Dum, dummare...

På TV-nyheterna omtalades den finska koncernen Outokumpu. Nyhetsankaret kallade bolaget "aotokompo". Det är sannolikt ett utslag av dumheten att försöka uttala alla utländska ord på engelska (hon trodde väl att det var det engelska "out" uttalat "aot") oavsett vilket språk det är. Samma dumhet föranleder en del att kalla euro för jorå och Securitas för "sekjoritas". Hu vad korkat! Snart möts vi väl på tjämps ilajsis i päris.

Ännu en kolsvart dag för Dagens Nyheter

Idag skulle Dagens Nyheter för lördag 28/1, söndag 29/1 och måndag 30/1 ha kommit till Västmanland. Det misslyckades. Eller så ansågs det inte som så viktigt.

Så här ser utdelningsstatistiken ut sedan årsskiftet:

Antal dagar på året	30
- tidningsfria dagar	-2
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen	-4
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen	-4
- vardagar, utebliven tidning	-2
Antal dagar med tidning på rätt dag	18

Av 30 dagar kom det tidning på rätt dag 18 dagar (60 procent). Svagt DN!

 

 

Representativ byråkrati

I fredags var vi på en disputation på Förvaltningshögskolan i Göteborg. Det var Nazem Tahvilzadeh som blev fil doktor i Offentlig förvaltning på avhandlingen Representativ byråkrati - en studie om ledande kommunala minoritetsföreträdares företrädarskap. Fakultetsopponent var docent Anders Neergaard från Linköpings Universitet.

Disputationen blev ett spänstigt samtal mellan opponent och respondent, vilket också lockade fram en hel del opposition ex audtiorio. Alla medverkande är att gratulera till föreställningen.

Den intressanta avhandlingen plöjer ett fält som legat i träda sedan 70-talet - frågan om byråkratin är och bör vara representativ. Ska inte byråkratin vara en lydig verkställare av politiska beslut? Rättssäkerhet och sedermera också effektivitet är de värden som den offentliga förvaltningen traditionellt förmodas sträva efter.

Men det är en allmän kunskap att byråkrater inte bara styrs som maskiner utan de har ett handlingsutrymme. I de beslut som de fattar måste något styra. Den egna bakgrunden och intressena hos grupper man vill representera kan vara en sådan styrande omständighet. I det perspektivet blir det viktigt att olika grupper i samhället finns företrädda i förvaltningen.

I avhandlingen sätts sökarljuset på invandrarminoriteteter. Frågan som ställs är om ledande kommunala administratörer med egen minoritetsbakgrund också verkar som företrädare för minoriteterna. Och om så visar sig vara fallet, vilka andra förhållanden är det som påverkar omfattningen av representerandet. Resultaten visar att byråkraterna faktiskt representerar. Bland omständigheter som påverkar omfattningen finns såväl egenskaper hos individerna som i samhället.

Läs mer om avhandlingen här.

Inga jävla mullvadar

P4 Västmanland har då och då en "språkexpert" som uppträder i radion. Ofta fabulerar denna expert fritt. Vilket kan reta vansinne på oss språkpoliser. Idag var frågan om "i" eller "på" tillsammans med geografiska namn. Experten tyckte att det var en enda röra och att det nog inte fanns några regler. Det gällde särskilt problemet med öar.

Problemet är välkänt och finns behandlat i litteraturen. Huvudregeln om öar är att man säger "på". Om det finns en stad (t ex Lidingö) eller ett land (t ex Irland) med samma namn som ön kan man säga "i". Men det finns undantag när "på" år okej. Särskilt förundrade sig experten över att man säger "på Irland" men "i England" vilka "båda är öar". Här tar man sig för pannan. Det är inte bara i språket experten är dåligt orienterad utan också i geografin. På ön Storbritannien finns de tre länderna England, Skottland och Wales. Ön England är okänd.

Ett av de berömda undantagen är Djursholm, som ju inte är en ö utan förr en stad, numera en kommundel i Danderyds kommun. Enligt infödingarna ska man säga "vi bor på Djursholm; vi är ju inga jävla mullvadar".

Något som förundrar många är den lokala sedvänjan i Västerås att man alltid bor "på" en stadsdel, t ex "på Malmaberg" eller "på Bäckby". Någon motsvarighet från andra städer är inte känd.

Här är några användbara länkar om "i" eller "på":

http://sv.wikipedia.org/wiki/I_eller_p%C3%A5

http://www.spraknamnden.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id=31137;objekttyp=lan

http://www.dn.se/kultur-noje/spraket/i-eller-pa-lidingo

http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=2886

Linnea två år!

Linnea har fyllt två år. I söndags firade vi henne. Det blev smaskig tårta och många presenter. Hurra!

Julian hjälper Linnea öppna paket

Nu har Linnea också ett dockskåp

Brikettfabriken del 1

Förr i världen kunde man se annonser för en apparat i vilken man med handkraft av uppblött tidningspapper kunde framställa briketter. Om jag inte alldeles fel så hade mina farföräldrar en dylik.

I Sverige står inte en sådan att uppbringa idag. I Storbritannien är det däremot en stor artikel. Nu har jag skickat efter en apparat därifrån. Ytterligare rapporter kommer när jag börjat använda den.

Hämnaren från Färna

Sven-Erik Österberg. Bild från Expressen.

 

Håkan Juholts tid som ledare för sossepartiet har slutat med en praktfull kraschlandning. Att det blev ett sådant totalfiasko är det många som får ta ansvaret för. Det var omdömeslöst av Juholt att åta sig uppdraget och det var omdömeslöst att välja honom. Medias med klasshat kryddade mordlust hade förstås stor betydelse. Men inte minst var det avgörande att Juholt genom brister i ledarstilen hade och skapade fiender i den egna organisationen.

Håkan Juholt själv får bära en stor del av ansvaret. Det är uppenbart att han saknade kunskaper, förmågor och politiskt handlag. Det var omdömeslöst att åta sig uppdraget. Han blev visserligen erbjuden uppdraget, men det var nog inte så att det slängdes efter honom. De som erbjöd uppdraget och valde honom visade samma omdömeslöshet. Vad Juholt gick för måste ha varit väl känt. Men valberedningen var uppenbarligen i panik. Partikongressen närmade sig och alla dittills lanserade kandidater hade hoppat av eller visat sig oacceptabla för den ena eller andra fraktionen i partiet.

Media bär också en stor del av ansvaret. Med hyresskandalen blev Juholt sittande fågel. Så snart han öppnade näbben gick drevet. Inget som Juholt gjorde eller sa kunde bli rätt. Kontrasten är stor mot Vänsterpartiets nye ledare Jonas Sjöstedt som än så länge är gullgossen, som faktiskt kan säga och göra vad som helst utan att det blir fel. Det är svårt att veta varför det blir så här. Förmodligen är det så, att när mediadrevet har fått klorna i någon så är det kört. Och det kan vara små tillfälligheter som gör att det första hugget tar. Sen ska man inte bortse från klasshatet. Visserligen har Sjöstedt en bakgrund som metallarbetare, men han har en intellektuell framtoning. Och Juholt har aldrig haft ett riktigt jobb utanför rörelsen, men han ser ut som om han kommer direkt ur arbetarklassen.

Bland Juholts allvarligare missgrepp var troligen att han inte förstod att man måste ha stöd i den egna organisationen. Åtminstone är det förr eller senare kört om man skaffar sig fiender. Han petade flera starka och ledande personer från viktiga uppdrag: Färnas egen Sven-Erik Österberg fick gå från det nästfinaste uppdraget – gruppledare i riksdagen. Tomas Östros petades under förnedrande former från det nästan lika fina uppdraget som ekonomisk-politisk talesman. In kom istället Tommy Waidelich – en svag politiker utan maktbas och med en framtoning som en begagnad-bil-handlare. Bland de utrensade märktes också förra renegaten Ylva Johansson.

Om man rensar ut motståndare och potentiella motståndare är det av yttersta vikt att de också oskadliggörs. Annars fortgår mullvadsarbetet och en vacker dag står man där med kniven i ryggen. En som visste det var en annan mustaschprydd politiker – Josef Stalin. Östros från Färna satt kvar i partiets verkställande utskott och han var fortsatt ordförande för partidistriktet i Västmanland. Under Juholts tio månader har Österberg med en allt mer sinister blick försäkrat sin lojalitet med partiledaren. I direkt anslutning till det VU-möte där silkessnöret utdelades kom så ett uttalande från distriktsstyrelsen i Västmanland som krävde partiledarens avgång. Österbergs distriktsstyrelse ryckte så åt sig initiativet och flera andra hakade på.

Det är lite ledsamt att konstatera, men om man ska vara en framgångsrik ledare för det socialdemokratiska partiet så krävs det en stalinistisk ledarstil. Det hade inte Håkan Juholt. Få se om det står någon eller några på kö som har vad som krävs.

Dödsängeln

Ajöss Region Mälardalen

Det sket sig med bildandet av Region Mälardalen. Den gamle kanslern Axel Oxenstiernas indelning får stå sig ett tag till. Det var landstinget i Sörmland som i höstas tog initiativ till bildandet av regionkommunen tillsammans med Västmanland och Örebro län. Det var också landstinget Sörmland som slog i sista spiken genom att häromdagen meddela att det inte blir något av. Som skäl angavs att det var för många av länets kommuner som var emot.

Tre av Sörmlands kommuner däribland residensstaden Nyköping var emot. Tre kommuner ville att också Östergötland skulle få vara med och fyra ville ha med Uppsala. I Västmanlands län var bara en kommun emot, men det var många förslag på vilka andra landsting som borde vara med i regionen. Fem kommuner vill ha med Uppsala och en vill dessutom att Dalarna och Gävleborg borde vara med i regionen. I det mindre attraktiva Örebro län var bara en kommun emot men också här finns en rad förslag på nya partners: Sex kommuner vill ha med Värmland, en kommun Dalarna och en kommun Östergötland.

Det hela slutar alltså i en förfärlig röra där inte mindre än fem andra landsting i olika kombinationer föreslås som partners till de tre. Man kan förmoda att dejtningen fortsätter. Och att den gamle kanslern ler i mjugg.

En svart dag för DN

Idag var det måndag. Den minnesgode läsaren erinrar sig att vi lantbor som prenumererar på Pravda (Dagens Nyheter) då ska få tre tidningar i lådan – tidningar för lördag, söndag och måndag. Dagens utfall var noll tidningar. Med andra ord en svart dag för DN:s distribution.

För de sexton dagar som gått på det nya året är resultatet:

Antal dagar på året	16
- tidningsfria dagar	-2
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen	-2
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen	-2
- vardagar, utebliven tidning	-1
Antal dagar med tidning på rätt dag	9

Nio av sexton dagar (56,3 procent) har vi fått tidning på rätt dag – en försämring; motsvarande andel hela förra året var 65 procent. Det går utför!

Jämför med formuleringen på tidningens prenumerationsfaktura:

"Vi ger dig kvalitetsjournalistik och njutningsläsning varje dag – direkt hem i brevlådan. Trevlig läsning!"

Regionalpolitisk dejtning

Det råder framförallt bland landstingspolitiker en upphetsad stämning om något som kallas ”regionfrågan”. Regionfrågan innebär att de nuvarande landstingen läggs ned och ersätts med regionkommuner. Sådana nya regionkommuner skulle få ta över en del uppgifter från de statliga länsstyrelserna. Detta är den ena halvan av ”regionfrågan”. Den andra halvan handlar om sammanslagningar av gamla landsting. Idén är helt kort att det ska bli färre och större regioner.

Sådana här regionkommuner har inrättats i Västra Götaland, Skåne, Halland och Gotland. I fallen med Västra Götaland och Skåne har de nya regionkommunerna bildats genom sammanslagningar av landsting. Region Halland har samma gränser som det gamla landstinget. På Gotland är det kommunen som utgör regionkommun. Argumenten varför det ska vara färre och större regioner är oklara. Observera att Halland och Gotland inte har blivit större. Och Gotland är riktigt litet.

Axel Oxenstiernas spöke

Ofta refereras det till Axel Oxenstierna. Länsindelningen kom till i 1634 års regeringsform som kanslern Axel Oxenstierna låg bakom. De som vill ändra gränserna säger att så mycket har ändrats sedan 1634 så att länsindelningen också måste ändras. Det kan nog vara sant, men när man ser på de aktuella processerna finns det inte mycket som tyder på att nya grupperingar tillkommer för att ta hänsyn till samhällsförändringarna under de senaste 380 åren. Det liknar mer något slags letande efter framförallt villiga partners. Ett slags regionalpolitisk dejtning med andra ord.

Det finns lite som tyder på att sådana sammanslagningar är nödvändiga ur någon ekonomisk synvinkel. Alla landsting har ju inte kunnat ha specialiserad sjukvård, men det har hittills kunnat ordnas med avtal. Alla regioner kommer inte heller i framtiden att t ex kunna göra hjärttransplantationer. Möjligen kan man tänka sig att kollektivtrafiken över gamla avskaffade länsgränser blir enklare att ordna.

När det gäller de uppgifter som man får från länsstyrelserna är det inte mycket som är på riktigt. Det blir mest fråga om att göra planer och prognoser som andra, t ex staten eller näringslivet får genomföra. Det följer just inga maktmedel och inga pengar med överlämnandet från länsstyrelsen.

En existentiell fråga för landstingen

Varför då denna upphetsning? Strängt taget är det inte någon annan än landstingspolitikerna som är upphetsade. Troligen handlar det om att de vill rädda och stärka sina positioner. I de nya kanske större regionkommunerna får de lite fler uppgifter och definitivt större budgetar att besluta om. Med det följer säkert också högre arvoden. Alternativet är hemskt. Landstingen lever hela tiden farligt i det svenska politiska systemet. Uppgifter flyttas till kommunerna och delar av sjukvården privatiseras och undandras politisk kontroll. I förlängningen lurar frågan om vad vi då ska ha landsting, landstingspolitiker och landstingsbyråkrater till? Hu!

I Mälardalen snurrar dejtingkarusellen. Landstingen i Sörmland, Västmanland och Örebro håller på med en ansökan om att få bilda Region Mälardalen. Egentligen vill ingen ha Region Mälardalen. Alla vill egentligen vara ihop med Stockholm, men Stockholms politiker som vet sitt värde på marknaden snörper på munnen och nobbar alla. Näst bästa alternativ var då den så kallade bananen av Uppsala. Västmanland och Sörmland som så att säga skulle omringa det svårflörtade Stockholm. Men ack, Uppsala ville inte.

Partitaktik förklaringen?

Ja då fick det bli Region Mälardalen då av Sörmland, Västmanland och Örebro. Nu håller kommunerna på och yttrar sig om förslaget. Strängt taget spelar det ingen roll vad kommunerna säger, eftersom frågan främst rör landstingen och ägs av landstingen. Men på många håll sätter sig de borgerliga på tvären och menar att Uppsala borde vara med. Lite god dag yxskaft blir det av det hela eftersom Uppsala inte vill. I en insändare i flera tidningar bland annat Bärgslagsbladet 11 januari har ett antal ledande centerpartister i länet en förklaring: Sörmland, Västmanland och Örebro har alla rödgrönt styre medan Uppsala har borgerligt styre. Det är därför som de rödgröna driver Region Mälardalen utan Uppsala. Dessa centerpolitiker vet – säkert av egen erfarenhet – hur landstingspolitiker resonerar.

De vanliga medborgarna struntar – förmodligen med all rätt – i regionfrågan om de nu alls känner till dess existens. Men som såpopera med inviter, försmådda friare och tvångsgiften kan det faktiskt ha ett intresse: Hotel Region Paradise.

Läs gårdagens nyheter - till högre pris

När vi flyttade till Västanhed tyckte vi att vi skulle ta med oss prenumerationen på Pravda (Dagens Nyheter). Man behöver en rikstidning. Vi var medvetna om att tidningen här distribueras av lantbrevbäraren, och att den därmed inte kommer förrän vid 12-13-tiden. Vi visste också att det inte är någon utdelning på lördagar och söndagar och att lördags- och söndagstidningarna därmed inte kommer i lådan förrän på måndagen.

Servicen är med andra ord betydligt sämre än i stan. Men å andra sidan är det betydligt dyrare. I Upplands Väsby kostade tidningen 1.048 kronor per kvartal. I Västanhed kostar den 1.597:- per kvartal. För den sämre servicen får man med andra ord betala 52 procent mer!

Men det är inte nog med det. Titt som tätt uteblir tidningen. Under förra året uteblev tidningen 27 dagar. Så här ser bokslutet för utgivningsåret 2011 ut:

Antal dagar på året	365
- tidningsfria dagar	-11
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen	-90
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen	-10
- vardagar, utebliven tidning	-17
Antal dagar med tidning på rätt dag	237

Bara 65 procent av årets dagar kom det en tidning och på rätt dag. Tidningen utdelades på fel dag eller inte alls på mer än var tredje dag. Och detta till ett mer än 50 procent högre pris!

Man kan undra hur vi är skapta å huvudets vägnar vi som bor på landsbygden och envisas med att följa med i en rikstidning.

För utebliven tidning ska man få man kompensation i form av förlängd prenumeration. Det låter väl bra. Men det visar sig att inte heller det fungerar gnisselfritt. Flera gånger har de försökt köra upp mig med mindre kompensation, och man får ringa och tjata. När man felanmäler tidningen via Internet får man ett mejl som bekräftelse. Som tur är spar jag alla dessa mejl för att kunna överbevisa DN:s kundtjänst som kan blåneka och påstå att inga felanmälningar finns.

För närvarande är de skyldiga mig 17 dagars kompensation varav 10 dagar avser den innevarande ännu pågående faktureringsperioden. Ska bli spännande att se om man måste gå till Allmänna reklamationsnämnden för att få ut kompensationen.

Summa summarum är detta med service och distribution till landsbygden något som Dagens Nyheter sköter på ett alldeles särdeles uselt och lätt skojaraktigt sätt.

Trafikökning i december

Antal besök i december blev 546 (338 i november) varav 456 (277) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,56 (1,81) och genomsnittlig tid per besök var 66 (97) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Finland, Tyskland, Norge, Storbritannien, Danmark, USA och Brasilien; ströbesökare från Estland, Frankrike, Island, Kanada, Kroatien, Irland, Lettland, Nederländerna, Schweiz, Senegal, Spanien, Thailand och Zambia.

På tio-i-topplistan är den gamle bekante Lettström och kärleksgudinnan Afrodite tillbaka på förstaplatsen. På andraplatsen tomten, en annan gammal bekant, och på bronsplats en bubblare: Folkpartisten, varumärkessnyltaren och misstänkte skattefuskaren Christer Filipsson från Norberg.

1. Berättelsen om vad monarkin har betytt (3:a)
2. Hej tomtegubbar slå i glasen! (1:a)
3. Ansvarsfull folkpartist också i Norberg (ny)  
4. Ny bok om provinser i europeiska länder (ny) 
5. Karibackabrännvin (4:a)
6. Aningslöshet i nyspråket (2:a)
7. Om finlandssvenskar och Bollstanäsbor i ”Hypnotisören” (7:a)
8. Hektiskt nöjesliv (ny) 
9. Emi firar förtida jul (ny) 
10. Heja Finland: Onnea itenäysyyspäivänä! (ny) 

Nyårsvaka med Julian

Julian har varit på besök. Han kom redan i onsdags tillsammans med sin mamma. De kom med "snabba tåget" till Köping. Onsdag och torsdag var typiska stugsittardagar med regn. Men Julian hade kul ändå. Han byggde tågbana, tittade på "Barn-TV" och filmer på mammas I-phone. På torsdag kväll kom också Julians pappa medförande en ny I-pad med flera nedladdade filmer. På bilden lär Julian Ingrid hur I-paden fungerar.

Julian lär Ingrid att använda en I-pad

Ja så blev det nyårsafton. Vi hade köpt en Pandorabox hos Runes sport i Skinnsberg. Vi trodde inte att Julian skulle klara av att vara vaken till midnatt, så vi smällde av den redan kvart i sex. Jävlar vad det small. Julian blev rädd och ville gå in.

Däremot var det intressant varje gång det kom raketer på TV. Mot alla odds höll Julian igång till midnatt. Man får kanske framförallt tacka I-paden för det. Men klockan tolv var han sömning. Här är vi ute på förstubron och tittar på grannarnas fyrverkerier och skålar in 2012. Nu var Julian trött: "Jag vill gå och lägga mig". Och lite rädd för raketerna. Men en trevlig nyårsvaka var det.

Trött kille skålar in det nya året tillsammans med mamma och pappa