Åter till västkustska köpingar i april

Oscar och Hilda
Björkman

Kanske något lite oväntat har det blivit ett förnyat intresse för succéserien från 2017 om de försvunna köpingarna. Tre västkustska köpingar har tagit sig till förstaplatsen på april månads topplista. En av dem är Oskarström i Halland, uppkallad efter bokhållaren Oscar Björkman. I övrigt har klimatpolitiken och svårigheterna att etablera vindkraft också intresserat läsekretsen. Inläggen nummer 2, 3 och 6 handlar om klimat- och vindkraftpolitiken.

Antal besökare var i april 630 (506 i mars). Av dessa var 427 (250) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,16 (1,27) och genomsnittlig tid per besök var 42 (61) sekunder. Regelbundna besökare kom från USA, Sverige och Finland. Ströbesökare dök upp från Danmark, Italien, Norge, Sydkorea och Tyskland.

De tio mest visade inläggen i april:

1	De försvunna köpingarna: Oskarström, Skene och Grebbestad (ny)
2	Atom-Lena i högerburen (ny)
3	Läs insändare i Fagersta-Posten om Skinnskattebergs klimatpolitik (ny)
4	Riksdagens svarta onsdag (2:a)
5	Vad är det för skillnad mellan län och landskap? (3:a)
6	Liten argumentsamling för vindkraftmotståndare: Snillen spekulerar eller Lenas nya kompisar (ny)
7	Fredsmanifestation för Ukraina 30 april (ny)
8	Färre valda - sämre representation av åsikter och grupper (ny)
9	Folkomrösta när den representativa demokratin fungerar dåligt (ny)
10	Se SVT Nyheter om brandstationsdomen (ny)

 

Otippat intresse för västkustska köpingar

Örestens fästning

Före de stora kommunsammanslagningarna på 1960- och 70-talen fanns tre slags kommuner – städer, köpingar och landskommuner. Sen blev det bara en sorts kommuner. Man kan spåra de gamla kommuntyperna med hjälp av kommunnumret (ett slags personnummer för kommuner). Kommunnumret består av fyra siffror. De två första talar om vilket län det handlar om, men den tredje siffran avslöjar kommuntypen. Om tredje siffran är 8 eller 9 var det en stad, och om den tredje siffran är 6 var det en köping. På det sättet kan man se att de flesta av köpingarna ”överlevde” och blev kommuner, eller oftast den som fått namnge den nya kommunen. Men 28 gamla köpingar var helt försvunna. I en bejublad serie om dessa försvunna köpingar 2016-2017 presenterades dessa. Helt otippat har ett inlägg i den serien ryckt upp till förstaplatsen i mest-lästa-listan för november 2021. Inlägget handlar om de tre f d köpingarna Oskarström, Skene och Grebbestad. Grebbestad hade en historia som badort där man bl a kunde avnjuta härliga gyttjebad. Det förenande draget för Oskarström och Skene var att båda hade en historia där krigshandlingar mellan Sverige och Danmark spelat en stor roll. Den på sin tid största svenska försvarsanläggningen var Örestens fästning i Skene, där det än idag påstås att man kan se avhuggna huvuden rullande nedför Slottsberget.

Antal besökare var i november 508 (559 i oktober). Av dessa var 285 (328) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,38 (1,30) och genomsnittlig tid per besök var 60 (73) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, USA och Danmark. Ströbesökare dök upp från Finland, Irland, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Thailand och Österrike.

De tio mest visade inläggen i november:

 

1	De försvunna köpingarna: Oskarström, Skene och Grebbestad (ny)
2	Skinnskatteberg slapp undan konkurrensgranskning med bara svansen svedd (ny)
3	Socialdemokraterna: "Vi jobbar på att öppna bowlinghallen i Skinnskatteberg" (ny)
4	Blir det skolbuss till Kolsva nu? (ny)
5	Den meningslösa motionären (ny)
6	Skinnskattebergs klimatpolitik: Foliehattar och ynkryggar (3:a)
7	Det hände i september i Skinnskatteberg (ny)
8	Illaluktande härva i Skinnskattebergs kommun (5:a)
9	Läs om maktkampen i Strömfors (sjunde delen) (ny)
10	Vindkraftmotståndare kärnkraftshögerns marktrupper (ny)

 

De försvunna köpingarna: Oskarström, Skene och Grebbestad

Det här är det sista avsnittet i succéserien om de försvunna köpingarna. Vi ska här ta oss an försvunna köpingar i Halland, Västergötland och Bohuslän

Oskarström

Sverige har haft två kungar med namnet Oscar. Och det lär till och med vara så att det har fötts en ny medlem av kungahuset med detta namn. Det ligger därför nära till hands att Oskarström i Halland uppkallats efter någon kunglighet. Men icke sa Nicke. Orten fick sitt namn efter bokhållaren Oscar Björkman från Ulricehamn. Nämnde Björkman anlade 1844 ett sågverk på en fastighet som han döte efter sig själv.

Annars är Oskarström mest känt för ett fältslag 1563 som svenskarna förlorade. Erix XIV hade tänkt sig att erövra Halmstad som vi den tiden låg i Danmark. Belägringen av Halmstad misslyckades och den svenska armén drog sig tillbaka. Vid Mared vid gränsen mellan Halland och Småland hann danskarna upp svenskarna som fick på moppe.

På slagfältet gjordes senare en del märkliga fynd. På 1780-talet höggs en ek i skogen ned. Invuxna i eken fann man ett gevär och bredvid ett stående benrangel. Saken förklarades med att soldaten sökt skydd i en ihålig ek och där träffats av en kula. Där ser man.

1905 blev Oskarström municipalsamhälle vilket 1947 ombildades till köping. I samband med den stora kommunslakten på 1970-talet slogs köpingen som 1971 degraderats till vanlig kommun 1974 ihop med Halmstad.

Maredsstenen

Oscar och Hilda Björkman

Kommunalhuset. Modell på arkitekturmuseum

Skene

Också Skene i Sjuhäradsbygden har en krigisk historia och också här handlar det förstås om dansken. På Skene köpings vapen ser vi en borg och ett svärd. Borgen är Örestens fästning som en gång var en av Sveriges två-tre största försvarsanläggningar. Ett antal fältslag ägde rum här och borgen var ömsom i svenskarnas och ömsom i danskarnas händer.

Bland de krigsherrar som var i farten kan man nämna den ökände Valdemar Atterdag, Sten Sture den äldre, Peder Ulfsson och Karl Knutsson Bonde. Allt detta krigande var förstås en plåga för lokalbefolkningen och 1521 gjorde de slag i saken, köpte fästningen och jämnade den med marken.

Vid något av alla danska anfall lyckades danskarna få tag på sonen till den svenske kommendanten som lekte utanför fästningsmurarna. Om inte kommendanten lät öppna porten skulle de ta livet av pojken. Svensken vägrade och sagt och gjort. Pojken blev av med huvudet. Än idag rullar det om nätterna avhuggna huvuden nerför Slottsberget. Där ser man.

Som om Skeneborna inte fått nog av krigiskheter har orten också fostrat den kände folkpartisten och majoren Jan Björklund. Hu!

Köpingen bildades 1951 och upphörde 20 år senare 1971 då den kom att ingå i Marks kommun.

Örestens fästning

Samma fästning men på köpingens vapen

Majoren

Grebbestad

Grebbestad blev redan vid mitten av 1800-talet en bad- och kurort. Det fanns både kall- och varmbadhus. Men speciellt blev orten känd för sin hälsobringande gyttja. Den illaluktande gyttjan hämtades i havsviken och skrubbning med den ansågs kunna avhjälpa allehanda åkommor. Det påstås till och med att man lyckats uppväcka döda med hjälp av gyttjebad. Inte illa.

För att de hjälpsökande enkelt skulle kunna ta sig till kuranstalten inrättades 1911 Sveriges första motordrivna busslinje mellan Grebbestad och Tanums station.

1890 bildades ett municipalsamhälle i Grebbestad och 1929 hade det upphöjts till köping. Köpingen försvann dock redan i den första kommunindelningsreformen då den 1952 uppgick i Tanums kommun. 

Första bussen

Gyttjebad

Tidigare inlägg i serien ”De försvunna köpingarna”
Stockholms län 
Södermanlands län, Västmanland och Dalarna
Gävleborgs län 

Medelpad, Jämtland och Västerbotten 

Jönköpings län 

Kronobergs län 

Kalmar län och Gotland

Skåne 

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

De försvunna köpingarna: Furulund, Limhamn, Vinslöv och Åhus

I genomgången av de försvunna köpingarna har vi kommit fram till Skåne. Här möter vi ett stationssamhälle en gång känt för sin yllefabrik, numera mest för sina invånare. Vi besöker också kalkbrottsbyn, numera välbeställd Malmöförort, ett stationssamhälle vars enda avtryck tycks vara diskborstar, samt slutligen den f d danska stad som gjort sig känd för brännvin och tobaksodling. Väl bekomme!

Furulund

1886 öppnades Malmö-Billesholms järnväg. Då uppstod stationssamhället Furulund. Numera går det bara godståg på banan. Persontrafiken upphörde 1983. Efter ett uppehåll på 37 år planeras trafik med pågatåg komma igång år 2020.

1892 anlades också en filial till Malmö Yllefabriks AB (MYA). Det blev som ett brukssamhälle där bolaget byggde bostäder. 1943 köptes bolaget upp av Manufaktur AB som bildade textilkoncernen 

MAB & MYA. Yllefabriken lades ned på 60-talet.

Från stations- och brukssamhälle har det nu blivit något som närmast kan karaktäriseras som en förort, känd för sina invånare.

Köpingen bildades vid storkommunreformen 1952 genom sammanslagning av Lackalänga och Stävie landskommuner. I Lackalänga fanns sedan 1901 Furulunds municipalsamhälle som upphörde i och med att köpingen bildades. 1969 blev Furulunds köping en del av Kävlinge köping som vid kommunreformen 1971 ombildades till Kävlinge kommun.

Järnvägsbommarna

Två typiska Furulundare

Furulunds station på den tiden det gick persontåg där

Yllefabriken

Limhamn

Limhamn började som fiskeläge. Det var som i så många orter längs syd- och västkusten sillfiske som dominerade. Fiskarhustrurna drog för hand över hundra kilo tunga kärror med fisk till Malmö. Det blev lättare sedan Malmö-Limhamns järnväg öppnats 1889. Då kunde transporterna flyttas över till järnvägen som kom att kallas ”Sillabanan”. Limhamnsbanan hade som enda svenska järnväg fjärdeklassvagnar med träinredning och utan bänkar.

1889 startade också Skånska Cementgjuteriet en fabrik i Limhamn. Kalksten blev tillgänglig genom ett gigantiskt dagbrott, väl jämförbart med de i Slite och Forsby som jag tidigare skrivit om.

Ett år senare byggdes ett sedermera mycket populärt kallbadhus. Folktransporterna till detta skötte med hjälp av en hästspårvagnslinje från Limhamns järnvägsstation. 1915 drogs Malmö stads spårvagnslinje 4 till Sibbarp och då försvann både persontrafiken på MLJ och hästspårvagnen. Fyrans spårvagn slutade gå 1973.

Under andra hälften av 1900-talet gjorde sig Limhamn också bemärkt som färjeläge. Här gick bilfärja till Dragør på Amager 1960-1999. Det var förstås bron som knäckte färjetrafiken.

Limhamns köping blev inte långlivad. Den bildades 1906 då också det 1901 grundade municipalsamhället försvann. Redan 1915 inkorporerades köpingen med Malmö och räknas numera som en av Malmös mer välbeställda stadsdelar.

Limhamn: färjeläget före brons tid

Limhamns kommunalhus

Vagnar på Limhamnsbanan

Hästspårvagnen

Vinslöv

Stationssamhället Vinslöv byggdes upp efter starten för Kristianstad-Hässleholms järnväg (CHJ) redan 1865. För att ha nära till traktens bokskogar flyttade ortens stolthet företaget Kronborsten sitt borstbinderi från Stockholm till Vinslöv. Varumärket Kron registrerades 1945och 1966 flyttade även huvudkontoret till Vinslöv.

Redan 1898 inrättades ett municipalsamhälle som 1934 ombildades till köping. Vid kommunreformen 1974 var köpingens saga all, då den slogs ihop med Hässleholms kommun. Men Kron-borsten lever vidare.

Vinslövs borstar

Åhus

Åhus fick stadsrättigheter så tidigt som 1326 och var en viktig handelsplats i det danska riket. Det uppfördes en borg med ringmur, som man fortfarande kan se delar av. Stadsrättigheterna gick förlorade 1617 när det bättre befästa Kristianstad fick överta dess roll som försvarare mot svenskarna.

Under svensktiden har Åhus gjorts bekant genom sin tobak och framförallt sitt brännvin. Här odlades tobak som bland annat användes till den berömda Åhushavannan. Cigarren tillverkades av Tobaksmonopolet 1949-1964. Brännvinet är förstås Vin & Sprits stolthet Absolut Vodka som numera skamligt privatiserats till ett multinationellt franskt bolag. Hur kan man göra något sådant?

Inte långt från samhället ligger också byn Yngsjö som blivit bekant för ett uppmärksammat mordfall 1889. Hanna Johansdotter togs då brutalt av daga av sin make Per Nilsson och hans mamma Anna Månsdotter. Per och Anna hade ett sexuellt förhållande som hotade att avslöjas av Hanna. Per var med andra ord vad som i modernt språkbruk kallas en motherfucker. Emellertid la rätten skulden även för förhållandet på modern som dömdes till döden. Sonen fick livstids straffarbete och frigavs 1913. Mamman däremot blev 1890 av med huvudet.

I bilan höll den kände Norbergssonen Carl Gustaf Dahlman som kom att anställas som riksskarprättare. Anna Månsdotter var faktiskt Dahlmans första klient. Det har gått ett rykte om att det var en blodig och segdragen historia. Det första hugget ska ha tagit snett och Dahlman var tvungen att hugga tre gånger för att skilja huvudet från kroppen. Andra menar dock att detta är illasinnat förtal och att händelseförloppet istället avsåg avrättningen av rånmördaren Konrad Pettersson Lundquist Tector 1876. Och det var en helt annan bödel som den gången höll i yxan. Avrättningen av Tector omnämns i ett annat inlägg. 

På Hanna Johansdotters gravsten på Brösarps kyrkogård finns inskriptionen:

Den arma qvinnans
tårar och böner
rörde dem alls intet

Och hur gick det för Dahlman då? Ja, inget vidare. Han blev påkörd av en spårvagn i Stockholm och dog 1920.

Och hur gick det för Åhus som förlorat sina stadsrättigheter redan 1617. En viss upphöjelse blev det som municipalsamhälle 1887 och slutligen köping 1905. Men 1971 var det platt fall igen med sammanslagningen med Kristianstad. En viss självständighetsrörelse finns i Åhuspartiet som fortfarande är representerat med ett mandat i Kristianstads fullmäktige.

Anna Månsdotter

Havannacigarrer

Åhus köpings kommunalhus

Absolut vodka

Tobaksodlare i Åhus

Tidigare inlägg i serien ”De försvunna köpingarna”
Stockholms län 
Södermanlands län, Västmanland och Dalarna
Gävleborgs län 

Medelpad, Jämtland och Västerbotten 

Jönköpings län 

Kronobergs län 

Kalmar län och Gotland

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

De försvunna köpingarna: Figeholm, Virserum och Slite

Berättelsen om Smålands alla nedlagda köpingar ska här avrundas med Figeholm och Virserum i Kalmar län. Det blir också en utflykt till Gotland där den nedlagda köpingen Slite fanns.

Figeholm

Figeholm har en lång historia som handelsplats. Redan under medeltiden var det hamn för Vimmerby. Senare blev det en lydköping under Kalmar och Västervik. 1797 försökte man få stadsrättigheter men det blev avslag. 1878 blev köpingen självständig och fanns kvar till storkommunreformen 1952 när den uppgick i Misterhults landskommun. 1967 slogs hela rasket ihop med Oskarshamns stad.

Mest känt i orten är väl det samhället närbelägna Oskarshamns kärnkraftverk.

Kärnkraftverket

Virserum

Utanför Virserum, på sjön Hjortens is stod 1543 slutstriden mellan Gustav Vasas centralmaktsarmé och Nils Dackes upprorsarmé. Bondeupproret 1542-1543 vände sig mot Gustav Vasas centraliseringspolitik, och inte minst uppbörden av skatter. Upprorsmännen, inklusive Nils Dacke själv, blev efter upproret av med sina huvuden.

I Småland har Dacke emellertid hjältestatus. Som åminnelse av slaget på sjön Hjorten finns i centrum av Virserum en Nils Dacke-staty.

Nils Dacke som staty

I Virserums landskommun inrättades 1917 Virserums municipalsamhälle. 1956 omvandlades hela kommunen till köping. Köpingen överlevde till 1971 då den försvann in i Hultsfreds kommun.

Slite

Nu bort från Småland och till Gotland. I nordöstra delen av ön ombildades 1936 Othems landskommun till Slite köping. Köpingen upphörde, tillsammans med alla andra gotländska kommuner 1971 och ingår numera i Gotlands kommun (eller region Gotland som man kallar sig).

Mest känt i Slite är nog cementfabriken med ett gigantiskt dagbrott för kalk. Stiligt.

Kalkbrottet

Det finns också en militär historia i Slite, närmare bestämt på Enholmen utanför hamnen där Karlsvärds fästning fanns sedan 1600-talet. Fästningen var på 1800-talet förfallen och i samband med Krimkriget som ju också gjorde Östersjön till en krigsskådeplats: brittiska och franska flottstyrkor gjorde räder mot hamnar i Finland och Åland. Det beslöts då att bygga en ny ståtlig fästning på Enholmen för att avskräcka engelsmän och fransoser från att använda Gotland i kriget mot Ryssland.

Än idag finns det de som tror att Slite riskerar en roll i ett framtida storkrig. Det är på den grunden som regeringen alldeles nyss har tvingat Gotlands kommun att avstå från att hyra ut hamnen i Slite till de ryssar som vill bygga en gasledning till Tyskland.

Ett gäng rikspolitiker pratar också om behovet av en militär upprustning på Gotland för att mota ryssen. Kanske kan Karlsvärds fästning få en avskräckande uppgift igen.

Fästningen på Enholmen

Tidigare inlägg i serien ”De försvunna köpingarna”
Stockholms län 
Södermanlands län, Västmanland och Dalarna
Gävleborgs län 

Medelpad, Jämtland och Västerbotten 

Jönköpings län 

Kronobergs län 

Praeterea censeo

Det finns politiker och partier som samarbetar med Sverigedemokraterna. De har köpt SD:s röster för att få egna maktpositioner. I utbyte har SD fått positioner som de annars inte skulle ha fått. Sådana politiker och partier (fascistkramare) bidrar till att få rasisterna att se ut som vore de rumsrena. Fascistkramarna borde skämmas. Och avgå.

De försvunna köpingarna: Almundsryd, Hovmantorp, Lenhovda, Traryd

Almundsryd

Vi beger oss nu till Kronobergs län. Här har vi hittat fyra försvunna köpingar. Först ut är Almundsryds köping som bildades 1958 och blev bara 13 år gammal. Köpingen upphörde 1971 när den uppgick i Tingsryds kommun. Då hade köpingen dessförinnan bytt namn 1967 till Ryds köping.

Sockenstugan i Ryd inrymde på nedre våningen kommunalfullmäktiges sessionssal, ett nämndrum, en lektionssal för yrkesskolan och lokaler för biblioteket. I källaren var det arkiv och på andra våningen fanns tre lägenheter.

Almundsryds främsta sevärdhet är bilkyrkogården på Kyrkö Mosse. I slutet av 40-talet startades här en bilskrot. Vid slutet av 90-talet skulle bilarna ha transporterats bort, men p g a dåligt väder blev det inte så. Istället uppmärksammades skroten för sitt kulturella värde och området fick bygglov på 49 år.

Bilkyrkogården

Sockenstugan Almundsryd. Här sammanträde kommunalfullmäktige

Hovmantorp

Hovmantorp ligger i Glasriket. Det började med Hofmantorps glasbruk 1859–1878. 1889 startades Sandviks glasbruk och 1905 Hofmantorps nya glasbruk som drevs till 1968. I september samma år återstartades det senare bruket under namnet Hovmantorps glasbruk, las åter ner 1978. I dag är alla glasbruk borta. Det sista, Sandviks glasbruk, lades ner 2005.

Hovmantorps samhälle ligger vid sjön Rottnen. I sjön finns ”Kastellet”. Två gånger har det skjutits salut från Kastellet. Första gången ska det ha varit när en generalmajor Elof Rosenblad återvände från 1814 års krig mot Norge till herrgården. Generalmajoren ska enligt uppgift ha varit trött på kanonmuller och ville hellre bli mottagen av unga flickor och blommor. Lik förbannat sköt man med kanon. Andra gången det saluterades var 1874 när Oscar II åkte förbi i samband med invigningen av Carlskrona – Växjö Järnväg.

Vid stationen finns fortfarande vattentornet för påfyllning av ånglok kvar. Det har blivit så populärt att man kan köpa en byggsats av vattentornet i Hovmantorp av Kalmar modelljärnvägsklubb för 395 kronor.

1919 bildades Hovmantorps municipalsamhälle som upphörde 1952 när hela Hovmantorps landskommun ombildades till köping. 1971 delades köpingen upp mellan Lessebo och Växjö kommuner.

Supglas från Hovmantorp

Hovmantorps järnvägsstation

Dess vattentorn

Hofmantorps glasbruk

Lenhovda

Lenhovda köping bildades 1957. Efter 14 år som köping gick Lenhovda upp i Uppvidinge kommun 1971. Ortens mest kända kulturminne är dess K-märkta tingshus.

Redan i ett dokument från 1408 slås det fast att Lenhovda var tingsplats i Uppvidinge härad. Till tingsplatsen hörde också häradsfängelse och avrättningsplats. Fängelset, känt som tjuvakistan, är från 1669 och anses vara en av de äldsta och bäst bevarade. På fängelsetaket stod en spögubbe i trä. I en reseskildring från 1759 kan man läsa: ”På tiufkistans tak stod en träkarl med en bister mine och med ris i handen, förmodligen häradets ytterste executor.”

En annan källa uppger att galgen fanns på tjuvakistans tak, men att avrättningsplatsen senare flyttades till en annan plats: Skarpåsen, ett gammalt vägskäl strax sydost om centrum. Hemmansägare Carl Pettersson blev den 20 januari 1847 den siste att avrättas här. Häradsskarprättare Johannes Orädd höll i bilan.

Sommaren 1542 beslöt männen vid tinget att ansluta sig till Nils Dackes uppror. Deras öde blev gruvligt. När upproret slagits ned anlände fältöverste Jakob Bagge 1543 och dömde summariskt upprorsmännen till döden. Mer än 50 män blev av med huvudet.

Lenhovda tingshus

Häradsfängelset

Lenhovda kommunalhus

Traryd

Vid kommunreformen 1952 slogs Traryds och Hinneryds landskommuner samman till Traryds köping. Hinneryd var glesbefolkat medan Traryd innefattade Strömsnäsbruks municipalsamhälle med dess pappersbruk. I nästa kommunreform 1971 försvann köpingen för att ingå i Markaryds kommun.

Gamla skansar är kvarlevor av gränskrigen mellan Sverige och Danmark. Här gick ju Skånelandsgränsen. Vid en av dessa finns ”Traryds skans” som är en djurpark med framförallt husdjur.

Pappersbruket I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet. När bruket var som störst – på 1960-talet – hade det över 800 anställda. Här tillverkades bland annat pappersmassa, papperssäckar, tjärpapp och smörpapper (ser man på!). Nu är allt borta.

Traryd ligger i Finnveden, det västligaste av de ”små landen” som bildade Småland. Finnveden härjades av de svensk-danska gränskrigen. Landets viktiga uppgift som utpost framgår t ex av att rikets andra poststation öppnades 1632 i Markaryd nära riksgränsen. Nu finns inget postkontor i Markaryd heller.

Finnveden befolkades först av nomadiserande jägarfolk, som följde de renar kom när isen drog sig tillbaka. Det anses att landet fått sitt namn efter dessa nomader, som väl troligen var samer. I fornnordisk litteratur kallas samerna vanligen ”finnar”. Betydelsen ”finländare” är en mycket senare företeelse.

Brukskontoret Strömsnäsbruk

Tidigare inlägg i serien ”De försvunna köpingarna”
Stockholms län 
Södermanlands län, Västmanland och Dalarna
Gävleborgs län 

Medelpad, Jämtland och Västerbotten 

Jönköpings län 

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå. 

De försvunna köpingarna: Anderstorp, Bodafors, Mariannelund, Norrahammar och Skillingaryd

”Långt söderut i vårt land finns en liten köping som heter Lingonboda. Den köpingen har nog inte många hört talas om, men så är den också i minsta laget. Där finns bara en gata, en liten kort gatstump som heter Stora gatan. Det största och finaste huset på Stora gatan är Stora Hotellet.”

Så skrev Åke Holmberg 1956 i ”Ture Sventon, privatdetektiv.” Jag är beredd att slå vad om att Lingonboda köping låg i Småland. Småland är nämligen köpingarnas förlovade landskap. Av de 76 kommuner som idag har en 6:a eller 7:a som tredjesiffra i kommunnumret (och som därmed är övervintrande köpingar) ligger 11 i de tre smålandslänen. Av de nedlagda kommunerna som vi i denhär succéserien ägnar oss åt ligger också 11 där. Alltså summa summarum 22 köpingar i smålandslänen och inemot hälften av de förvunna.

I det här inlägget ska vi rikta sökarljuset mot försvunna köpingar i Jönköpings län – inte mindre än fem stycken. Kanske skulle också Lingonboda varit med.

Anderstorp

I Anderstorps landskommun bildades 1943 Anderstorps municipalsamhälle. Hela kommunen ombildades till Köping 1953. Köpingen överlevde drygt 20 år, till 1974 när den gick upp i Gislaveds kommun. Anderstorp räknar sig som en del av den flitiga Gnosjöregionen. Det lär ska finnas 700 företag i samhället dominerade av metall- och plastindustri.

Annars är orten känd för sin racerbana invigd 1968. På 1970-talet anordnades det Formel 1-tävlingar på Scandinavian Raceway eller Anderstorp Raceway som den numera kallas.

Scandinavian Raceway: Formel 1 1976

Bodafors

Bodafors köping bildades 1930 och slogs 1971 ihop med Nässjö kommun. Sandsjö station som sedermera omdöptes till Bodafors blev känd genom en stor tågolycka (Sandsjöolyckan) dagen före julafton 1864. Olyckan räknas som Sveriges första stora järnvägsolycka. Ett blandat tåg från Nässjö till Malmö stod på stationen när ett extratåg i hög fart brakade in i tåget sista vagn. I vagnen fanns 16 personer varav 7 dog.

Något annat än denna förfärliga olycka synes Bodafors inte vara känt för.

Sandsjöolyckan

Invigningen: Bodafors blir köping 1930

Mariannelund

Likt Lingonboda har även Mariannelund satt spår i litteraturen, om än på avstånd. Så här skriver Astrid Lindgren i ”Emil i Lönneberga”:

”Ja, jag vill se Mariannelund”, sa lilla Ida.

”Det ska du få då”, sa Emil vänligt. Och så tog han kroken som skulle vara att haka i flaggan, och krokade fast den i Idas skärp. Sedan högg han tag i flagglinan med båda händerna.

”Nu bär det i väg”, sa Emil.

”Hihi”, sa lilla Ida.

Och i väg bar det med lilla Ida. Ända upp till toppen på flaggstången. Sedan surrade Emil fast linan, precis som pappa brukade göra, för han ville inte att Ida skulle ramla ner och slå sig. Och nu hängde hon där, så stadigt och ordentligt som aldrig det.

”Ser du Mariannelund”, skrek Emil.

”Nä”, skrek lilla Ida, ”bara Lönneberga.”

”Äsch, Lönneberga ... vill du komma ner då”, skrek Emil.

”Nä, inte än”, skrek Ida. ”Det är roligt å se Lönneberga också

Det litterära (misslyckade) försöket att se Mariannelund har satt djupa spår i samhället. Än idag kallas kommunens medborgarkontor och turistbyrå ”Emilkraften”. Här finns också ”Barnfilmbyn” med Emil-minnen. Ryktet som hjärtat i Emillandet förstärktes av att filmerna om Emil i Lönneberga spelades in på orten under 1970-talet.

På 12 platser har det satts upp skyltar med information om filminspelningen. På varje skylt finns det en QR-kod. Genom att läsa av QR-koden kan man ta del av texter, anekdoter, bilder och filmklipp

Mariannelund blev köping 1928 och var självständigt till 1971 när det slogs ihop med Eksjö kommun.

Norrahammar
Tabergs bergslag var ett bergslag i Småland, Sveriges sydligaste, som erhöll sina privilegier 1618. Bergslaget omfattade Barnarps, Månsarps och Sandseryds socknar. Av Sandseryds socken skulle det så småningom bli Norrahammars köping.

Taberg, som också kallas ”Alperna i Småland”, och av Carl von Linné ”Smålands mirakel”, har sedan medeltiden en järnmalmsgruva där man också har hittat mer sällsynta mineraler (titan och vanadin). Taberg ligger visserligen inte i Norrahammar men har haft stor betydelse för orten. Norrahammar var en stångjärnshammare som började dunka på 1600-talet. Mot slutet av 1800-talet blev det Norrahammars bruk, bland annat känt för sina vedspisar.

Sandseryds landskommun ombildades 1943 till Norrahammars köping. Köpingen upplöstes 1971 när den svaldes av Jönköpings kommun. Liksom två försvunna städer, Gränna och Huskvarna, som också försvunnit in i Jönköpings kommun lever en administrativ skugga av Norrahammar vidare i form av ett kommundelsråd för Norrahammar och den närbelägna stadsdelen Hovslätt.

Norrahammars köpings administrationsbyggnad "Rosengård"

Vedspis från Norrahammar

Skillingaryd
Skillingaryds municipalsamhälle bildades 1920 och ombildades 1952 till köping. Köpingen slogs samman med Vaggeryds köping till Vaggeryds kommun 1971. För rättvisans skull har Vaggeryd två centralorter – Vaggeryd och Skillingaryd. I Skillingaryd finns delar av den kommunala förvaltningen.

Skillingaryd hade nog aldrig blivit något utan det läger som Jönköpings regemente hade som övningsplats sedan slutet av 1600-talet. Skillingarydslägren uppvisar många militära byggnader som nu är K-märkta. I samhället finns den likaledes K-märkta Kaffegatan som fått sitt namn av alla kaféer där soldater och officerare fikade.

Kanon

Skillingaryds kommunhus

Tidigare inlägg i serien ”De försvunna köpingarna”
Stockholms län 
Södermanlands län, Västmanland och Dalarna
Gävleborgs län 

Medelpad, Jämtland och Västerbotten 

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.