Upphandlingsbrott i Skinnskattebergs kommun?

Capone

Konkurrensverket granskar upphandlingen av ekonomitjänster, bl a en vikarierande ekonomichef i Skinnskattebergs kommun. Affären kostade skattebetalarna 1,5 mkr. När det allmänna handlar för så stora belopp måste man göra en offentlig upphandling enligt lagen om offentlig upphandling. Det har inte skett.

Lyssna på P4 Västmanlands inslag om affären.

Den här historien är bara toppen av isberget. Men det ska inte föraktas. Kom ihåg att Al Capone åkte dit för skattefiffel.

Skinnskattebergs budget: S och L gör upp. Vem lurar vem?

Sanningens ögonblick var inne i går när Skinnskattebergs fullmäktige samlades. Nu skulle det avgöras. Om Socialdemokraterna förlorade budgetomröstningen hade de sturskt deklarerat att de skulle avgå från minoritetsstyret. Folkpartiets (”Liberalernas”) Carina Sándor skulle på ett eller annat sätt hamna med Sverigedemokraterna i knät. Den delikata frågan löstes genom att S och L i lönndom förhandlade ihop en ”kompromissbudget” som vann i fullmäktige mot Centern, Moderaterna och Sverigedemokraterna som höll fast vid det tjänstemannaförslag som den skandalomsusade kommunchefen Marie Tollefsen Markström hade lagt fram.

Man brukar säga att en förhandling innebär ”ett givande och ett tagande”. Vad säger företrädarna för de båda partierna att de har vunnit?

Undvika extraval eller stärka upp styret?

I Fagersta-Posten säger kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) att ”det handlar om att stärka upp styret”. Oppositionsledaren Carina Sándor å sin sida menar att det var ”för att undvika ett nyval” som hon ställt upp på kompromissen.

Sedan 2011 är det möjligt att genomföra extraval till kommunfullmäktige. Det är tänkt att användas när en kommun kommit i en sådan politisk kris att det är omöjligt att få till ett styre i kommunen. Såvitt jag kan erinra mig har det aldrig någonsin tidigare förekommit i en svensk kommun. Det krävs två tredjedels majoritet i fullmäktige för att besluta om extra val. I Skinnskatteberg innebär det att minst 21 ledamöter i fullmäktige skulle besluta om extraval.

Man får väl förmoda att det Sándor vill ha sagt är att Socialdemokraterna har avstått från att driva igenom ett extraval till fullmäktige. Att det skulle kännas motigt med ett extraval för en företrädare för ett parti som brukar samla 2 – 3 procent i nationella opinionsmätningar det kan man ju förstå.

Men låt oss se hur S skulle kunna driva igenom beslut om extraval mot Folkpartiets (”Liberalernas”) vilja. Överhuvudtaget skulle ett beslut om extraval vara omöjligt utan att Socialdemokraternas medverkan (de har 12 mandat i fullmäktige och med 11 mandat kan man stoppa extravalsbeslutet). Men för att få ihop de nödvändiga 21 mandaten krävs medverkan av Sverigedemokraterna och minst två av M, C och V.

Att Socialdemokraterna skulle ha skrämt Carina Sándor med att de tillsammans med bl a SD skulle driva igenom ett extraval tyder på en kreativitet hos den lokala S-ledningen som jag inte skulle ha trott dem om. Med andra ord är det nog (som så ofta) ljug av Sándor. Det var inte för att undvika ett extraval hon gjorde upp med S. Nej, vad det handlade om var att hon helst inte skulle vilja ha SD i knät.

Hur är det med det kommunalrådet Lovén Rolén menar sig ha vunnit: ”stärka upp styret”. Jominsann vi är väl alla eniga om att S-minoritetsstyret skulle behöva stärkas. Det är framförallt två omständigheter som gjort det utomordentligt svagt. Vid snart sagt varje möte med kommunstyrelsen eller fullmäktige under de två senaste åren har en enad borgerlig-sverigedemokratisk opinion tillfogat S-styret förnedrande röstningsnederlag. Jag tror man skulle kunna räkna på ena handens tumme de viktiga frågor S-styret lyckats driva igenom.

Den andra försvagningen svarar den makthungriga kommunchefen Tollefsen Markström för. Hon har försökt reducera kommunalrådet till en underordnad. När kommunalrådet inte funnit sig i det har hon dragit igång en kampanj som saknar motstycke för att förnedra och ta heder och ära av henne och helst placera henne bakom galler.

För att ”stärka styret” skulle därför krävas dels att Folkpartiet (”Liberalerna”) skulle lova att inte till varje pris under den resterande valperioden försöka störta S-minoritetsstyret, dels att man enats om att äntligen säga upp kommunchefen. Om det första säger Carina Sándor direkt från fullmäktiges talarstol att alla tidigare motsättningar kvarstår. Svårt att ta det löftet som att ”styret stärks”. Om det andra – kommunchefen – säger ingen ett ord.

Med andra ord finns (som så ofta) ingen anledning att tro på vad Sándor säger. Hennes motiv är andra än att ”undvika ett extraval”. Vilka Socialdemokraternas motiv är är svårare att avgöra. I bästa fall har de låtit sig luras.

Budgetbeslut skjuts på framtiden och undandras fullmäktige

När man ser på det faktiska utfallet, d v s innehållet i ”kompromissbudgeten” blir man stärkt i den uppfattningen. Viktigast i S eget budgetförslag, innan det ”kompromissades” var att stoppa den kraftiga förstärkningen av den administrativa kommunledningen (läs Marie Tollefsen Markström) till förmån för vård och omsorg. Särskilt avoga var sossarna mot tvåmiljonersatsningen på marknadsföring som framförallt skulle ge Markströms make (kommunens turismsamordnare) en slant att leka med. Sossarna ville också ge mer pengar till äldreomsorgen. Hur blev det då? Jo alla miljoner som S och L inte var överens om blev av med rubriken, men pengarna ges till kommunstyrelsen för att man senare ska bestämma vad de ska användas till. Gissa vad Markström, Sándor, Norrby, Öberg och Olsson-Bergstedt kommer att driva igenom då!

Jag vet att det finns mer stridslystna socialdemokrater, både medlemmar och sympatisörer; sådana som hellre skulle släppa det förnedrande minoritetsstyret och låta Sándor och hennes hejdukar ta hand om resterna, inklusive Olsson-Bergstedt och Sjöstedt (Oscar alltså). Det är ovisst vad dessa riktiga socialdemokrater ska ta sig till med den tillsynes lättlurade ledningen. En gissning är att priset för att få ha det förödmjukande minoritetsstyret kvar blir att energin framöver får satsas på att hålla ihop partiet. Där kommer förmågan till dialog att sättas på prov.

 

Några citat från budgetdebatten

Carina Sándor (L): Konflikter, smutskastning, konspirationsteorier, personal som mår dåligt, politiker som mår dåligt. Det skadar varumärket. Ett politiskt maktskifte skulle göra saken ännu värre.

Ewa Olsson Bergstedt (SD): Det handlar om att ta tillvara den överkapacitet som finns ute i verksamheten. (om äldreomsorgen)

Fredrik Skog (V): Kommunalrådet är ingen anställd som politiska motståndare ska förhöra på ett Gestapoliknande sätt.

Jag fick veta idag kl 17.20 att S och L gjort upp, men inget om innehållet. Det kan man kalla dialog. Man flyttar det man är oense om till KS där man kan göra upp utan fullmäktiges inblandning.

Bo Öberg (M): Vad har det här med budgeten att göra? (Högljutt vrålande under Fredrik Skogs anförande)

Jag yrkar bifall till Ewa Olsson Bergstedts yrkande.

Fredrik Skog (V): Elefanten i rummet finns det ingen lösning på. Vi kan ju se en rad korruptionshärvor.

Oredan i Skinnskatteberg: Konkurrensverket utreder otillåten direktupphandling

 

Affären när kommunchefen Marie Tollefsen Markström hyrde in en tillförordnad ekonomichef granskas nu av Konkurrensverket. Misstanken är att upphandlingen gjordes som en s k direktupphandling, d v s utan att någon annan fick chansen att lägga in ett anbud. Konkurrensverket ser allvarligt på ”otillåten direktupphandling” och kommunen måste nu senast den 4 januari svara på myndighetens frågor: Finns det något avtal med leverantören Public Source AB och finns det någon dokumentation av inköpet? Var upphandlingen utannonserad och om inte, varför? Har någon leverantör begärt överprövning?

Kommunen har betalat leverantören omkring 1,5 miljoner kronor. Om kommunen fälls för otillåten direktupphandling kan kommunen bli tvungen att betala böter (upphandlingsskadeavgift) på upp till 150 000 kronor.

Den gren man sitter på

Leverantören, alltså den som hyrde ut en tf ekonomichef var samma konsult som kommunens revisorer anlitade som sakkunnigt biträde. Visserligen gjordes affären genom en bulvan, men på ett så taffligt sätt att det var uppenbart att det var revisionsbiträdet som låg bakom och som håvade in pengarna.

Utöver att det luktar starkt av korruption, innebär det att revisionsbiträdet varit direkt beroende av den som skulle granskas. Vem tror att det blir någon mer kritisk granskning av böckerna i kommunen om det är granskarens egen konsult som varit bokförare? Och vem tror att det blir någon kritisk granskning över huvud taget av den som betalar miljonbelopp till en?

Den här aspekten – revisionsbiträdets beroende – är inget som Konkurrensverket granskar, men måste ändå få konsekvenser. En sådan är att revisionsbiträdet har tvingats säga upp sitt avtal med kommunrevisorerna. En annan måste bli att kommunchefen, om hon inte har förstånd att själv säga upp sig, får sparken.

Revisionsbiträdet spelade en central roll i att dra igång det kuppförsök, som nu i snart två månader jobbat för att ta heder och ära, avsätta och helst sätta kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) i finkan. Villig springpojke var revisionens ordförande Lennart Lidquist (L). Med ett ”sakkunigt biträde” som var uppköpt av kommunchefen och en revisionsordförande som devot dyrkar samma kommunchef var ju kommunrevisionen, som skulle granska oegentligheterna effektivt försatt ur spel.

 

Skinnskattebergs budget: Sanningens ögonblick för sossarna och folkpartiet

 På måndag ska Skinnskattebergs kommunfullmäktige besluta om budget för nästa år. Frågan om det socialdemokratiska minoritetsstyret då kan sitta kvar ställs på sin spets. Det finns två budgetförslag som ställs mot varandra. Det ena är ”kommunstyrelsens” förslag. Det förslaget har utarbetats av kommunchefen Marie Tollefsen Markström. Det är mycket ovanligt att budgeten på det här sättet är en tjänstemannaprodukt. De partier som ställer sig bakom ett sådant förslag har på sätt och vis abdikerat. Det är ju genom budgeten som de program och idéer som väljarna har valt emellan ska omvandlas till handling. Kommunchefen är inte vald.

Trots detta har de borgerliga partierna tillsammans med högerextremistiska Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen stött tjänstemannabudgeten. Eftersom de partierna har majoritet i styrelsen, har det kommit att bli kommunstyrelsens förslag till fullmäktige. Viktigaste satsningar i budgetförslaget är nästan 2 miljoner kronor som ska användas för ”marknadsföring”, samt två nya tjänster i kommunledningen. Bland annat finansieras detta med en minskning av resurserna till vård och omsorg, framförallt äldreomsorgen, med 4 miljoner kronor. Kommunledningen får ett ökat anslag med 5 miljoner.

Detta förslag är förstås oacceptabelt, till och med för Socialdemokraterna, som har lagt ett eget förslag. Marknadsföring och nya tjänster i kommunledningen tas bort, och minskningen för vård och omsorg blir något mindre än i kommunchefens förslag.

Om Socialdemokraternas förslag röstas ned i fullmäktige på måndag kommer det S-märkta minoritetsstyret med kommunalrådet Lena Lovén Rolén troligen att avgå. Vad som kommer istället är ovisst. Det kan till och med bli så illa, att det blir Sverigedemokraternas Ewa Olsson Bergstedt som får överta rodret.

Minoritetsstyret har varit i det närmaste maktlöst

Det var efter valet 2018 som det socialdemokratiska minoritetsstyret tillträdde. Dess ställning var redan från början utomordentligt svag. Någon möjlighet till ”hoppande majoriteter” fanns inte. Den enda egentliga chansen att få majoritet var att i olika frågor samarbeta med Folkpartiet (”Liberalerna”). Lena Lovén Rolén var därmed redan från början helt i händerna på Folkpartiets Carina Sándor. Och hon har under de två år som gått inte visat någon samarbetsvilja.

Vid snart sagt varje möte med kommunstyrelsen och fullmäktige har Socialdemokraterna fått notera förödmjukande röstnederlag. Senast handlade det, förutom om budgeten, också om att ansträngningarna att med hjälp av statliga SBO omvandla det nedgångna hyreshuset Klockarbergsvägen 8 till modernt seniorboende, nesligt stoppades.

Varför skulle Socialdemokraterna egentligen utsätta sig för den här behandlingen, där möjligheterna att påverka den förda politiken var mindre än en flugskit? När de gick in i arrangemanget med minoritetsstyre såg jag två möjliga fördelar. Den ena är opinionsmässig: Lena Lovén Rolén kunde i olika sammanhang ståta med kommunalrådstiteln. För de kommuninvånare som inte är tillräckligt intresserade eller insatta i vad som beslutas, kunde det se ut som om det var S som hade makten, även om det inte innebar annat än att stå som kommunalråd i tidningen och att klippa band. Det här argumentet för att gå med på minoritetsstyret släpper tyvärr ifrån sig en lätt doft av väljarförakt.

Det andra argumentet skulle vara att man fick en närmare tillgång till den kommunala förvaltningen. Många beslut kan tas i förvaltningen utan styrelsens och fullmäktiges medverkan. Genom att sitta i kommunhuset och med daglig kontakt med kommunchefen kunde man kanske utövas ett visst inflytande. Närheten till förvaltningen, som oppositionen saknade, kunde kanske också ge ett informationsövertag.

Finns det någon utväg i elfte timmen?

Allt detta grusades av den maktlystna kommunchefen som bedrivit en kampanj för att ta heder och ära av kommunalrådet, och som nära lierat sig med de borgerliga och SD.

Finns det någon väg ut ur detta? En sak är klar: Det går inte att sitta kvar i minoritetsstyret och förvalta tjänstemannabudgeten, och det går inte heller att sitta kvar om man inte kan få något slags stabilitet, och det går inte att ha en makthungrig, intrigant och sossehatande kommunchef kvar.

Om det ska gå att hitta en sådan lösning så här i elfte timmen, ligger i Folkpartiets (”Liberalernas”) hand. En uppgörelse med högerextremisterna i SD är utesluten, likaså med Moderaterna, dominerade av den minst lika högerextremistiske Bo Öberg. En lösning där man blåser liv i den koalition som bildades direkt efter valet med Vänsterpartiet och Centern, och där Centern under påverkan av Carina Sándor plötsligt hoppade av, verkar inte stå på dagordningen.

Socialdemokraterna får väl själva treva sig fram med de s k Liberalerna. Men om jag, gud förbjude, vore i deras kläder skulle jag ställa följande absoluta krav:

• Bort med satsningar på kommunledning och marknadsföring.
• Mer resurser till vård och omsorg.
• Bort med den nuvarande kommunchefen.
• Ett bindande och offentligt löfte från Folkpartiet att bryta med Moderaterna och Sverigedemokraterna och under resten av mandatperioden söka samförståndslösningar med Socialdemokraterna i kontroversiella frågor.

Om det inte går att komma fram till en sådan uppgörelse är det enda rimliga att kasta in handdduken och låta Carina Sándor får ta hand om den soppa som hon medverkat till att koka ihop.

 

 

Det hände i december i Skinnskatteberg

 1944 Hedströmmen svämmar över

VÄSTERÅS, tisdag.

T.T. Den senaste tidens starka nederbörd har medfört att Hedströmmen i Västmanland svämmat över och vållat partiellt driftstopp vid Kolsva Järnverk. ..

Från Skinnskatteberg har varning sänts till bruken utefter Hedströmmen. I Skinnskatteberg stoger vattnet oupphörligt, och man har ej några möjligheter att magasinera mera vatten där. (DN 6/12 1944)

1944 Bussen slirade ned för hög slänt

VÄSTERÅS, onsdag.

En bussolycka inträffade på tisdagsmorgonen i Skinnskatteberg. När bussen från Västanfors skulle passera en kurva norr om vägporten under järnvägen intill Skinnskattebergs station råkade bussen slira, och chauffören förlorade herraväldet. Bussen välte och störtade med sina 11 passagerare nedför en 6 meter hög slänt. (DN 28/12 1944)

Lyckligtvis blev det inga mer omfattande personskador. Föraren fick ett batteri i huvudet och fick även batterisyra i ena ögat. En tre och ett halvt år gammal flicka fick överläppen spräckt och hennes moder fick en del skråmor på armarna.

1945 Tyskar får inte arrendera gruva

Kommerskollegium anhöll i december 1942 att få till Skandinaviska gruvaktiebolaget utarrendera kronans jordägarandel i järnmalmsfyndigheten Daggruvan i den s.k. Dalsbohagen på Skinnskattebergs kronopark i Skinnskattebergs socken. Detta avstyrker flyktkapitalbyrån, till vilken ärendet remitterades i oktober i år. Det finns icke obetydliga tyska intressen i bolaget, och det är ovisst hur det i framtiden skall förfaras med tysk egendom och tyska ekonomiska intressen i Sverige. Inte heller finns det något särskilt skäl till omedelbart avtal. (DN 8/12 1945)

Flyktkapitalbyrån tillkom sommaren 1945 för att kartlägga tysk egendom i Sverige. De allierade krävde att få överta tyska tillgångar i Sverige. Sverige beslöt dock att beslagta den tyska egendomen och sälja den. En del av behållningen fördes sedan över till de västliga ockupationsmakterna i Tyskland.

1951 Strömavbrott ledde till tågstopp

Stormen orsakade ett fyra timmars strömavbrott på sträckan Krampen – Skinnskatteberg på järnvägslinjen Örebro – Krylbo. En stor gran blåste ned över kraftledningen och flera tåg blev avsevärt försenade genom avbrottet. Ett persontåg mellan Krylbo och Hallsberg blev tre timmar försenat, ett persontåg i motsatt riktning en timme och snälltåget Krylbo – Mjölby en halv timme. (DN 2/12 1951)

1952 Assi bygger ut sågen

Statens skogsindustrier börjar inom kort en omfattande utbyggnad av sågen i Skinnskatteberg. Samtidigt kommer ett helt nytt sorteringsverk att uppföras, som skall ersätta det provisoriska verk man uppförde efter branden för en tid sedan. Hela byggnadsprojektet går löst på 4 milj. kr., och när man har det färdigt räknar man med att kunna fördubbla produktionen. Genom utvidgningen kommer arbetsstyrkan att utökas med ett 60-tal man. (DN 9/12 1952)

1954 Fattigvårdsman misshandlades

Ordföranden i fattigvårdsstyrelsen och hälsovårdsnämnden i Skinnskatteberg, mjölnaren Edvin Karlsson, blev på tisdagen i sin kvarn överfallen och misshandlad av en finländare, som bor på ungkarlshotellet i Skinnskatteberg. Karlsson fick skador i ansiktet och måste söka läkarvård.

Finländaren och hans familj har vållat stora besvärligheter för de kommunala myndigheterna i Skinnskatteberg. Hustrun och barnen, som bor i Baggå, har inte fått några pengar till uppehälle av maken, varför fattigvårdsstyrelsen genom herr Karlsson har fått lov att familjen fått vad den behövde. Detta har retat finländaren, och till slut begav han sig till kvarnen och överföll Karlsson. Polisen har tagit hand om utredningen. (DN 8/12 1954)

1955 Scharlakansfeber

Fler fall av scharlakansfeber har inträffat i Björskog och Skinnskatteberg. Aspa småskola i Bjärskog har redan stängts, enär 15 barn insjuknat, men undervisningen vid folkskolan i Björskog skall enligt beslut på onsdagskvällen pågå tills vidare. I Skinnskatteberg är det sex barn i åldern 3 – 12 år som insjuknat, därav tre i skolåldern. Skolstyrelsen har förbjudit julfester i skolorna, men någon ytterligare stängning övervägs f.n. inte. (DN 15/12 1955)

1957 Ungerska flyktingar på skogsutbildning

Fem ungerska flyktingstudenter med synnerligen goda skogskunskaper från sitt hemland har tillsammans med 32 svenska pojkar gått igenom förberedande skogskurs i Skinnskatteberg. Nu hoppas de ungerska pojkarna vinna inträde vid Skogshögskolan i sommar. Deras högsta önskan är att få bli jägmästare i Sverige. (DN16/12 1957)

1958 Fullmäktiges ordförande slutar efter 44 år

Det händer märkliga saker i Skinnskattebergs kommunalfullmäktige fram på nyåret. Den 40 år gamla institutionen ska skifta ordförande för första gången. På torsdag svänger nämligen den enda ordförande hittills, kantor Daniel Holmström klubban för sista gången och sätter därmed punkt för en ganska unik karriär i svensk kommunalpolitik. (DN 17/12 1958)

Daniel Holmström är östgöte och kom till Skinnskatteberg som nyutexaminerad kantor 1905. 1914 blev han ordförande i kommunalstämman och när fullmäktige infördes 1919 blev han ordförande i fullmäktige.

Ibland fick man springa ut på gatan och hämta folk för att stämman skulle bli beslutsför. Om fullmäktige ger den mångårige ordföranden följande omdöme: ”Det har alltid varit en sällsynt fin sammanslutning här. Inga häftiga strider har rasat utan debatten har förts på ett hyfsat och sakligt plan hela tiden. Ledamöterna har alltid satt kommunens bästa före partipolitiken.” Precis som nuförtiden med andra ord.

Några dagar senare rapporteras att Svenska landskommunernas förbunds stora medalj har tilldelats Daniel Holmström, som under 40 år varit ordförande i kommunalfullmäktige i Skinnskatteberg (DN 20/12 1958).

1974 Herrgården k-märkt

Regeringen bestämde i den sista konseljen med kungen att Botaniska trädgården och Juridicum i Lund ska få ingå i listan över byggnadsminnesmärken.

Listan utökas också med Alnarps kungsgård, Flyinge dito, gamla gymnasiet i Växjö, länsresidenset i Jönköping, Skinnskattebergs herrgård, länsresidenset i Östersund och hovrätten i Umeå.

Ett förslag att även Hudkliniken i Lund skulle ingå avslogs.

Kunde man inte sätta upp kungen på listan över fornminnen? (DN 31/12 1974)

1977 Bandyförlust

Riktigt på pumpen åkte häromdagen Skinnskattebergs bandygrabbar.

I halvtid låg grabbarna under mot Västanfors med 0 – 20.

Efter ytterligare 45 minuter när domarens pipa gick hade man hyfsat resultatet och gjort ett mål. Fast Västanfors hade gjort ytterligare 15. (DN 18/12 1977)

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här. 

 

Försvinn Marie! Vi vill inte ha dig här

Snart ställs frågan om Skinnskattebergs kommuns politiska ledning på sin spets. Ska kommunchefen Marie Tollefsen Markström ha framgång i sina försök att avsätta det socialdemokratiska minoritetsstyret och kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S)? Kommunfullmäktige ska måndagen den 21 december ta ställning till kommunens budget för 2021. Om det socialdemokratiska budgetförslaget faller kommer S-minoritetsstyret att avgå. Då blir det machtübernahme. Då tar Sverigedemokraternas Ewa Olsson Bergstedt över med stöd av Folkpartiet (”Liberalerna”), Moderaterna och Centern.

Äldreomsorgen får fyra miljoner mindre att röra sig med. ”De får väl effektivisera” som Olsson Bergstedt vid förra fullmäktigemötet uttryckte sig. De som inte behöver effektivisera är den lojala grupp som Tollefsen Markström omger sig med. Fem miljoner mer till kommunledningen. Två miljoner ska gå till Tollefsen Markströms man som hon har anställt som turismsamordnare. Han ska använda dessa två miljoner till att stärka kommunens varumärke. Det föreslås också en ny tjänst för ”politiska utredningar”. Sannerligen en innovation att tjänstemän ska stå för politiken.

Kommunchefens attack mot den politiska ledningen började i mitten av oktober, och de hemskaste interiörer har avslöjats under resans gång. Det handlar om ren korruption, vänskapskorruption, nepotism (släktingar får fördelar). I kommunförvaltningen råder tystnad. Rädda nuvarande och avskedade tjänstemän viskar anonymt om management by fear (skräckvälde).

Tollefsen Markström går över alla gränser. Jag har aldrig förr hört talas om en kommunchef som intrigerar för att avsätta den politiska ledningen och få till stånd ett maktövertagande. Och definitivt inte ett maktövertagande med Sverigedemokraterna i spetsen.

En sådan kommunchef kan vi inte ha. Marie och hennes anhang måste bort.

Även om detta knappast är läge för skadeglädje, känner jag att jag måste påminna om vad jag sa i kommunfullmäktige för halvtannat år sen. Det var den 3 juni 2019 efter att KS fått anmärkning i revisionsberättelsen för låg grad av måluppfyllelse, dålig kontroll av kommunens bilar, brister i IT-säkerheten, felaktig hantering av TF:s bestämmelser om utgivningsbevis och ansvarig utgivare.

För det första kan man konstatera att den klandrade kommunstyrelsen ju redan har avgått. En konsekvens av den strängare sanktionen att avstyrka ansvarsfrihet är annars att den eller de klandrade kan avsättas. Det verkar inte meningsfullt att avsätta de redan avgångna.

För det andra är det ju, som så ofta fallet att kommunstyrelsens ledamöter svävat i ovisshet och okunnighet om de brister som funnits i olika avseenden. Icke desto mindre bär de förtroendevalda ansvaret för brister som i huvudsak beror på hur förvaltningen fungerar.

I en kommun som, liksom Skinnskatteberg, har organiserat sin förvaltning med en stark ledningsposition i form av kommundirektören, blir det av central och avgörande betydelse att den kommunchef man anställt klarar av sin uppgift. På sitt sätt reduceras kommunstyrelsens ansvar till att anställa en kommunchef som har gott omdöme, goda kunskaper och kompetens. Annars riskerar man att det blir brister som får möta kritik och som de förtroendevalda får bära ansvaret för.

Det är kommunstyrelsens uppgift att se till att man har en omdömesgill, kunnig och kompetent kommunchef. Det är inget som revisionen har någon del i. Men jag vill gärna deklarera som min personliga uppfattning, att har man en kommunchef som inte har de här egenskaperna, så borde man se till att avsluta anställningen.

Under 2018 har två kommunchefer varit verksamma. Den ene har redan lämnat sin anställning. Ansvaret faller därför tungt på den nuvarande kommundirektören. Mot bakgrund av de brister som revisionen har uppmärksammat och den anmärkning som kommunstyrelsen får i revisionsberättelsen, så skulle jag om jag satt i kommunstyrelsen istället verka för att den nuvarande kommundirektörens anställning upphör.

 

En finsk småstad

Dagen till ära kan det vara lämpligt att besöka en finsk småstad. Härovan kan du betrakta Idensalmi 24-7 som man nu säger. (Klicka på bilden och sen på Iisalmi Live Webcam) Idensalmi i norra Savolax, 55 mil norr om Helsingfors har sisådär 21 000 invånare.

Om jag inte minns alldeles fel for jag någon gång på tidigt 1970-tal med nattåget från Helsingfors till Idensalmi. En sådan resa går inte längre att göra. VR:s nattåg går numera bara till Lappland och i en västligare sträckning genom Österbotten, och vagnarna är, åtminstone om man ska tro VR:s reklam, mer lika lyxhotell. Annat var det på 70-talet. Jag minns sovvagnen som brun och träpanelad, och minns jag inte fel fanns det en kamin i vagnsänden. På det sättet var det varmt och gott när tåget rusade fram över den tavastländska och savolaxiska taigan.

Jag letade länge innan jag hittade en bild på nätet av en sådan gammal finsk sovvagn. Den här fanns på Järnvägshistoriskt forum och visar, förvisso inte Idensalmi, men väl Jakobstad och den gamla fina sovvagnen. Bilden är från 1974 och visar en direkt sovvagn från Helsingfors. I Bennäs kopplades vagnen ifrån norrgående tåg och kopplades på ett godståg för vidare färd till Jakobstad. Här kommer vagnen fram till Jakobstad.

Bennäs station heter numera Jakobstad-Pedersöre station. Bennäs är huvudort i Pedersöre kommun, där ett par andra byar är Purmo och Esse.

Hoppsan! Hur gick det här till då?

 

Från Linkedin

Här är Skinnskattebergs kommuns turistsamordnare. I hans bolag HPM Coaching & Consulting AB är kommunens kommunchef Marie Tollefsen Markström styrelseledamot. Bolagets, och även Hans adress är densamma som Maries.

Ett sånt sammanträffande!

Kuppförsöket i Skinnskatteberg lyckas?

EXTRA !!

Kommunstyrelsen beslöt i tisdags förra veckan på förslag av Bo Öberg (M) och Ewa Olsson Bergstedt (SD) att rösta ned Socialdemokraternas budgetförslag för 2021. S-förslaget röstades ned med röstsiffrorna 6 - 5. För Öbergs och Olsson Bergstedts yrkande röstade Folkpartiet ("Liberalerna"), Centerpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Slutligt beslut kommer att tas på kommunfullmäktige den 14 december.

Kuppförsöket i Skinnskatteberg dominerade helt i november

Lena

November har helt dominerats av kuppförsöket mot det socialdemokratiska minoritetsstyret och kommunalrådet Lena Lovén Rolén i Skinnskatteberg. Nio av tio inlägg på mest-lästa-listan för november handlar om kuppförsöket. Utöver det inledande skedet med ett angrepp från kommunchefen framfört av kommunrevisionens folkpartistiske ordförande och revisionens biträde har allt hemskare förhållanden avslöjats under den gångna månaden. Misstankar om korruption (ekonomisk och/eller vänskapskorruption) och brott mot konkurrenslagstiftningen har kommit fram. Det blir tamejfan bara värre och värre.

Antal besökare var i november 984 (324 i oktober). Av dessa var 411 (186) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,65 (1,65) och genomsnittlig tid per besök var 124 (114) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, USA, Danmark och Frankrike. Ströbesökarna kom från Indien, Kanada, Litauen, Nederländerna, Norge, Pakistan, Schweiz och Österrike.

 De tio mest visade inläggen i november:

 

1	Kuppförsöket i Skinnskatteberg hejdat (ny)
2	Angreppet på socialdemokraternas kommunalråd mot nya svindlande höjder (ny)
3	Illaluktande härva i Skinnskattebergs kommun (ny)
4	Politiserande kommunchef skiter i det blå skåpet (1:a)
5	Var ligger egentligen hjärtat av Bergslagen? (ny)
6	Kuppförsöket i Skinnskatteberg: Fingrarna i syltburken (ny)
7	Sluga Sándor och lydige Lidquist hjälper Skinnskattebergs kommunchef begå självmål (ny)
8	Skinnskatteberg: Kuppmakarnas verktygslåda (ny)
9	Insändare från Vänsterpartiet Skinnskatteberg om migrationspolitiken (ny)
10	Klargörande om den doftande härvan i Skinnskatteberg (ny)

 

Kuppförsöket i Skinnskatteberg: Har det kommit något brev?

Det har dykt upp ett anonymt brev som hyllar kommunchefen Marie Tollefsen Markström. Anonyma tjänstemän i kommunen citeras om hur bra det har blivit sedan den nya kommunchefen kom och hur hemskt det har blivit genom kommunalrådets agerande. När kommunstyrelsens ledningsutskotts sammanträde skulle börja frågade den numera välkände M-politikern Bo Öberg: "Har det kommit något brev?"

Kuppförsöket i Skinnskatteberg: Fingrarna i syltburken

Kommunrevisionens allra dyrbaraste tillgång är dess integritet. Kommunrevisionen får inte vara i beroendeställning till dem som revisonen ska granska: Kommunstyrelsen och den förvaltning som styrelsen ansvarar för. Befattningar som är särskilt känsliga är revisionsgruppens ordförande och det sakkunniga biträde som gruppen har upphandlat. Läs mer om det principiella problemet i min rapport ”Kommunrevisorns testamente”.

I det ännu pågående kuppförsöket mot det socialdemokratiska minoritetsstyret i Skinnskatteberg, och särskilt mot kommunalrådet Lena Lovén Rolén, rullas det upp allt mer graverande uppgifter om ordförandens och biträdets beroende av kommunchefen Marie Tollefsen Markström.

Jag har tidigare pekat på hur kommunchefen anlitat biträdets man  som konsult. Än sen då? Jo, i avtalet mellan Skinnskattebergs kommun och Komredo AB står det att uppdragstagaren inte får utföra uppdrag för någon annan beställare inom kommunens organisation utan att köparen (d v s kommunrevisorerna) skriftligt godkänt detta. Syftet är förstås att revisionsbiträdet inte ska ha ekonomiska förbindelser med dem som revisionen ska granska. Revisionsbiträdet ska inte heller själv ha varit med och utformat den verksamhet hon ska granska. 

Nu har det framkommit uppgifter som inte gör saken bättre. Det var inte maken som hyrdes ut, däremot har hans bolag sålt konsulttjänster till kommunen. Som tillförordnad ekonomichef har Marie Tollefsen Markström under i stort sett hela året anlitat en Pia Lindvall Bengtsson. Hon var tidigare ekonomichef i Osby kommun i Skåne, men köptes ut eftersom kommunledningen inte hade förtroende för henne. Två miljoner kostade det Osbys skattebetalare.

Men vad värre är: Pia titulerar sig som ”senior konsult på KomRedo AB”. Hoppsan! Där fanns det ännu en länk mellan revisionsbiträdet och kommunchefen. Även om Pia uppger sig vara senior konsult i Camillas bolag är det faktiskt inte hon som har hyrt ut Pia till Marie. Det är istället en firma som heter Public Source AB i Västerås. Det handlar om 1,5 miljoner kronor som gått till Public Source AB för ekonomichefstjänsterna. Om det skett genom ”direktupphandling” (d v s utan annonsering och möjlighet för fler att lämna anbud) är det ett brott mot Lagen om offentlig upphandling (LOU).

Den som genomför en otillåten direktupphandling kan dömas att betala upphandlingsskadeavgift. Avgiften är lägst 10 000 kronor och högst 10 procent av avtalsbeloppet, dock som mest 10 miljoner. Eftersom det här tycks handla om 1,5 miljoner kronor kan avgiften bli högst 150 000 (10 procent av 1,5 miljoner).

VD i Public Source AB är Thomas Karlsson, och bolaget har sitt kontor I Västerås på en helt annan adress än den där KomRedo AB har sitt kontor. Men nu råkar det vara så, att Thomas är gift med Camilla och Public Sources adress går till deras gemensamma bostad. Se PS nedan!

Det är inte att undra på att Camilla Karlsson villigt ställde upp och förmedlade Marie Tollefsen Markströms anklagelser mot Lena Lovén Rolén till revisionens ordförande Lennart Lidquist (L), och att hon därefter författade den anklagelseskrift som var kuppförsökets startsignal.

I anklagelseskriften (kallas ”Förstudie överträdelser mot delegation och uppdrag” räknas de olika felsteg som kommunchefen anser att kommunalrådet har begått. Som grande finale anklagas kommunalrådet för brott: Det ska ha varit trolöshet mot huvudman. Inga av anklagelserna underbyggs med belägg och det finns ingen diskussion om konsekvenserna. Jag har varit förtroendevald revisor i Skinnskattebergs kommun i åtta år, varav fyra år som revisionens ordförande och fyra år också som revisor i Norra Västmanlands Utbildningsförbund. Många dåliga granskningar utförda av olika revisionsbiträden har jag sett, men aldrig något så undermåligt som Camilla Karlssons ”förstudie”.

Det är sorgligt att se hur ett duktigt och uppkäftigt revisionsbiträde, som varit orädd och som byggt upp en framgångsrik verksamhet i konkurrens med multinationella bolag snärjer in sig i förbindelser som totalt raserar sitt anseende.

När det gäller revisionens ordförande Lennart Lidquist som uppträtt som ombud och springpojke åt kommunchefen hade jag i och för sig inga förhoppningar om integritet. Redan när Marie Tollefsen Markström tillträdde hade jag en diskussion med henne om hennes krav att själv få bestämma innehållet i informationstidningen 0222:an och på kommunens webbplats. Hon hade utan att det varit några beslut om saken utropat sig till ansvarig utgivare för båda. De myndigheter där sådant ska registreras hade ingen aning om saken. Jag påpekade för kommunchefen att hennes agerande stod i direkt strid med Tryckfrihetsförordningen, som är grundlag. Hon försvarade sig med att man måste stoppa texter som kunde ”skada kommunens varumärke.”

Redan då var Lidquist ivrigt tjänstvillig springpojke åt Marie. Det var inte mycket att göra åt saken då, men nu menar jag att Lidquist har gått över gränsen. Kommunchefen, revisionsbiträdet och revisionens ordförande får inte agera för ett majoritetsskifte i kommunen. I integritetsperspektivet är det nej, nej, nej. Biträdet Karlsson har redan sjappat. Lidquist borde be att få slippa ett uppdrag han inte klarar av.

Lika självklart är det att kommunchefen, som på det här sättet drar ”kommunens varumärke” i illaluktande lort borde ta konsekvenserna och säga upp sig.

PS

Bulvan är en fysisk eller en juridisk person som för annans räkning, i eget namn företar en rättshandling som uppdragsgivaren själv föredrar att inte utföra.

Tips till Konkurrensverket kan göras på adressen https://report.whistleb.com/sv/portal/konkurrensverket

 

Fagersta återinför handlingshjälp för 70-plussare

Fagersta Nyheter rapporterar att den kommunala handlingshjälpen för 70-plussare som funnits sedan coronautbrottet i våras ska återinföras. Alla över 70 år kunde ringa till socialtjänsten som anlitade taxi för att hämta och leverera matvaror till riskgruppen. När Folkhälsomyndigheten tidigare i höstas avskaffade de särskilda rekommendationerna för äldre stängde kommunen ner handlingshjälpen.

När vi nu har ett nytt, troligen ännu kraftigare utbrott, planerar Fagersta kommun att återinföra hjälpen.

I Skinnskattebergs kommun har kommunen inte under hela pandemin tagit några åtgärder för att hjälpa äldre med handling av mat. Kommunen har istället hänvisat till en Facebook-grupp. Detta gör kommunen fortfarande på sin hemsida, trots att hjälpgruppens Facebooksida inte går att nå.

Kuppförsöket i Skinnskatteberg: Startskottet

Vid kommunfullmäktiges möte den 19 november läste fullmäktiges ordförande upp ett yttrande från den förtroendevalda revisorn Elisabet Hultberg (S). I yttrandet redogör Hultberg bland annat för förhistorien till hur den s k ”förstudien” offentliggjordes. Förstudien utförd av revisionsbiträdet Camilla Karlsson innehöll en rad anklagelser mot kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) som bl a anklagades för brottslighet.

I ett destillat av Hultbergs redogörelse framträder följande bild av förloppet:

12 oktober. Kommunalrådet och kommunchefen Marie Tollefsen Markström är var för sig inbjudna till revisionens möte. Kommunchefen verkar uttröttad, på gränsen till utbrändhet.

21 oktober. Revisionen har extra telefonmöte. Ordföranden Lennart Lidquist (L) har fått en skrivelse från kommunchefen uppläst för sig av Liberalernas gruppledare Carina Sándor som önskat att revisionen utreder de problem kommunchefen upplever med kommunalrådet.

Lidquist menar att det är viktigt att ingripa snabbt eftersom Tollefsen Markström mår så dåligt.

Revisionsbiträdet Karlsson berättar att hon den 17 oktober haft ett många timmar långt samtal med kommunchefen och uppmanat henne att skriva ned problemen i relationen till kommunalrådet. Karlsson ber revisionen om ett uppdrag om berättelsen som kommit via Sándor och Lidquist går att belägga. Karlsson säger också att kommunalrådet har hotat henne att utreda hur Karlssons man kunnat få stora uppdrag från kommunen. Karlsson får uppdraget att undersöka klagomålen från kommunchefen.

26 oktober. Nytt möte med revisionen. Karlsson meddelar att revisionen måste lägga fram hennes slutsatser i ”förstudien” för kommunstyrelsen. Fyra av de fem förtroendevalda revisorerna är av uppfattningen att undersökningen inte är avslutad. Det behövs ytterligare klarlägganden.

27 oktober. Lidquist går på kommunstyrelsens möte och föredrar Karlssons utredning som lämnas över till styrelsen och förs in i kommunens diarium. Därmed är Karlssons förstudie offentlig och bollen är i rullning.

Här är en länk till fullmäktiges protokoll . Hultbergs yttrande kan man hitta på sidorna 40-43 i dokumentet. För den som inte är van vid kommunala protokoll kan det kanske vara intressant att se hur färglöst och nästan obegripligt ett protokoll kan se ut. De i det här sammanhanget intressanta punkterna är paragraf 118 med information från revisorerna (sidan 8 i dokumentet, sidan 146 i protokollet) och paragraf 123 med budget för 2021 (sidan 15 i dokumentet, sidan 153 i protokollet).

Trevlig läsning!

  

Det hände i november i Skinnskatteberg

 1947 Skogsgymnasister

I rymliga herrgårdsrum, där skönt utsirade vägglister och antika kakelugnar vittnar om en gången tids storhet, pluggar 22 unga män som bäst på en examen, som ännu inte är så allmänt känd. De ska bli skogsmästare, och ungefär 1 ½ år får de för den sakens skull tillbringa på Skinnskattebergs herrgård nära Fagersta i vacker Bergslagsbygd. Här har man ett slags skogligt gymnasium, där endast en elit av skogsmän slipper in. Denna utbildning startades 1945 och de närmare riktlinjerna för den har dragits upp av skolans rektor, jägmästare Claes Danell. (DN 9/11 1947)

1947 Pontus Nohre

Varje år delar kommunstyrelsen i Skinnskatteberg ut stipendier till ett antal elever på gymnasieskolan från Pontus Nohres stiftelse. Enligt kommunens hemsida kan man få stipendier om man studerar efter grundskolan och är folkbokförd i Skinnskatteberg, men man kan också få bidrag som ”stärker rikets försvar främjar barn eller ungdomsvård eller fostran och utbildning, vår av behövande ålderstigna, sjuka eller funktionshindrade, främjar vetenskaplig undervisning eller forskning.”

Pontus Nohre var landsfiskal i Skinnskatteberg på 1918 - 1942, och han har i den här serien av inlägg dykt upp flera gånger. Men landsfiskalen var också kapitalist, och samlade på sig en ansenlig förmögenhet. Ur denna donerade han till en rad olika fonder medel till som han såg det behjärtansvärda ändamål. Något mindre trevligt är att den gode fiskalen också var medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland, som var en nazianstucken organisation.

I materialet i DN-arkivet dyker Pontus Nohre i rollen som donator upp första gången den 18 november 1947:

Förre landsfiskal Pontus Nohre i Skinnskatteberg har genom gåvobrev förordnat att 36.500 kr. omedelbart överlämnas till Skinnskattebergs kommun att av dess kommunalnämnd förvaltas under benämningen ”landsfiskal Pontus Nohre donationsfond” och att 18.350 kr. överlämnas till Karbennings socken att förvaltas av dess kyrkoråd under namnet ”Bergsman Matts Erssons och landsfiskal Pontus Nohres donationsfond”. Avkastningen skall årligen användas till stipendieutdelning för studier och yrkesutbildning av ”välartade barn inom församlingarna.” (DN 18/11 1947)

På självaste julafton 1947 meddelades det att fonden i Skinnskatteberg nu fått 100 000 kronor i börsnoterade svenska värdepapper och fonden i Karbenning 50 000 kronor. Vidare rapporteras om fonden ”Pontus Nohres och hans moder Anna-Karin Johanssons stiftelse” som avses ge bidrag till studerande oavsett var i landet de bor.

1954 var det dags igen för en donation: denna gång till husmödrar:

BAGGÅ, fredag.

Husmorsgärningen bör inte komma i skymundan. En husmor som strävat i många år med stior familj, kanske under små omständigheter, bör ha ett synligt tecken på vilket duktigt fruntimmer hon är – på så sätt undgår hon också att känna sig undervärdig i jämförelse med yrkeskvinnan, vars insats syns mera utåt. Det är en av grundtankarna i förre landsfiskalen Pontus Nohres senaste donationsbrev på 100.000 kr., varav 25.000 utgör den nya husmoderfondens grundplåt. Fördelningen av utmärkelsetecken, som föreligger i vackra förslag, skall skötas av landshövdingen i Västerås, och det antyder att fonden så småningom skall berikas med nya gåvor. (DN 18/9 1954)

Den 17 februari 1955 rapporteras att landshövdingen Ragnar Casparson nu har valt ut sju husmödrar som vid årets jordbruksdag den 4 mars ska få pris ur Pontus Nohres fond för förtjänstfull husmoderlig gärning. Bland vinnarna fanns t ex fru Elin Pettersson från Kolsva som fött elva barn. Två var fru Anna Margareta Lindberg, också från Kolsva med tio barn. Priserna utgörs av kontanta penningbelopp samt en speciellt komponerad brosch i blått och guld.

En annan uppsättning av Pontus Nohres donationsfonder var fonderna för skytte: ”Pontus Nohres skyttestiftelse”, ”Pontus Nohres skyttestiftelse för Västmanland” och ”Pontus Nohres stiftelse för skolungdomens vapenövningar”

Den gamle landsfiskalen motiverade själv sitt skytteintresse som han haft sedan barndomen:

Jag var ute med några andra smågrabbar och lekte med salongsgevär. Plötsligt gick ett skott av och tog vägen genom foten. Grabbarna trodde att det tagit i marken. Utan att låtsas om nånting gick jag hem. ”Mamma”, sa jag, ”skulle du bli ledsen om jag sköt mej.” Inget svar. Upprepad fråga. ”Gosse. Så du pratar.” Nu började det sippra blod på golvet. ”Mamma, jag har verkligen skjutit mej i foten…” (DN 29/12 1955)

 1948 Brandbil till skogsmästarskolan

Styrelsen för Statens skogsmästarskola i Skinnskatteberg anhåller hos regeringen om bemyndigande att som gåva av skogsförsäkringsaktiebolaget i Stockholm motta en fullständigt utrustad skogsbrandbil med tillhörande tankvagn. Skolans elevkår är reservbrandstyrka i Skinnskatteberg. (DN 16/11 1948)

1949 Red Top: Ur ”Hyrkuskens berättelser”

Vi passerade gamla nedlagda hyttor och bruk och kom så småningom till Skinnskatteberg, ett samhälle som i fråga om naturskönhet gott kan mäta sig med de berömdaste turistorter. En stor knallblå sjö, skogiga höjder och björkstammar rosa som smultronglass i vintersolen. På västmanländska heter det Skinnsberg. Dialekten är mycket särpräglad… (DN 1/11 1949)

 1952 Explosion vållade driftsstopp i gruva

En explosion i en transformator vållade på tisdagen totalt driftstopp i Riddarhytte AB:s samtliga gruvor. Stora delar av Skinnskattebergs kommun mörklades även, och först sent på kvällen kunde man ordna strömleverans med provisoriska ledningar. Vid explosionen i transformatorn uppstod en häftig oljebrand varvid samtliga strömförande ledningar i transformatorn smälte ned. Reparationsarbetet blir omfattande, och man vet ännu inte om driften vid gruvorna kan återupptas under onsdagen. (DN 26/11 1952)

 1964 Solidaritetsaktioner av folkhögskolans elever

Eleverna vid folkhögskolan i Skinnskatteberg förbereder en demonstration i Avesta på lördag. Opinionsyttringen riktar sig mot Avesta jernverks engagemang i Sydafrika som företagsledningen i en skrivelse från eleverna uppmanats att ompröva. (DN 27/11 1964)

 Efter att demonstrationen genomförts publicerade DN ett referat där den genomgående tonen var att förminska betydelsen av aktionen. Artikeln rubricerades: ”Klent intresse i Avesta för elevers protesttåg.” Det framgår av artikeln att ”Avestaborna ägnade demonstrationen ett förstrött intresse.” Stadens borgmästare Erik Persson säger: Då jag gav gruppen tillstånd till demonstrationen avsåg detta inte de kränkande texterna på banderollerna.  Dessa hade jag ingen vetskap om. Ungdomarna vet väl knappast vad det hela rör sig om. Jag skriver det hela på den ungdomliga obetänksamhetens konto.” (DN 29/11 1964)

Den norska socialpsykologen Berit Ås gjorde idén om härskartekniker bekant för en bredare publik. En av dessa är ”förlöjligande” som beskrivs som ”att genom ett manipulativt sätt framställa någons argument eller person som löjlig och oviktig.”

 Men folkhögskoleeleverna lät sig inte nedslås utan riktade härnäst sina protester mot Asea i Västerås. En av parollerna var ”Negerns död – Aseas bröd.” Ett 70-tal deltagare från elevrådet vid Skinnskattebergs folkhögskola och Skinnskattebergs Sydafrikakommitté demonstrerade i centrala Västerås. Den lite förlöjligande rapporteringen från Avesta följdes upp: ”… plakat … bars genom dentrala Västerås på lördagsmiddagen och … passerade förbi Aseas lördagsstängda och tysta huvudkontor. Direktör Curt Nicolin, för närvarande på Nya Zeeland … har avstått från kommentarer till demonstrationen.” (DN 9/5 1965)

 Demonstrationen fick ett efterspel hos Justitie Ombudsmannen. Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd påstod i en anmälan till JO att polisintendenten Lennart Terrvik i Västerås censurerat plakat i demonstrationen. Han ska ha krävt att få se parollerna i förväg och därvid ha förbjudit tre texter: ”Asea hjälper Verwoerd begå mord på Afrikas jord”. ”Deras död, Aseas miljoner” och ”Stoppa morden.” (DN 11/12 1966)

 Terrvik förnekade i ett yttrande till JO att han skulle ha censurerar demonstrationens paroller. Arrangörerna hade fått avslag på sin ansökan om att ordna en demonstration, men det var på grund av att trafiken i Västerås centrum var som mest intensiv vid den avsedda tidpunkten.

 Men Terrvik hade också upplyst demonstranterna om att han ansåg att några texter enligt hans mening inte var lämpliga. Demonstranterna fick ställa upp vilka plakat de ville, men polisen hade rätt att avlägsna plakat vars innehåll strider mot lagar eller är stötande (DN 31/12 1966).

Nästa gång solidaritetsaktioner av folkhögskolans elever rapporteras i tidningen är 1977 när 28 eritreanska flyktingar hotades av utvisning:

SKINNSKATTEBERG, fredag.

— Regeringen måste låta våra kurskamrater och de övriga 28 eritreanska flyktingarna stanna i Sverige!

Det kräver elever, lärare och övrig personal vid folkhögskolorna i Malung och Skinnskatteberg. De kommer på måndag och tisdag att matvägra i protest mot invandrarverkets beslut att skicka tillbaka 30 eritreanska flyktingar till svälten och osäkerheten i Sudan. Två av de 30 flyktingarna går i dag vid var sin av de två folkhögskolorna. (DN 19/2 1977)

Skolans rektor stöder aktionen: ”Ett härligt initiativ” säger han till tidningens reporter. Också de boende i området stöder aktionen. Stockholms flyktingråd gav genom en inlaga till regeringen sitt stöd till aktionen och de utvisningshotade eritreanerna (DN 22/2 1977).

Aktionen blev framgångsrik. Den 17/5 1977 rapporterades att den utvisningshotade eleven vid Skinnskattebergs folkhögskola skulle få stanna.

I oktober 1987 ockuperades fyra hus i kvarteret Mullvaden på Södermalm i Stockholm. Ockupanterna ville förhindra rivning av husen. Ockupationen varade i nästan ett år. Den 20 september 1978 stormade polisen husen. Mot detta protesterade elever och lärare vid folkhögskolan i Skinnskatteberg:

Under rubriken ”Krossad folkvilja” publicerades följande upprop:

Vi fördömer politikernas magisterstyre och prestigemässiga handlande vid Mullvaden. De har o stället för att hålla en demokratisk debatt och tillsätta den av ockupanterna önskade opartiska utredningen gått in för att krossa folkviljan med polisvåld.

Mullvaden är bara ett exempel på det spekulativa miljömordet i Stockholms innerstad och övriga landet. Vi måste fortsätta kämpa för rätten att forma vår egen miljö var vi än bor i landet.

Elever och lärare vid Skinnskattebergs Folkhögskola

Stormningen av Mullvaden

1972 ”Omröstning om socialbidrag”

Socialnämnden i Skinnskatteberg har beslutat att gå ut och fråga allmänheten om man skall ändra socialhjälpstaxorna. (DN 9/11 1972)

Enligt förslaget som utarbetats av en gemensam grupp i Västmanlands län höjs bidraget till äkta makar från 600 kronor i månaden plus hyran till 750 kronor plus hyran. Socialnämnden har beslutat att innan man tar beslut i ärendet ska man höra vad allmänheten tycker.

 1974 Risk för översvämning

— Nu måste det sluta regna. Annars blir det stora problem. Det säger kraftverksmaskinist Ingemar Andersson vid Uddeholms AB som är en av dem som sköter kraftstationen i Skinnskatteberg och därmed också ansvarar för vattennivån i Hedströmmen och sjöarna Övre och Nedre Vättern. (DN 20/11 1974)

1976 Sångstund inställd

I Hed, som hör till Skinnskattebergs kommun, skulle det bli stor trubadurafton med kändisarom Sven-Åke Andersson och Gunilla Dahlman från Stockholm.

Men vad hände?

Jo, inte en enda människa utöver tre personer från arrangörerna ABF och kulturnämnden kom. Trubadurerna fick följaktligen återvända till Kungliga huvudstaden med oförrättat ärende. (DN 28/11 1976)

1977 Nu blir skogsmästarskolan universitet

Sveriges Lantbruksuniversitet invigs i Uppsala av kungen. Invigningen var mest ceremoniell. SLU hade fungerat sedan i juli när lantbrukshögskolan, skogshögskolan, veterinärhögskolan och veterinärinrättningen i Skara slagits samman. I och med inrättandet av SLU blev också skogsmästarskolan i Skinnskatteberg en del av universitetet (DN 26/11 1977).

Sammanslagningen av fackhögskolor och bildandet av nya högskolor, däribland SLU, var en del av den stora högskolereformen 1977. Denna innebar bl a att i stort sett all eftergymnasial utbildning skulle inordnas under högskolebegreppet och bedrivas vid universiteten och de nyinrättade regionala högskolorna.

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här.