Kuppförsöket i Skinnskatteberg: Fingrarna i syltburken

Kommunrevisionens allra dyrbaraste tillgång är dess integritet. Kommunrevisionen får inte vara i beroendeställning till dem som revisonen ska granska: Kommunstyrelsen och den förvaltning som styrelsen ansvarar för. Befattningar som är särskilt känsliga är revisionsgruppens ordförande och det sakkunniga biträde som gruppen har upphandlat. Läs mer om det principiella problemet i min rapport ”Kommunrevisorns testamente”.

I det ännu pågående kuppförsöket mot det socialdemokratiska minoritetsstyret i Skinnskatteberg, och särskilt mot kommunalrådet Lena Lovén Rolén, rullas det upp allt mer graverande uppgifter om ordförandens och biträdets beroende av kommunchefen Marie Tollefsen Markström.

Jag har tidigare pekat på hur kommunchefen anlitat biträdets man  som konsult. Än sen då? Jo, i avtalet mellan Skinnskattebergs kommun och Komredo AB står det att uppdragstagaren inte får utföra uppdrag för någon annan beställare inom kommunens organisation utan att köparen (d v s kommunrevisorerna) skriftligt godkänt detta. Syftet är förstås att revisionsbiträdet inte ska ha ekonomiska förbindelser med dem som revisionen ska granska. Revisionsbiträdet ska inte heller själv ha varit med och utformat den verksamhet hon ska granska. 

Nu har det framkommit uppgifter som inte gör saken bättre. Det var inte maken som hyrdes ut, däremot har hans bolag sålt konsulttjänster till kommunen. Som tillförordnad ekonomichef har Marie Tollefsen Markström under i stort sett hela året anlitat en Pia Lindvall Bengtsson. Hon var tidigare ekonomichef i Osby kommun i Skåne, men köptes ut eftersom kommunledningen inte hade förtroende för henne. Två miljoner kostade det Osbys skattebetalare.

Men vad värre är: Pia titulerar sig som ”senior konsult på KomRedo AB”. Hoppsan! Där fanns det ännu en länk mellan revisionsbiträdet och kommunchefen. Även om Pia uppger sig vara senior konsult i Camillas bolag är det faktiskt inte hon som har hyrt ut Pia till Marie. Det är istället en firma som heter Public Source AB i Västerås. Det handlar om 1,5 miljoner kronor som gått till Public Source AB för ekonomichefstjänsterna. Om det skett genom ”direktupphandling” (d v s utan annonsering och möjlighet för fler att lämna anbud) är det ett brott mot Lagen om offentlig upphandling (LOU).

Den som genomför en otillåten direktupphandling kan dömas att betala upphandlingsskadeavgift. Avgiften är lägst 10 000 kronor och högst 10 procent av avtalsbeloppet, dock som mest 10 miljoner. Eftersom det här tycks handla om 1,5 miljoner kronor kan avgiften bli högst 150 000 (10 procent av 1,5 miljoner).

VD i Public Source AB är Thomas Karlsson, och bolaget har sitt kontor I Västerås på en helt annan adress än den där KomRedo AB har sitt kontor. Men nu råkar det vara så, att Thomas är gift med Camilla och Public Sources adress går till deras gemensamma bostad. Se PS nedan!

Det är inte att undra på att Camilla Karlsson villigt ställde upp och förmedlade Marie Tollefsen Markströms anklagelser mot Lena Lovén Rolén till revisionens ordförande Lennart Lidquist (L), och att hon därefter författade den anklagelseskrift som var kuppförsökets startsignal.

I anklagelseskriften (kallas ”Förstudie överträdelser mot delegation och uppdrag” räknas de olika felsteg som kommunchefen anser att kommunalrådet har begått. Som grande finale anklagas kommunalrådet för brott: Det ska ha varit trolöshet mot huvudman. Inga av anklagelserna underbyggs med belägg och det finns ingen diskussion om konsekvenserna. Jag har varit förtroendevald revisor i Skinnskattebergs kommun i åtta år, varav fyra år som revisionens ordförande och fyra år också som revisor i Norra Västmanlands Utbildningsförbund. Många dåliga granskningar utförda av olika revisionsbiträden har jag sett, men aldrig något så undermåligt som Camilla Karlssons ”förstudie”.

Det är sorgligt att se hur ett duktigt och uppkäftigt revisionsbiträde, som varit orädd och som byggt upp en framgångsrik verksamhet i konkurrens med multinationella bolag snärjer in sig i förbindelser som totalt raserar sitt anseende.

När det gäller revisionens ordförande Lennart Lidquist som uppträtt som ombud och springpojke åt kommunchefen hade jag i och för sig inga förhoppningar om integritet. Redan när Marie Tollefsen Markström tillträdde hade jag en diskussion med henne om hennes krav att själv få bestämma innehållet i informationstidningen 0222:an och på kommunens webbplats. Hon hade utan att det varit några beslut om saken utropat sig till ansvarig utgivare för båda. De myndigheter där sådant ska registreras hade ingen aning om saken. Jag påpekade för kommunchefen att hennes agerande stod i direkt strid med Tryckfrihetsförordningen, som är grundlag. Hon försvarade sig med att man måste stoppa texter som kunde ”skada kommunens varumärke.”

Redan då var Lidquist ivrigt tjänstvillig springpojke åt Marie. Det var inte mycket att göra åt saken då, men nu menar jag att Lidquist har gått över gränsen. Kommunchefen, revisionsbiträdet och revisionens ordförande får inte agera för ett majoritetsskifte i kommunen. I integritetsperspektivet är det nej, nej, nej. Biträdet Karlsson har redan sjappat. Lidquist borde be att få slippa ett uppdrag han inte klarar av.

Lika självklart är det att kommunchefen, som på det här sättet drar ”kommunens varumärke” i illaluktande lort borde ta konsekvenserna och säga upp sig.

PS

Bulvan är en fysisk eller en juridisk person som för annans räkning, i eget namn företar en rättshandling som uppdragsgivaren själv föredrar att inte utföra.

Tips till Konkurrensverket kan göras på adressen https://report.whistleb.com/sv/portal/konkurrensverket