De försvunna köpingarna: Almundsryd, Hovmantorp, Lenhovda, Traryd

Almundsryd

Vi beger oss nu till Kronobergs län. Här har vi hittat fyra försvunna köpingar. Först ut är Almundsryds köping som bildades 1958 och blev bara 13 år gammal. Köpingen upphörde 1971 när den uppgick i Tingsryds kommun. Då hade köpingen dessförinnan bytt namn 1967 till Ryds köping.

Sockenstugan i Ryd inrymde på nedre våningen kommunalfullmäktiges sessionssal, ett nämndrum, en lektionssal för yrkesskolan och lokaler för biblioteket. I källaren var det arkiv och på andra våningen fanns tre lägenheter.

Almundsryds främsta sevärdhet är bilkyrkogården på Kyrkö Mosse. I slutet av 40-talet startades här en bilskrot. Vid slutet av 90-talet skulle bilarna ha transporterats bort, men p g a dåligt väder blev det inte så. Istället uppmärksammades skroten för sitt kulturella värde och området fick bygglov på 49 år.

Bilkyrkogården

Sockenstugan Almundsryd. Här sammanträde kommunalfullmäktige

Hovmantorp

Hovmantorp ligger i Glasriket. Det började med Hofmantorps glasbruk 1859–1878. 1889 startades Sandviks glasbruk och 1905 Hofmantorps nya glasbruk som drevs till 1968. I september samma år återstartades det senare bruket under namnet Hovmantorps glasbruk, las åter ner 1978. I dag är alla glasbruk borta. Det sista, Sandviks glasbruk, lades ner 2005.

Hovmantorps samhälle ligger vid sjön Rottnen. I sjön finns ”Kastellet”. Två gånger har det skjutits salut från Kastellet. Första gången ska det ha varit när en generalmajor Elof Rosenblad återvände från 1814 års krig mot Norge till herrgården. Generalmajoren ska enligt uppgift ha varit trött på kanonmuller och ville hellre bli mottagen av unga flickor och blommor. Lik förbannat sköt man med kanon. Andra gången det saluterades var 1874 när Oscar II åkte förbi i samband med invigningen av Carlskrona – Växjö Järnväg.

Vid stationen finns fortfarande vattentornet för påfyllning av ånglok kvar. Det har blivit så populärt att man kan köpa en byggsats av vattentornet i Hovmantorp av Kalmar modelljärnvägsklubb för 395 kronor.

1919 bildades Hovmantorps municipalsamhälle som upphörde 1952 när hela Hovmantorps landskommun ombildades till köping. 1971 delades köpingen upp mellan Lessebo och Växjö kommuner.

Supglas från Hovmantorp

Hovmantorps järnvägsstation

Dess vattentorn

Hofmantorps glasbruk

Lenhovda

Lenhovda köping bildades 1957. Efter 14 år som köping gick Lenhovda upp i Uppvidinge kommun 1971. Ortens mest kända kulturminne är dess K-märkta tingshus.

Redan i ett dokument från 1408 slås det fast att Lenhovda var tingsplats i Uppvidinge härad. Till tingsplatsen hörde också häradsfängelse och avrättningsplats. Fängelset, känt som tjuvakistan, är från 1669 och anses vara en av de äldsta och bäst bevarade. På fängelsetaket stod en spögubbe i trä. I en reseskildring från 1759 kan man läsa: ”På tiufkistans tak stod en träkarl med en bister mine och med ris i handen, förmodligen häradets ytterste executor.”

En annan källa uppger att galgen fanns på tjuvakistans tak, men att avrättningsplatsen senare flyttades till en annan plats: Skarpåsen, ett gammalt vägskäl strax sydost om centrum. Hemmansägare Carl Pettersson blev den 20 januari 1847 den siste att avrättas här. Häradsskarprättare Johannes Orädd höll i bilan.

Sommaren 1542 beslöt männen vid tinget att ansluta sig till Nils Dackes uppror. Deras öde blev gruvligt. När upproret slagits ned anlände fältöverste Jakob Bagge 1543 och dömde summariskt upprorsmännen till döden. Mer än 50 män blev av med huvudet.

Lenhovda tingshus

Häradsfängelset

Lenhovda kommunalhus

Traryd

Vid kommunreformen 1952 slogs Traryds och Hinneryds landskommuner samman till Traryds köping. Hinneryd var glesbefolkat medan Traryd innefattade Strömsnäsbruks municipalsamhälle med dess pappersbruk. I nästa kommunreform 1971 försvann köpingen för att ingå i Markaryds kommun.

Gamla skansar är kvarlevor av gränskrigen mellan Sverige och Danmark. Här gick ju Skånelandsgränsen. Vid en av dessa finns ”Traryds skans” som är en djurpark med framförallt husdjur.

Pappersbruket I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet. När bruket var som störst – på 1960-talet – hade det över 800 anställda. Här tillverkades bland annat pappersmassa, papperssäckar, tjärpapp och smörpapper (ser man på!). Nu är allt borta.

Traryd ligger i Finnveden, det västligaste av de ”små landen” som bildade Småland. Finnveden härjades av de svensk-danska gränskrigen. Landets viktiga uppgift som utpost framgår t ex av att rikets andra poststation öppnades 1632 i Markaryd nära riksgränsen. Nu finns inget postkontor i Markaryd heller.

Finnveden befolkades först av nomadiserande jägarfolk, som följde de renar kom när isen drog sig tillbaka. Det anses att landet fått sitt namn efter dessa nomader, som väl troligen var samer. I fornnordisk litteratur kallas samerna vanligen ”finnar”. Betydelsen ”finländare” är en mycket senare företeelse.

Brukskontoret Strömsnäsbruk

Tidigare inlägg i serien ”De försvunna köpingarna”
Stockholms län 
Södermanlands län, Västmanland och Dalarna
Gävleborgs län 

Medelpad, Jämtland och Västerbotten 

Jönköpings län 

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.