Lyssna gärna på YouTube när Lena Nyman besjunger kalakukko i filmen Picassos äventyr.
lördag 6 december 2025
Kalakukko
måndag 14 april 2025
I år kommer våren från öster. Kommunalval i Finland: En käftsmäll för högerpopulismen
Det har varit val till kommuner och välfärdsområden (ungefär regioner) i vårt östra grannland. Valet var en stor framgång för Socialdemokraterna och Vänsterförbundet. I kommunalvalet i hela landet fick Socialdemokraterna 23 procent av rösterna – en ökning med 5,3 procent - och Vänsterförbundet 9,3 procent – en ökning med 1,3 procent.
Dom fyra regeringspartierna (Samlingspartiet,
Sannfinländarna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna) förlorade
tillsammans 6,6 procent. Allra störst förlust gjorde Sverigedemokraternas
högerpopulistiska kompisar Sannfinländarna. Dom tappade 6,8 procent, nästan
hälften av sina väljare.
Riktigt dåligt gick det för den samlade högern i
storstäderna. I Helsingfors ökade Vänsterförbundet med 4,4 procent och fick
17,1 procent av rösterna. Vänstern ligger därmed inte långt från
Socialdemokraternas 23,2 procent i huvudstaden. Sannfinländarna fick bara 5,2
procent, en minskning med 4,7 procent.
Kommunalvalet 2025 i
Helsingfors jämfört med 2021
fredag 6 december 2024
Tammerfors om natten
Dagen till ära lyssnar vi till Juice Leskinen med Tampere by night:
måndag 12 februari 2024
Finland valde högerman till president
Igår var det andra omgången av det finska presidentvalet. Som väntat vann högerns Alexander Stubb, men segern var inte så stor som opinionsmätningar och många bedömare (inklusive jag själv) förutspått. Vi hade trott att Stubb skulle vinna över miljöpartisten Pekka Haavisto med 55 procent mot 45. Men det blev 51,6 mot 48,4. Särskilt framträdande var Haavistos uppryckning från första valomgången i städerna. Haavisto ökade sin röstandel i städerna med 30,2 procent och vann där med 50,4 procent. Liksom i första valomgången gick det bäst i större städer och universitetsstäder. På så sätt var det en framgång för det moderna Finland. Men det räckte inte. Resten av landet var inte lika modernt.
Liksom i första omgången vann Pekka Haavisto också på Åland. Detta skylls på oförsiktiga uttalanden som Alexander Stubb gjort om framtiden för demilitariseringen av öarna. Lite förvånande, åtminstone för mig, var också Haavistos framgångar i Lappland. Han vann inte mindre än åtta kommuner i Lappland, dom flesta i den västra delen av landskapet. Jag har inte sett någon som kommenterat dessa resultat i ett landskap som högerpopulisten Jussi Halla-aho tog hem i första valomgången.
En tänkbar faktor kan ha varit att man sneglat på grannen i väster - Norrbottens och Västerbottens län i Sverige - som just nu upplever en industriell boom som kopplas till den gröna omställningen. Månne det har skapat sympatier för den gröna presidentkandidaten?
tisdag 30 januari 2024
Haavisto eller Stubb?
| Pekka Haavisto och Alexander Stubb. Bild från Yle |
Finland gick i söndags till valurnorna för presidentvalets första omgång. Inte mindre än nio kandidater fanns att välja mellan. Det har nog utifrån opinionsmätningar stått klart att högerns Alexander Stubb (Samlingspartiet) och Pekka Haavisto (formellt nominerad av en väljarförening men med stöd av de Gröna) var huvudfavoriter. Men högerpopulisten Jussi Halla-aho (Sannfinländarna) hade ryckt fram i opinionsundersökningarna och det gav valkampanjen en ny dimension. Nu handlade det om vem som skulle knipa andraplatsen och därmed gå vidare till andra valomgången. Skulle andra omgången bli en match mellan en högerman och en invandrarfientlig högerpopulist? Skulle det gå att mobilisera vänsterorienterade väljare, både borgerliga, gröna, socialdemokrater och vänsterpartister till skydd för den finska demokratin och rösta på högerns kandidat?
Vi följde valvakan på TV Finland. I den första
resultatredovisningen, när omkring 60 procent av rösterna var räknade fick
huvudkandidaterna Stubb och Haavisto 28 respektive 26 procent av rösterna,
medan Halla-aho bara hade 16 procent. Saken syntes vara klar. Väljarna hade
räddat landets demokrati undan den knipa den skulle ha försatts i med en andra
valomgång mellan högern och högerpopulismen. Men, och det var kanske det enda
spännande inslaget, Halla-aho avancerade under räkningen till 19 procent. Men
det räckte i alla fall inte. Alexander Stubb fick 27,2 procent och Pekka
Haavisto 25,8 procent.
Den geografiska fördelningen visar att Stubb vann i fem
valkretsar (Vasa, Egentliga Finland, Tavastland, Sydöstra Finland och Nyland).
Stubb vann stort i svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner, utom Åland som
Haavisto vann. Haavisto vann utom på Åland också i ytterligare fyra valkretsar
(Helsingfors, Birkaland, Mellersta Finland och Savolax-Karelen). Vad gäller
Åland kan det lite oväntade resultatet hänga ihop med de båda
huvudkandidaternas inställning till Ålands demilitariserade status. Sedan det
ryska nederlaget i Krimkriget 1856 är Åland en demilitariserad zon. Öarna får
inte befästas, ingen militär personal får finnas och ålänningar är befriade
från värnplikt. Haavisto säger tydligt nej till en militarisering, medan Stubb
svarat mer svävande.
Anmärkningsvärt är också att Haavisto knep förstaplatsen i
de större städerna och i nästan alla universitetsstäder. Det här säger en del
om kandidaternas sociala väljarunderlag. För fullständighetens skull ska
tilläggas att Jussi Halla-aho vann i Lapplands och Satakuntas valkretsar och
att Centerns Olli Rehn segrade i Uleåborgs valkrets.
Den andra valomgången mellan Stubb och Haavisto är den 11
februari. Det spekuleras redan om hur det ska gå. En osäkerhetsfaktor är hur
Halla-ahos väljare ska bete sig. Bland Sannfinländarnas hatobjekt befinner sig
inte bara invandrare utan även finlandssvenskar. Det svenska språkets
särställning i Finland har Halla-aho kallat för en rest av kolonialism. Detta
talar mot Alexander Stubb, som dock ivrigt förnekar att han skulle vara
finlandssvensk: ”Jag är tvåspråkig” har han upprepade gånger påstått. Det har
fått hans egen fru Suzanne Innes-Stubb att bli ”nervös inför kampanjen … Jag är
bekvämare med svenskan” säger hon till Hufvudstadsbladet. Alexander Stubb
framstår med andra ord som en finlandssvensk som inte kommit ut ur garderoben.
En som däremot har kommit ut ur garderoben är Pekka
Haavisto, som är öppet homosexuell och gift med en man. Hur Sannfinländarnas
väljare ställer sig till detta faktum kan man fundera över i perspektiv av vad högerpopulister,
-extremister och fascister tycker om homosexualitet världen över. Det
förskräcker. I valet mellan en finlandssvensk som hukar i garderoben och en
stolt bög som kommit ut tror många att de kan komma att valskolka.
Det är däremot troligt att de som röstade på
Vänsterförbundets Li Andersson (4,9 procent) och socialdemokraten Jutta
Urpilainen (4,3 procent) kommer att välja Haavisto före Stubb. Även de som
röstade på Centerns Olli Rehn (15,3 procent) och sympatisörer till Svenska
Folkpartiet som inte deltog med någon presidentkandidat uppges känna sig
vilsna. ”Det är svårt att sadla om” säger företrädare för SFP till
Hufvudstadsbladet.
Men även om alla Halla-ahos väljare skulle röstskolka och om
alla Anderssons och Urpilainens väljare skulle bestämma sig för Haavisto,
skulle Stubb vinna andra omgången med sisådär 55 procent av de röstande. Men vi
får väl se.
Slutligen en liten kommentar till valvakan. Under det
senaste amerikanska presidentvalet hade vi tillgång till CNN. Valvakan pågick i
säkert en vecka. Någon skrev på Twitter ”Det finns ingen dygnsrytm längre. Bara
CNN:s valvaka.” Nyhetsankaret uppgavs ha tillbringat 22 timmar om dygnet vid
skärmen – The Magic Wall - och den
journalist som kunde alla USA:s counties på sina fem fingrar sades sova några
timmar per dygn på kontoret i kostym och slips. Och så småningom följde hela
efterbörden med striden om delstaternas godkännande av resultaten och slutligen
stormningen av Capitolium den 6 januari 2021. Här hände det saker.
I den finska valvakan presenterades de första resultaten
redan klockan åtta när omkring 60 procent av rösterna hade räknats. Sen hände
ingenting, och därefter ingenting. Kommentatorerna såg lite vilsna ut. Det hela
påminde om när statsvetaren Ingemar Lindblad skulle kommentera riksdagsvalet
1973 i svensk TV. På grund av ett datorfel kom inga resultat och Lindblad
beklagade sig: ”De satt väl och sov i valnämnderna.” Det blev ett jäkla liv. Så
säger man inte om svenska kommunalmän och -kvinnor. I 2024 års finska
presidentval var sen saken klar efter ytterligare någon timme med att
resultatet blev vad alla hade gissat på förhand.
Nu får vi se hur det går den 11 februari.
onsdag 6 december 2023
Tonttujen jouluyö
Det lackar mot jul. Och dessutom är det särskilt passande att dagens namnsdag är Nikolaus (sagans Sänta Klås). Lyssna därför gärna till Finlands stolthet, manskören Huutajat (Roparna) framföra "Tomtarnas julnatt". Och till kvällen faller höstlöven!
tisdag 6 december 2022
Bluesia Pieksämäen asemalla
Dagen till ära lyssnar vi på Suomi-rockens ikon Juice Leskonen (1950-2006) i hans fantastiska blues på Pieksämäki station.
måndag 6 december 2021
Sagolandet
Vad passar bättre en dag som denna än att lyssna till Henry Theel som sjunger Satumaa?
söndag 6 december 2020
En finsk småstad
Dagen till ära kan det vara lämpligt att besöka en finsk småstad. Härovan kan du betrakta Idensalmi 24-7 som man nu säger. (Klicka på bilden och sen på Iisalmi Live Webcam) Idensalmi i norra Savolax, 55 mil norr om Helsingfors har sisådär 21 000 invånare.
fredag 6 december 2019
Juice Leskinen lalulaa Maamme
torsdag 6 december 2018
Käringkånk
onsdag 6 december 2017
Grattis Finland!
tisdag 6 december 2016
Finland!
söndag 6 december 2015
Taistojen tiellä
fredag 6 december 2013
torsdag 6 december 2012
tisdag 6 december 2011
måndag 2 maj 2011
Trafiken i april
I topplistan över mest lästa är inlägget om styckmördaren i Örebro, om svensk skolpolitik, Linnea i gungan och det finska valresultatet och svenskans ställning i Finland nya.
- Ny bok om kommunalval (1:a)
- Berättelsen om vad monarkin har betytt (4:a)
- Styckmördaren i Örebro som målvakt (ny)
- Helvetets sjunde krets i Kärrgruvan (9:a)
- Svensk skolpolitik: Full back mot framtiden (ny)
- Linnea i gungan (ny)
- Var ligger egentligen hjärtat av Bergslagen? (8:a)
- Vem ska man rösta på? Gör ett test! (7:a)
- Julian finsmakaren (2:a)
- Nordiskt sönderfall (ny)
tisdag 19 april 2011
Nordiskt sönderfall?
Riksdagsvalet i Finland är klart. Resultatet blev förfärligt. De högerextrema Sannfinländarna blev tredje största parti och omtalas på allvar som regeringspartner. Förutom EU-skepticism och rasism har språkfrågan varit en viktig fråga för partiet. Svenskans ställning som ett av två nationalspråk hotas.
Det spekuleras om en regering ledd av Samlingspartiet med medverkan från Socialdemokraterna och Sannfinländarna - en i rikssvenska ögon osannolik regering. Det vore som om Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna skulle regera ihop. Men finländsk politik följer andra regler än svensk. Samlingspartiet och Socialdemokraterna var under finlandiseringens tid otänkbara i regeringen eftersom de inte godkändes av Moskva.
Regeringarna leddes alltid av Centern - nu i opposition efter en rad korruptionsskandaler - och innehöll i övrigt allehanda partier utom Socialdemokrater och Samlingspartister. Som en finländsk statskunskapsprofessor förklarade "I Finland har vi val av samma skäl som man har bröstvårtor fast man inte ammar - för säkerhets skull".
Motståndet mot svenska språket är ett ytterligare led i Nordens sönderfall. Eliten kan nog alltid kommunicera med varandra, men den tid när vanligt folk kunde prata med varandra över gränserna tycks försvinna. Med finnar och islänningar och ibland till och med med danskar talas det nu allt oftare engelska. Det är väl en tidsfråga innan stockholmarna talar engelska med skåningar och norrbottningar!
Själv blir jag störd när svensk TV intervjuar både folk på gatan och politiker i Finland på engelska. Antingen får man försöka med svenska eller så får man skicka en finskkunnig reporter. Det finns 300.000 - 450.000 (uppgifterna varierar) sverigefinnar så det måste finnas en hel drös kompetenta journalister bland dem. Eller så får man väl ha tolk. Så snart det måste talas engelska i Finland så säger det bara swisch och så flyger Finland iväg i exotism. Det blir ett utland på samma sätt som Azerbajdzjan eller Filippinerna.
Trots den numera ganska olikartade politiken i de nordiska länderna har vi mycket gemensamt. Sedan 50-talet har vi en gemensam arbetsmarknad och passfrihet. Man kan resa vart och bosätta sig var man vill. Kulturarvet har starka gemensamma inslag. Vi har en gemensam historia, särskilt när det gäller Sverige och Finland. Men om vi inte kan tala med varandra är det snart klippt.


