Oskarström
Sverige har haft två kungar med namnet Oscar. Och det lär
till och med vara så att det har fötts en ny medlem av kungahuset med detta
namn. Det ligger därför nära till hands att Oskarström i Halland uppkallats
efter någon kunglighet. Men icke sa Nicke. Orten fick sitt namn efter
bokhållaren Oscar Björkman från
Ulricehamn. Nämnde Björkman anlade 1844 ett sågverk på en fastighet som han
döte efter sig själv.
Annars är Oskarström mest känt för ett fältslag 1563 som
svenskarna förlorade. Erix XIV hade
tänkt sig att erövra Halmstad som vi den tiden låg i Danmark. Belägringen av
Halmstad misslyckades och den svenska armén drog sig tillbaka. Vid Mared vid gränsen
mellan Halland och Småland hann danskarna upp svenskarna som fick på moppe.
På slagfältet gjordes senare en del märkliga fynd. På
1780-talet höggs en ek i skogen ned. Invuxna i eken fann man ett gevär och
bredvid ett stående benrangel. Saken förklarades med att soldaten sökt skydd i
en ihålig ek och där träffats av en kula. Där ser man.
1905 blev Oskarström municipalsamhälle vilket 1947
ombildades till köping. I samband med den stora kommunslakten på 1970-talet
slogs köpingen som 1971 degraderats till vanlig kommun 1974 ihop med Halmstad.
Maredsstenen |
Oscar och Hilda Björkman |
Kommunalhuset. Modell på arkitekturmuseum |
Också Skene i Sjuhäradsbygden har en krigisk historia och
också här handlar det förstås om dansken. På Skene köpings vapen ser vi en borg
och ett svärd. Borgen är Örestens fästning som en gång var en av Sveriges
två-tre största försvarsanläggningar. Ett antal fältslag ägde rum här och
borgen var ömsom i svenskarnas och ömsom i danskarnas händer.
Bland de krigsherrar som var i farten kan man nämna den
ökände Valdemar Atterdag, Sten Sture den äldre, Peder Ulfsson och Karl Knutsson Bonde. Allt detta
krigande var förstås en plåga för lokalbefolkningen och 1521 gjorde de slag i
saken, köpte fästningen och jämnade den med marken.
Vid något av alla danska anfall lyckades danskarna få tag på
sonen till den svenske kommendanten som lekte utanför fästningsmurarna. Om inte
kommendanten lät öppna porten skulle de ta livet av pojken. Svensken vägrade
och sagt och gjort. Pojken blev av med huvudet. Än idag rullar det om nätterna
avhuggna huvuden nerför Slottsberget. Där ser man.
Som om Skeneborna inte fått nog av krigiskheter har orten
också fostrat den kände folkpartisten och majoren Jan Björklund. Hu!
Köpingen bildades 1951 och upphörde 20 år senare 1971 då den
kom att ingå i Marks kommun.
Örestens fästning |
Samma fästning men på köpingens vapen |
Majoren |
Grebbestad
Grebbestad blev redan
vid mitten av 1800-talet en bad- och kurort. Det fanns både kall- och
varmbadhus. Men speciellt blev orten känd för sin hälsobringande gyttja. Den
illaluktande gyttjan hämtades i havsviken och skrubbning med den ansågs kunna
avhjälpa allehanda åkommor. Det påstås till och med att man lyckats uppväcka
döda med hjälp av gyttjebad. Inte illa.
För att de
hjälpsökande enkelt skulle kunna ta sig till kuranstalten inrättades 1911
Sveriges första motordrivna busslinje mellan Grebbestad och Tanums station.
1890 bildades ett
municipalsamhälle i Grebbestad och 1929 hade det upphöjts till köping. Köpingen
försvann dock redan i den första kommunindelningsreformen då den 1952 uppgick i
Tanums kommun.
Första bussen |
Gyttjebad |
Tidigare inlägg i serien ”De försvunna köpingarna”
Stockholms län
Södermanlands län, Västmanland och Dalarna
Gävleborgs län
Stockholms län
Södermanlands län, Västmanland och Dalarna
Gävleborgs län
Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar