungliga dokumentet: ”att utföra mark- och grund arbeten i enlighet med er förfrågan” ändrades till ”att utföra mark-grund & bygg arbeten i enlighet med er förfrågan.” Det finns i version 1 en lista över vad som ingår i offerten. En ny punkt har lagts till: ”Grund och byggnad enligt tillhandahållna ritningar.”

M Ek AB, som nu målats över med Tipp-Ex och som inte sysslar med att bygga hus, erbjuder sig nu hux flux att bygga en ny brandstation. Men det allra mest  mirakulösa är väl att kostnaden blir densamma som i ”anbudet” från maj 2025: 54 785 000 kronor. Men det skulle ju markarbetena kosta. Och nu tillkommer det också att bygga ett hus. Den som läser båda dokumenten parallellt skulle kunna dra slutsatsen att husbygget är gratis. Inget material går åt och inga arbetade timmar! Tjoho, vilket klipp.

Är version 2 ett resultat av pappslöjd?

Det finns fysiska tecken på att version 2 har tillkommit direkt manuellt. Man har skrivit ut M Eks version 1. Lite slarvigt målat över allt som pekar på M Ek (utom den oläsliga namnteckningen på slutet) med TippEx och klistrat in ny text på några ställen. På sina ställen kan man också ana skarvar mellan pappren. Sen har den nya versionen skannats eller fotograferats. Båda dokumenten är PDF-filer och ungefär lika stora om man skulle räkna bokstäverna. Men datafilerna är väldigt olika stora. Version 1 är 203 kB medan version 2 är 1 128 kB, alltså mer än fem gånger så stor. Så brukar det bli om man fotar eller skannar ett dokument i stället för att spara texten direkt. Vid granskning av dokumentegenskaperna har det också visat sig att version 1 är skapad den 23/5 2025 och version 2 den 15/6 2026.

Frågan är väl vem som hållit i saxen, björnklistret och Tipp-Ex-flaskan? Eller vem är det som har beordrat manipuleringen. Bedrägligt verkar det åtminstone vara. Och det är väl den som har beordrat manipuleringen som borde bära ansvaret.

Men ännu dyrare blir det nog i alla fall

I version 2 (den där husbygget inget kostar) finns det en lång lista över sånt som inte ingår i erbjudandet. Så här ser den ut:

Det är en hel del det. Det blir svårt att använda huset som brandstation utan t ex asfaltering, yttre belysning, dörrar, portar och fönster, grindar, trappor, räcken och staket, ventilation o s v.

Det går ju inte riktigt att mörka att det här är sånt som måste fixas, och att det kommer att kosta. Därför skrivs det i en annan utredning som ingår i beslutsunderlaget:

Kalkylen bygger på en bedömning av tidigare anbud och en uppskattning av liknande byggnationer som är gjorda i närtid. I nuläget bedöms detta vara ett tillräckligt kalkylunderlag för att beslut ska kunna fattas om att starta upp projektet. I summan på 55 mnkr är vissa väsentliga poster inte medräknade så en viss fördyrning bör finnas med i beräkningen av slutgilitig budget. Ett upphandlingsresultat kommer att svara på om kalkylen är i linje med budget eller om ett nytt beslut behöver fattas om utökad finansiering. (mina markeringar)

Ingen vet ju vad det kommer att kosta med dom ”väsentliga poster som inte är medräknade.” Och jag tror inte på att husbygget kostar noll kronor, utöver dom 55 miljonerna som markarbetena skulle kosta enligt version 1. En gissning, lika bra som någon annan, är väl att man kommer upp i sisådär en 90 miljoner.

Sen verkar det som om input i kalkylen är dom siffror som kom fram när det gjordes ett upphandlingsförsök 2021. Då skulle hela kalaset kosta 47 miljoner allt som allt. Det bifölls av det högerstyrda fullmäktige. Som tur var upphävdes beslutet senare under våren 2022 av Förvaltningsrätten.

Men om det stämmer att hela kalkylen bygger på siffrorna från 2021 men ändå slutar på minst 55 miljoner, måste man väl ändå ta hänsyn till att byggpriserna gått upp rejält sedan 2021. Enligt SCB har byggkostnadsindex ökat sen dess med 21,5 procent. Gör man det tillägget hamnar vi gott och väl över 100 miljoner kronor.

Om kostnaden är i linje med budget eller ej är en irrelevant fråga. Det finns helt enkelt inte några pengar avsatta i budgeten för brandstationsbygget.

Hur ska det gå?

Som jag ser det finns det tre möjliga utfall: Antingen så upphävs också det här beslutet av Förvaltningsrätten, och man får ta om hela projektet från början. Eller så faller man till föga och minskar ner anspråken och bygger en mindre omfattande brandstation. Men med all prestige som har laddats i projektet så får såväl Emtin (SD) som Öberg (M) och brandchefen (?) byxorna neddragna. Och det vill dom säkert inte, och vi andra vill heller inte se det (Hu!). Eller så kör man på och låter miljonerna rulla, och då körs kommunens ekonomi definitivt i botten. Men vad gör man inte för att framstå som handlingskraftig.

 

Se Fredrik Skog (V) om brandstationsfrågan i P4:s valdebatt

 

Skinnskatteberg: Valdebatt i P4 om brandstation och politiskt bråk

Det har varit en direktsänd valdebatt i P4 Västmanland från Skinnskatteberg idag. Teman var bland annat brandstationsfrågan, den påstått dåliga stämningen i politiken och kanske lite oväntat kollektivtrafiken. Fyra av dom fem partierna företräddes av sina listettor: Kommunalrådet Jonny Emtin (SD), Moderaternas Bo Öberg, Sossarnas Fredrik Wigerskog och Vänsterpartiets Fredrik Skog. Bara Liberalerna hade skickat den sjundeplacerade Lennart Lydqvist istället för listettan Elisabeth Åberg. I en TV-debatt häromdagen sa en centerpartist: ”Jag förstår varför Gunnar Strömmer är här, eftersom han är den enda moderat som folk tycker om.” För att travestera: Man kan förstå varför Elisabeth Åberg inte är här, eftersom hon är den ”Liberal” som flest tycker illa om.

Brandstationsföljetongen

Styret (SD, L, M)	Oppositionen (V, S)
Lydqvist (L): Jag tror inte på regionalt samarbete. Det blir bråk, slitningar och högre kostnader	Skog (V): Vi måste gå in i ett samarbete och sen utforma vår roll efter det. Orimligt att vi till skillnad från alla andra ska klara det själva och betala upp till fyra gånger så mycket.
	Wigerskog (S): Inte aktuellt med samarbete nu, men vi vill inte stänga dörren
Emtin (SD): Jag vet inte varför det har tagit så lång tid. Det var före min tid	Skog (V): Finns tydliga beslut i fullmäktige men som inte verkställts. Det handlar om bakomliggande intressen från enskilda politiker. Man har struntat i uppdraget som folket har gett.
Öberg (M): Han [Skog] är ute och svamlar igen	Skog (V): Handlar inte om oenighet utan bristande handlingskraft. Dom har haft majoritet i 4 år och inte gjort ett dugg. Häpnadsväckande hur majoriteten hanterat frågan   Wigerskog (S): Dom har faktiskt haft majoritet i tolv år
	Skog (V): Vi måste omgående in i regionförbund. Man måste agera, inte snacka Vi måste ta ett politiskt ansvar   Wigerskog (S): Det finns ingen budget och ingen ram. Vi måste ta ett omtag

 

Kommentarer: På frågan om varför brandstationsfrågan har tagit så lång tid är den styrande majoritetskoalitionen påfallande tyst. Oppositionen, speciellt Fredrik Skog (V) är mer vältalig. Det handlar om ”bakomliggande intressen från enskilda politiker”. Däremot får vi aldrig någon direkt klarhet i vilka dessa politiker är, eller vad deras personliga intressen är. Men det handlar framförallt om bristen på förmåga och handlingskraft från den styrande högern. Dom har ju, som Fredrik Wigerskog (S) påpekar haft majoritet i fullmäktige i tolv år, ungefär lika länge som frågan om en ny brandstation varit på tapeten.

En märklig diskussion uppstod om behovet att gå med i något brandförsvarsförbund. Lennart Lydqvist (L) hävdar, utan några belägg, att det inte är bra. Det leder bara till bråk och ökade kostnader. Fredrik Skog (V) däremot hävdar att kostnaderna blir mycket lägre, även om jag tror att han något överdriver besparingen. Fredrik Wigerskog (S) försöker ställa sig mitt emellan. Det är inte aktuellt att ingå i något samarbete nu, men kanske någon gång i framtiden.

Det politiska tjafset

Styret (SD, L, M)	Oppositionen (V, S)
Emtin (SD): Det började långt före min tid. Det är mycket rättsliga åtgärder som tar tid och pengar   Lydqvist (L): Det är lite tråkigt emellanåt	Wigerskog (S): Det handlar om tonfallet. Det är ett fåtal som bråkar
Öberg (M) Det är mycket idiotförklaringar från en viss person [Fredrik Skog?]	Skog (V):  Jag tror Bosse pratar om sig själv. Skulle det inte bråkas vore det riktigt illa. Om man känner sig som en idiot är en helt annan sak.
Lydqvist (L)  Hur kan Skog veta det om budgetarbetet. Han är ju aldrig med där	Skog (V): Eftersom vi inte pratar om sakfrågor känner man sig förolämpad. Budgetarbetet handlar inte om sakpolitiken.   Skog (V): Det finns en rad externa utredningar som pekar på bristerna i budgetarbetet gång på gång. Det är inte tjafs
Öberg (M): Vänsterligister river ned valaffischer   Öberg (M): Fredrik Skog svamlar som vanligt   Öberg (M): Fredrik Skog tramsar

 

Kommentarer: Det är tycker t ex Fredrik Wigerskog (S) att det är lite tråkig stämning i fullmäktige. Men det handlar, tror han om tonfallet – att man ibland låter lite arg. Öberg (M) är mer rakt på sak, och han fick också uppbackning av Lydqvist (L): Det handlar om att en viss person ”idiotförklarar” andra. För den som har varit med ett tag står det klart att ”idiotförklararen” är Fredrik Skog (V). Samtidigt kan nog den som lyssnat på debatterna i fullmäktige inte hålla med Öberg. Visst låter Skog ibland arg. Och ett av hans favoritargument är att det saknas både ett riktigt politiskt arbete och handlingsförmåga. Men det har aldrig, såvitt jag kan minnas, hänt att han har idiotförklarat någon. På den punkten är Öberg själv duktigare: Se dom avslutande citaten i sammanställningen, som kommer från just den här debatten. När det gäller dom externa utredningarna om budgetprocessen och den ekonomiska styrningen syftar Skog förmodligen bl a på revisorernas rapport om förvaltningen 2025.

Emtins (SD) påpekande om ”rättsliga åtgärder” (läs: överklaganden) som utan belägg påstås ta mycket tid och resurser, har egentligen inte med saken att göra, men är avslöjande. Emtin har gjort flera uttalanden som tyder på att han inte är överförtjust i demokrati. Utlämnande av offentliga handlingar är också enligt honom mycket resurskrävande och han ”skulle inte få något gjort om dom folkvalda alltid ska tillfrågas.”

Kollektivtrafiken

Styret (SD, L, M)	Oppositionen (V, S)
Jonny Emtin (SD): Det är en väldigt svår fråga
Bo Öberg (M): Vi ska ha en buss som går till Ramnäs	Fredrik Wigerskog (S): Det är bättre med en buss som går direkt till Västerås

 

Kommentarer:

Förbindelsen med Västerås, framförallt för pendlare har varit en surdeg. Som det nu är blir det buss till Köping och byte till tåg där. Det tar 1,5 till drygt 2 timmar. Våren 2012 fanns en pendlarbuss, men den lades ned av landstinget. Efter det betalade kommunen själv för bussen en tid, men gav upp när det blev för dyrt. Lite egendomligt att Fredrik Skog inte tog upp det eftersom han var vice ordförande i den kommunstyrelse som gjorde den tillfälliga satsningen. 2020 fanns en tågförbindelse via Fagersta C. Den är nu borta, skrotad, tillsammans med persontrafiken på järnvägen Avesta-Örebro, av den M-ledda kollektivtrafiknämnden i regionen. Mot tågnedläggningarna protesterade berörda kommuner vilt. Endast Emtin (SD) fattade inte att det var en viktig fråga. Den lokala busstrafiken till Färna, Bysala och Bernshammar lades ned av det dåvarande kommunalrådet Lena Lovén Rolén. Så, ingen, utom möjligen Fredrik Skog, har någon vidare track record i kollektivtrafikfrågan.

Framtiden

Styret (SD, L, M)	Oppositionen (V, S)
Emtin (SD): Det handlar om att öka befolkningen   Öberg (M): Vi måste vända befolkningsutveckling.  Vi måste få hit jobb	Skog (V) Det handlar om att styra upp det politiska livet i Skinnskatteberg. Vi måste visa kraft och styrka. Kavla upp ärmarna. Vi är beredda
	Skog (V): Man pratar om samarbeten, men det är bara bara snack. Man är inte villig att samarbeta. Vi måste samarbeta så långt vi kan.
Lydqvist (L): Klart att vi måste ha bra ekonomi	Wigerskog (S) Ordning och reda i ekonomin. Vård-skola-omsorg oerhört viktiga. Rubriker om korruption får inte förekomma

 

Kommentarer: Avfolkningen är oroande. Det är nog både styret och oppositionen överens om, även om det egentligen bara är styret som explicit nämner det. Några idéer om hur man ska kunna vända utvecklingen kommer det dock inte. Öberg tycker att det krävs fler arbetsplatser, och det kan man väl hålla med om, men inte heller han har något recept för hur det ska gå till.

Fredrik Skog (V) tar återigen upp samarbeten med grannkommuner. Det är ju samtidigt det recept som statsmakten skriver ut för att små och krympande kommuner ska undvika nedläggning och sammanslagning.

Sen undrar jag förstås lite om Wigerskog verkligen menade att det är ”rubriker om korruption” som inte ska få förekomma. Det vore kanske mer pang på rödbetan att kräva att ”korruption inte ska få förekomma”.

Vem vann då?

Tja, vad säger du?

Skinnskatteberg: Lyssna till P4:s inslag om brandstationsbluffen

Kommunen har utan att det finns vare sig finansiering, bygglov eller marklov röjt skog på den tilltänkta platsen för den tilltänkta nya brandstationen. VOFF har i en debattartikel menat att det handlar om symbolpolitik för att visa upp en handlingskraft som inte finns. Lyssna till P4 Västmanlands inslag om röjningen av tomten!

Bild: Sveriges Radio

VOFF om brandstationsfrågan: ”Invånarna vilseleds med symboliska åtgärder”

Vänstern och Oberoende för Framtid i Skinnskatteberg (VOFF) skriver idag en debattartikel i Magazin24 om brandstationsfrågan i Skinnskatteberg. Utan att det ännu finns förutsättningar att genomföra byggprojektet har kommunen börjat röja på den tilltänkta tomten. VOFF skriver i artikeln:

Det som nu visas upp som handlingskraft riskerar i själva verket att vara falsk handlingskraft. Genom att röja marken kan den politiska majoriteten ge invånarna intrycket av att projektet är beslutat, finansierat och redo att genomföras – trots att flera avgörande delar fortfarande saknas. Politiker får inte vilseleda invånarna genom symboliska åtgärder som skapar en bild av framsteg.

 

5 dagar kvar

Skinnskattebergs brandkår: Ett spel med höga insatser

Skinnskattebergs brandstation från 50-talet har brister. Det gäller hanteringen av kontaminerade arbetskläder, särskilda omklädningsrum för kvinnlig personal, var utrustning förvaras och trånga portar för fordonen. Sedan mer 14 år har frågan om en om- eller nybyggnad kommit och gått på den kommunala dagordningen. På ett tidigt skede fördes det fram förslag om nybyggnation av en 1 700 kvadratmeter stor brandstation till en kostnad på 50 – 60 miljoner. Den stora kostnaden ledde till reaktioner bl a ett folkinitiativ om en folkomröstning 2022. Initiativet avsåg en folkomröstning där olika alternativ skulle utredas. Däribland om- och tillbyggnad av den befintliga brandstationen och en mindre nybyggnation.

När fullmäktige skulle behandla frågan om en folkomröstning anslöt sig samtliga partier till folkinitiativets krav. Därigenom var det inte aktuellt med någon folkomröstning. Däremot verkställdes aldrig beslutet om utredning av alternativen. Den tjänsteman som ansåg sig ha uppdraget av kommunchefen och som genomförde en preliminär utredning fick sparken. Samtidigt fortsatte kommunens administrativa och politiska ledning att driva på för maximalalternativet. Mångmiljonbelopp plöjdes ned i utredningar som avsåg att förbereda projektet.

I slutet av våren 2026 meddelades att nästan samtliga deltidsbrandmän sagt upp sig på grund av att arbetsmiljöproblemen inte blivit lösta på 14 år. Deras sista arbetsdag skulle bli den sista november. Uppsägningen var uppenbart en samordnad aktion med syfte att påverka det politiska beslutsfattandet. Aktionen ackompanjerades på sociala medier av skräckvisioner av bränder som inte skulle bekämpas och människor som inte skulle få någon undsättning och dö. En stor oro spreds i samhället.

Det som utspelade sig var med andra ord en samordnad politisk aktion. Vem eller vilka som orkestrerat denna är inte känt, men bland dom som framträdde offentligt fanns politiker på högerkanten, brandchefen och högljudda och inte alltid helt sansade skribenter på sociala medier.

Det har nu fattats beslut om den stora investeringen i 1 700-kvadratsstationen. Därmed har opinionen lagt sig. Högerpolitikerna slår sig för bröstet, brandchefen drar en lättnadens suck och dom tappra socialmediamatadorerna har hittat på något annat att förfasa sig över. Lugnet kan dock vara bedrägligt. Det är på inget sätt säkert att frågan har fått en lösning – att en ny stor brandstation står där 2028.

Fullmäktigebeslutet är överklagat på den grunden att inget belopp har anvisats för projektet. Förr eller senare måste ett sådant beslut dock tas, vare sig överklagandet bifalls eller ej. Det kan då visa sig att den totala kostnaden för projektet kan slinka iväg mot 100 miljoner kronor, vilket är ungefär en tredjedel av kommunens omsättning. Första fullmäktigemöte är i oktober, efter valet. Det är ovisst hur det nyvalda fullmäktige kommer att ställa sig, och likaså dom skattebetalare som för fyra år sen skrev under folkinitiativet.

Det finns alternativ. Dom som förespråkat ett mindre nybyggnadsprojekt har pekat på samarbete med andra kommuner i form av kommunalförbund eller gemensam nämnd. Detta skulle med all sannolikhet innebära lägre årliga kostnader och samtidigt ett behov av ett mindre nybygge.

Det är med andra ord osannolikt att den 1 700 kvm stora brandstationen kommer att stå färdig om två år. När detta uppenbaras är frågan vad dom brandmän som förletts att såga upp sig gör då? Låt oss leka med tanken att dom istadigt håller fast vid sitt hot. Kommunen kommer då i praktiken att sakna räddningstjänst den 1 december i år. Skräckvisionerna från vårens och sommarens politiserade kampanj blir då verklighet. Hus brinner ned till grunden och folk dör. Kan man ha det så?

Nej, det kan man ju inte. Räddningstjänsten är liksom t ex grundskolan och socialtjänsten en obligatorisk uppgift för kommunen. Det är en skyldighet för kommunen som regleras i Lagen om skydd mot olyckor (LSO):

3:7 §   En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen

Ansvaret för att se till att kommunerna följer lagen har Myndigheten för civilt försvar:

5:1 a §   Myndigheten för civilt försvar ska ha tillsyn över att kommunerna följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Om myndigheten kommer fram till att kommunen inte följer lagen (och det vore konstigt om dom säger att en kommun som saknar räddningstjänst följer lagen) kan myndigheten utfärda ett föreläggande som kommunen är skyldig att följa:

5:2 a §  2:a stycket Om en kommun inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, får Myndigheten för civilt försvar förelägga kommunen att åtgärda bristerna. 

Lagstiftaren har förutsatt att kommunen följer dom förelägganden som kommer från myndigheten, så något särskilt straff finns inte. Men det finns faktiskt en möjlighet som lagen erbjuder för staten att ta över ansvaret från kommunen:

4:10 §   Regeringen får föreskriva eller i särskilda fall besluta att en läns-styrelse eller en annan statlig myndighet får ta över ansvaret för räddningstjänsten i en eller flera kommuner som berörs av en räddningsinsats, om insatsen är särskilt omfattande eller det finns andra synnerliga skäl. Om en myndighet har tagit över ansvaret utses räddningsledaren av myndigheten.

Den här bestämmelsen handlar i första hand vid en särskild händelse, som av olika skäl inte kan hanteras av kommunens räddningstjänst. Det inträffade som den minnesgoda kommer ihåg så småningom vid den stora skogsbranden i länet 2014. Men, som jag har markerat kan det finnas andra ”synnerliga skäl” för ett statligt övertagande. Ingen vet om det förhållandet att kommunen uppenbart inte klarar av det obligatoriska uppdraget skulle kunna vara ett sådant ”synnerligt skäl.” Det har nog aldrig prövats i praktiken.

Rent teoretiskt skulle det kunna gå ännu längre än så. Regeringen skulle kunna kunna utfärda en dödsdom för hela kommunen, inte bara brandkåren alltså. I en av dom första paragraferna i indelningslagen står det:

1:1 §   Regeringen får besluta om ändring i rikets indelning i kommuner, om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun eller andra fördelar från allmän synpunkt.

Och lite längre fram i samma lag, framgår det att regeringen alldeles på egen hand kan ta initiativ till en sådan ändring:

1:20 §   En fråga om ändring i den kommunala indelningen kan väckas av en kommun eller medlem av en kommun, som skulle beröras av ändringen.
Ansökningen om en sådan ändring skall inges till kammarkollegiet.

Regeringen, kammarkollegiet och länsstyrelsen kan ta upp en fråga om indelningsändring på eget initiativ

Spel med höga insatser

Är massuppsägningen en olaglig stridsåtgärd?

Brandmännens kollektiva uppsägning har till syfte att påverka politiska beslut i kommunen. Frågan är om man får göra så. Massuppsägningar brukar betraktas som en stridsåtgärd på arbetsmarknaden. Och stridsåtgärder får man inte ta till om det finns ett fällande kollektivavtal. Annars är det en ”vild” åtgärd, och dom som deltar kan bli tvungna att betala skadestånd. Facket är enligt Kollektivavtalslagen skyldigt att försöka hindra stridsåtgärden.

Arbetsrättsexperten Tommy Iseskog säger i tidningen Dagens Samhälle (15/11 2021): ”I en dom från 2018 har Arbetsdomstolen slagit fast att det är en stridsåtgärd ’om en grupp arbetstagare efter tyst eller uttrycklig överenskommelse säger upp sig i syfte att framtvinga högre lön.’”

I lagen om offentlig anställning finns ett uttryckligt förbud mot politiska stridsåtgärder: ”Även i andra arbeten än som avses i första stycket [myndighetsutövning] i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden otillåtna inom lagens tillämpningsområde” (LOA § 23 tredje stycket).

Man kan tycka olika om huruvida anställda borde ha en rätt att påverka politiska beslut genom stridsåtgärder, som t ex massuppsägning. Men faktum är att enligt nuvarande lagstiftning är det inte tillåtet, och både deltagarna i aktionen och deras fackliga organisation bryter mot lagen.

Svaret på frågan om man får göra så här är nog tydligt: Nej, det får man inte.

För att sammanfatta:

• Det kommer under hösten att bli uppenbart att projektet att bygga en ny 1 700 kvm stor brandstation som ska stå klar 2028 inte kan genomföras.
• Om brandmännen står fast vid sitt hot att sluta den sista november kommer kommunen i praktiken att sakna räddningstjänst från den 1 december.
• Civilförsvarsmyndigheten kan då med ett juridiskt bindande föreläggande beordra kommunen att se till att det finns räddningstjänst.
• Om kommunen inte på ett godtagbart sätt löser den uppgiften uppstår frågan om det är ett sådant ”synnerligt” skäl för att staten skulle kunna överta ansvaret.
• Det är också möjligt att regeringen tar initiativ enligt indelningslagen och lägger ned kommunen och slår ihop den med någon annan kommun.
• Massuppsägningen med politiskt syfte är olaglig och både deltagarna och facket kan enligt gällande lag ställas till svars.

Trafikrekord i juni: Nu hettar brandkårskrisen till

All time high

Den märkliga, nu 14 år gamla brandstationskrisen i Skinnskatteberg är troligen rekord i kommunal tungfotadhet. I topplistan över mest lästa inlägg upptar den dom tre översta platserna i tioitopplistan för juni. Ett par äldre poster från hösten 2020 dyker upp på tioitopp: Det ena är nummer 8 på tioitopplistan från succéserien ”Det var då det”. Det handlar om vad som hände i november som det rapporterades i DN. Bland dom olika händelser i inlägget finns faktiskt en kort notis som har med brandkårsfrågan att göra: I november 1948 rapporterade tidningen att Skogsmästarskolan, vars elever var reservbrandkår i Skinnskatteberg hade fått en egen brandbil. Jojo, kanske ett uppslag för att lösa den hotande krisen när nu dom flesta brandmän i kommunen har sagt upp sig. Den andra posten från hösten 2020 handlar om Corona-politiken (5:e plats på listan). Det kan nog vara svårt att veta vad det har med brandkårskrisen att göra. Det kan kanske möjligen vara rubriken ”Rätten att skjuta sig i huvudet.” Under alla omständigheter har intresset från omvärlden för Skinnskatteberg och dess brandstationsbesvär slagit alla klickrekord. Med bred marginal slogs förra månadens all time high vad gäller antal sidvisningar per månad.

Antal sidvisningar var i juni 49 152 (29 509 i maj). Förutom från Sverige kom många besökare från USA, Singapore, Tyskland, Nederländerna, Hongkong, Vietnam, Japan och Brasilien. Ströbesökarna var bl a från Argentina. Bangladesh, Frankrike, Indien, Indonesien, Kanada, Mexiko, Pakistan, Saudiarabien, och Storbritannien.

Dom tio mest visade inläggen i  juni:

1	Skinnskatteberg: Nu går brandstationskrisen i baklås igen (ny)
2	Allmänfarlig överläggning om brandkåren i Skinnskatteberg (ny)
3	Hur stor är en brandstation. Och hur dyr? (ny)
4	Norrbaggar (ny)
5	Corona-politiken: Rätten att skjuta sig i huvudet (ny)
6	Skinnskatteberg: SD:are storskolkare i fullmäktige (ny)
7	Korruption och nedläggningshotad brandkår gav klickrekord (ny)
8	Det hände i november i Skinnskatteberg (ny)
9	VOFF om äldreomsorgen: "God omsorg och en hälsosam arbetsmiljö en självklarhet" (ny)
10	Skinnskatteberg: Från Sosseland till blåbrun sörja. Vänder det nu? (ny)

 

Hör Arne Hjorth om Skinnskattebergs brandstationsbeslut

Bild Sveriges Radio

"När jag har frågat i kommunstyrelsen efter underlag till beslutet att bygga en ny brandstation i Skinnskatteberg har jag bara fått goddagyxskaftsvar." Det säger ledamoten av fullmäktige och kommunstyrelsen Arne Hjorth (Oberoende) till P4 Västmanland. Lyssna till inslaget.

Allmänfarlig överläggning om brandkåren i Skinnskatteberg

Skinnskatteberg ska få en ny brandstation klar om ett år. Det beslöt kommunfullmäktige igår. Klappat och klart? Nja, vi får väl se vad som händer härnäst. ”Det kommer att bli livligt” utlovade kommunstyrelsens vice ordförande Bo Öberg (M) i Fagersta-Posten häromdagen. Men det var knappast Öberg och hans kompisar i SD, L och C som svarade för livligheten. Dom sa knappt ett ord under debatten.

Istället var det dom oberoende ledamöterna Arne Hjorth och Pentti Lahtinen, vänsterpartisten Fredrik Skog och socialdemokraterna Lena Lovén Rolén och Roger Ingvarsson som fick liva upp tillställningen. Några citat. Arne Hjorth (OB): ”Beslutsunderlaget så dåligt att det kunde platsa som exempel i vilken lärobok som helst, ett amatörmässigt anbud. Man kan inte hantera kommunen som en skuttfirma med bokföringen på fickan. Det mest troliga är att det inte blir av” Lena Lovén Rolén (S): ”Varför genomförde ni inte förslaget redan 2014 – 18 inom budget?” Pentti Lahtinen (OB): ”Vi måste sluta leka storstad. Behovet måste styras av den framtida organisationsformen.” Fredrik Skog (V): ”Brandmännen [som sagt upp sig] har använts som ett politiskt slagträ.” Roger Ingvarsson (S): ”Det kommer säkert att kosta 70 – 80 miljoner. Ta tillbaka och gör rätt.”

Och vad sa majoritetens företrädare? Ja, det började dåligt. Kommunalrådet Jonny Emtin (SD) tog ordet direkt och meddelade att löftet att den nya brandstationen inte kunde vara klar till sommaren 2027. Nej först ett år senare, 2028 skulle det bli. Vi får väl se om de ilskna brandmännen som använts för att jaga upp stämningen är nöjda med det beskedet. Jonny gjorde ett par senare inlägg, som var i stort sett obegripliga. Han sa t ex att ”skolan går som tåget”, vad det nu hade med brandstationen att göra. Ordföranden Lennart Lydqvist, som annars är som en hök när någon (Läs V:s gruppledare Fredrik Skog) påstås avvika från ämnet, tycks ha menat att Emtins inlägg om skolan var okej.

Men det riktiga panginlägget stod moderatledaren Bo Öberg för: ”Vi behöver 1700 kvadratmeter. Vi måste tänka på KRIG!” Dessutom kallade han som vanligt V-ledaren för ”kommunisten Fredrik Skog.”. allt utan något ingripande från Lydqvist. För att riktigt understryka sina ord hade Öberg för kvällen spökat ut sig för att likna en italiensk fascistisk gatukämpe från 1930-talet.

Det började med andra ord inget vidare. Redan på allmänhetens frågestund hade Sheila Imamovic Skog, oberoende kandidat på listan för Vänstern och Oberoende för Framtid i Skinnskatteberg, ställt ett antal frågor om hanteringen av brandstationsfrågan, det ekonomiska underlaget o s v. Hon fick inte svar på någon enda av sina frågor. Dödens tystnad från kommunalrådet (SD) och fascisten Öberg. Därmed var tonen satt. Sen tvingades kommunalrådet att backa från löftet om en ny brandstation 2027. Vi får väl hoppas att inte ryssen kommer före 2028.

Men sen kom hämnden. Oppositionen V, de båda oberoende ledamöterna och S enades om att begära återremiss. Omröstningen gav till resultat att 11 ledamöter röstade för kravet och 12 emot (två av majoritetens ledamöter hade inte masat sig till sammanträdet). Enligt kommunallagen kan en minoritet på minst en tredjedel av fullmäktige driva igenom en återremiss. Så det borde ha varit helt klart. Men icke, sa Jocke. Lagen medger bara en sådan ”minoritetsåterremiss” en gång, och ärendet hade redan återemitterats på det sättet 2024. Avslag alltså. Sen avgjordes frågan utan omröstning och nu beslöts det enligt SD-styrets förslag.

Nu är det inte alldeles säkert att det längre var samma ärende som hade skickats tillbaka tidigare. Men det får förvaltningsrätten fundera på, samtidigt som dom får fundera på andra konstigheter i beslutet. Det blir som Lena Lovén Rolén (S) uttryckte saken ”öppet mål för den som vill överklaga.”

Inget tyder på att det kommer att finnas en krigsduglig brandstation på plats 2028 som en följd av detta fullmäktigebeslut. Om brandmännen då fullföljer sin uppsägning har Skinnskatteberg de facto ingen räddningstjänst. Det måste man ha, inte bara för säkerhets skull utan för att det är obligatoriskt. Då måste staten ingripa. Den rimligaste lösningen när en kommun vägrar att utföra obligatoriska uppgifter (som t ex skola, socialtjänst, fysisk planering och just räddningstjänst) är att lägga ned kommunen. Det kan staten göra. Tack Jonny och Bosse för den mackan.

Lite annat smått och gott från fullmäktiges möte

På allmänhetens frågestund får vanligt folk en chans att få svar på frågor som står på den kommunalpolitiska agendan. Utöver frågorna från Sheila Imamovic Skog om brandstationen, som besvarades med dödens tystnad, kom ett par andra frågor upp, båda från ett par av dom ivrigaste högersvansviftarna.

Spritt Språngande ställde ett par frågor som såvitt jag kan begripa inte hade ett skvatt med aktuella frågor i dom politiska organen att göra. Jag tror att den ena frågan var ärerörig, vilket väl var anledningen till att Lydqvist (L) släppte fram den.

Den andra frågan kom från den som tidigare lämna ett medborgarförslag om bygga ett fängelse i kommunen. Vad hade hänt i den saken? Kommunalrådet kunde i ett av sina fåtaliga inlägg meddela att inget hänt. Av någon anledning tyckte S-ledaren Lena Lovén Rolén att frågeställaren förtjänade beröm för sitt engagemang. 

Kommunstyrelsen delar årligen ut ett miljöpris. I år hade man bestämt att priset skulle gå till kommunens egen dagliga verksamhet som belöning för skräpplockning mm. Kommunalrådet Emtin (SD) lämnade över en jättelik blomsterkvast till verksamhetens företrädare, Socialdemokraternas toppkandidat Fredrik Wigerskog, som tackade med att omfamna kommunalrådet. Som i sin tur verkade lite besvärad. Det passar sig väl inte riktigt för en sån karlakarl att ömt krama en annan man.

Hur var det med Rasse-Oscar då? Nej, han hade glömt att det var fullmäktige i går. Han har nu skolkat från 17 av 27 möten under mandatperioden (Det är 63 procent det). Bra jobbat Oscar!

Bildgalleri

Och det här löftet postade Vänsterpartiet redan på nattkröken på sin FB-sida: