Första Maj på fredag

Mitt första minne av Första Maj är från Fagersta. Det kan ha varit 1953 eller 1954. Jag kan ha deltagit tidigare, men det har jag inga minnen av. Från den där första demonstrationen minns jag den uniformerade blåsorkestern och de tunga mörkt röda fanorna med sina förgyllda eller försilvrade stångprydnader.

Åren gick. Ett oförglömligt minne är det avslutande mötet för flera demonstrationståg i Stockholm. 50 000 människor samlades på Norra Latins skolgård vid Norra Bantorget i Stockholm för att protestera mot USA:s imperialistiska krig i Indokina.

Under 1970- till 1990-talen var det det demonstrationståg som ordnades av Vänsterpartiet Kommunisterna i Stockholm som gällde. Pendeltåget mot Stockholm var knökfullt. Många hade sina fanor med sig; hoprullade kring stången eller instoppade i grå eller bruna fodral. Vid Centralen gick några av. De var på väg till Socialdemokraternas demonstration, men de flesta fortsatte till Södra Station.

Vid stationsutgången stod ofta ett par korvförsäljare. Eftersom det egentligen var lunchtid brukade det bli en korv innan vi fortsatte. Där fanns också Stockholms Kommunistiska Blåsorkester med professor Tännsjö tutande i sin lur. Oordnat men allt tätare fortsatte folkmassorna från ständigt inkommande pendeltåg genom Södra Stationsområdet och uppför trapporna till Medborgarplatsen.

Där var ett brokigt folkliv. Människor strömmade till från Tunnelbanan och från kringliggande gator. Torget var snart fullt. Funktionärer försökte med varierande framgång ordna demonstrationstågets kolonner och avdelningar. På Medborgarhusets trappa spelade något band, gärna något latinamerikanskt. Röda fanor vajade, blandat med kurdiska, kubanska, vietnamesiska fanor och regnbågsflaggor. Företrädare för allehanda grupper delade ut flygblad, samlade pengar i bössor eller sålde tidningar.

Så kom tåget iväg. Jag minns talkörernas paroller. Det var de auktoriserade som fanns på utdelade flygblad som ”Stoppa borgarna i papperskorgarna” eller den tungvrickande ”Internationell solidaritet arbetarklassens kampenhet”. Men det fanns också de mer spontana. Som när Wallenbergimperiets högborg på Kungsträdgårdsgatan passerades: ”Känner ni stanken från Enskilda Banken”. Eller vid passerandet av slottet och Gustav III:s staty: ”Leve, leve, leve Anckarström”. Det sista kanske en lite tvivelaktig paroll. Anckarström var visserligen kungamördare, men också adlig kuppmakare. Och att ropa leve för en som varit död sen 200 år – halshuggen, hackad i småbitar och matad till kråkorna – var kanske lite meningslöst. Och så den paroll som jag alltid, men inte av politiska skäl, vägrade följa: ”Den som inte hoppar är moderat”.

I Kungsträdgården hölls det avslutande mötet. Stort jubel när deltagarantalet meddelades. Det kunde vara 15 – 20 000. Och ännu mer jubel när deltagarantalet i Socialdemokraternas tåg meddelades. Det kunde röra sig om en 3 – 5 000. Rapporter i pressen som byggde på polisens uppskattningar var förstås lägre, men proportionellt. Så vi vann i alla fall!

Så avslutades det hela med unison sång av Internationalen. Blåsorkestern tutade och knutna nävar höjdes.

Också barnbarnen har introducerats till arbetarrörelsens dag. Julian och Doris har varit med i Kungsträdgården och Linnea har varit med på Djäkneberget i Västerås, dit vårt firande senare år har omlokaliserats. De sista åren i Stockholm och i Västerås har vi avstått från att gå med i tåget. Kroppen har börjat säga ifrån. Men vi har varit med på mötet. Och vi har sjungit Internationalen.

I år blir det ingen manifestation. Coronakrisen sätter stopp för allt. För min egen del har det hänt två gånger sen 50-talet. En gång, det kan ha varit på 90-talet hjälpte jag en av mina döttrar som skulle flytta. Hur bostadsstiftelsen kunde ha första maj som flyttdag är ett mysterium. Den andra gången satte en envis hosta stopp för mitt deltagande.

Men karantän eller ej. På fredag är det första maj. På något sätt ska jag åtminstone här på bloggen hylla den gamla parollen ”internationell solidaritet arbetarklassens kampenhet”. Vi ska inte glömma att USA-imperialismen är kvar och att folkliga rörelser fortfarande utsätts för dess förfärande påtryckningar och attacker.

Leve Första Maj!

1 Norra Bantorget, Stockholm, 1972 (Bild från DN), 2 Vasagatan, Göteborg, 2010, 3 Medborgarplatsen, Stockholm, 2014, 4 Kungsträdgården, Stockholm, 2015, 5 Djäkneberget, Västerås, 2017, 6 Djäkneberget, Västerås 2019

Skinnskatteberg informerar svagt om coronakrisen

Skinnskattebergs kommun har löpande informerat om sina åtgärder på kommunens hemsida. Trots att kommunen är förvaltningsområde för finska språket har informationen endast publicerats på svenska. 

Här är en lista över den information som finns på hemsidan:

12 mars	Besöksförbud i äldreomsorgen
17 mars	Evenemang på Korpen och biblioteket inställda. Inga sammankomster med mer än 20 deltagare i kommunala lokaler. Politiska möten flyttar till fd folkhögskolan
18 mars	Skola och förskola öppet som vanligt. Hänvisning till FOHM:s rekommendationer och länk till försäkringskassan
19 mars	Till företagare: Näringslivssamordnaren arbetar med att kartlägga lägesbilden. Upprättat ”en väg in” för alla ärenden
20 mars	Kommundirektören och Kommunalrådet: Kommunen informerar sig och planerar. Allmänna råd.
23 mars	Förseningsavgifter på biblioteket avskaffas tillfälligt
6 april	Psykisk ohälsa och covid-19: Allmänna råd och länkar till organisationer utanför kommunen
14 april	Möjlighet videochatta med boende i äldreomsorgen
16 april	Handlingshjälp: Hänvisning till facebookgrupp. Kommunen påtar sig inget ekonomiskt (som i Fagersta) eller samordnande ansvar (som i avtalet mellan SKR, MSB och frivilligorganisationerna den 24 mars).
17 april	Svårt leverera omsorgstjänster till fritidsboende

Väldigt få av de saker man informerar om avser konkreta åtgärder (eller avsaknad av konkreta åtgärder) som det är viktigt att lokalbefolkningen får veta. För det mesta är det allmänna råd, uppmuntran och hänvisningar till myndigheter och organisationer utanför kommunens organisation.

Jag har nu en tid fört en diskussion med kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) om handlingshjälp till riskgrupperna. Hon har envist värjt sig för att kommunen skulle ta på sig ett ansvar, och konsekvent hänvisat till en facebookgrupp.

Jag har då pekat på att Skinnskattebergs kommun har sämst bredbandstäckning i länet. Det finns också nationella undersökningar som tyder på att en tredjedel av de äldre helt saknar tillgång till internet. Både datorer/smarta telefoner, uppkoppling och kunskaper saknas. I vår kommun skulle det motsvara en grupp om minst 300 personer utan möjlighet att ta del av informationen såväl på kommunens hemsida som på Facebook.

I olika inlägg har kommunalrådet då hänvisat till den broschyr på olika språk som kommunen har producerat och distribuerat till alla hushåll, inklusive fritidsboende. Så här säger hon i en kommentar i Fagersta Nyheter: ”Vi har också skickat ut en broschyr på många språk till alla hushåll med information om Coronaviruset m m”.

Jag trodde först att jag inte fått någon sådan broschyr, men att det knappast var rimligt att hålla kommunalrådet ansvarigt för postens tillkortakommanden. Döm om min förvåning när jag igår kväll tände i bastun. Ur en bibba med diverse reklamlappar ramlade den kommunala broschyren.

Tyvärr måste man nog slå fast att saken inte blev bättre när jag nu faktiskt sett broschyren. Den enda egentliga lokala information som finns i skriften är den ovan nämnda informationen till fritidshusägare. Därefter följer åtta sidor med information på andra språk. Informationen är allmän och hänvisar inget till lokala förhållanden. All information är direkt kopierad från Folkhälsomyndighetens hemsida. De fyra följande sidorna innehåller länkar till olika myndigheter och organisationer utanför kommunen. Broschyren avslutas med råden ”Tvätta händerna!” och ”Stanna hemma om du är sjuk” på svenska, engelska och tre andra språk (dock inte på finska). Denna broschyrens baksida är kopierad från Region Stockholm.

Det är fullständigt orimligt att som kommunalrådet gör, använda denna ganska amatörmässigt hopkomna broschyr som ett slags alibi för utebliven information till äldre utan tillgång till internet om lokala förhållanden och lokala åtgärder.

Man kan sammanfatta om Skinnskattebergs kommuns åtgärder och informationen om denna:

• Åtgärderna är minimala och i den mån de är mer ingripande (t ex besöksförbud och stopp för sammankomster) har de strax efter att det vidtagits föreskrivits av myndigheterna.
• Information har endast skett på svenska och på kommunens hemsida. Inte ens på finska som kommunen är förvaltningsområde för har det informerats där. För handlingshjälp hänvisas till en grupp på Facebook. Äldre utan tillgång till internet har lämnats oinformerade.
• Den broschyr som sammanställts och som i diskussionen använts som alibi innehåller ingen lokal information och hänvisar i stor omfattning till internet.
• Broschyren har distribuerats på ett sådant sätt (med postens veckovisa utdelning av reklam) att det är osäkert om den nått alla. De som inte läser reklam utan förpassar den till makulaturen, de som tackar nej till reklam, fritidsboende kommer alla att uteslutas.

Ansvariga för otillräckliga åtgärder och undermålig information är kommunalrådet Lena Lovén Rolén och kommundirektören Marie Tollefsen Markström. Jag vill inte gå så långt som den äldre kommuninvånare som ringde mig och sammanfattade ”och Lena Lovén Rolén hoppar bara omkring och är glad”. Men någon mer långtgående handlingskraft tyder hennes agerande inte på. När det gäller kommundirektören förstärker agerandet under krisen tyvärr den ståndpunkt om hennes bristande kompetens som jag förde fram redan vid kommunfullmäktige i juni i fjol.

Rekord i tidningsstölder

Idag, när helgens och måndagens tidningar skulle komma, var lådan helt tom. Inte en enda DN. Till och med Fagersta-Posten hade tjuven fått med sig. Det enda som fanns där var några sorgliga räkningar. Därmed minskar Dagens Nyheters träffprocent (procent av alla dagar under året med DN i brevlådan på utgivningsdagen) till rekordlåga 60 procent.

Handlingshjälp i Skinnskatteberg: Senfärdigt och fel

Den 24 mars slöts en överenskommelse mellan organisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Svenska kyrkan, Röda korset, Riksidrottsförbundet, Rädda Barnen och Stadsmissionen. Här finns rekommendationer om hur man ska ordna handlingshjälp åt riskgruppen 70-plussare.

Här är några viktiga punkter i överenskommelsen:

• Kommunen har ansvaret
• Den hjälpsökande vänder sig alltid till kommunen och kopplas därefter ihop med frivilligorganisationerna
• Hjälpen ska ges med trygga betallösningar helst genom att kommunen skickar faktura

Överenskommelsen publicerades på SKR:s hemsida den 25 mars. Först efter tre veckor den 16 april finns det någon som helst information på Skinnskattebergs kommuns hemsida. Där hänvisas till facebookgruppen Hjälp corona Skinnskatteberg. Det står att du kan också ringa kommunen.

I debattinlägg i pressen skriver också kommunalrådet att det har skickats ut en informationsbroschyr. Någon sådan har jag ännu inte sett till.

För att sammanfatta kommunens insatser:

• Mycket senfärdig reaktion. Det går tre veckor innan någon som helst information går ut.
• Kommunen avhänder sig ansvaret till en facebookgrupp. Detta strider mot avtalet där det framgår att kommunen har ansvaret.
• Enligt överenskommelsen ska alla kontakter gå via kommunen. Skinnskatteberg uppger att kommunen är ett alternativ som kontaktväg.

Förbjud långbyxor!

”Långbyxor inköpta utomlands ska förbjudas! Vafan, tänkte jag, när jag hörde det på nyheterna. Men vi lever ju i den yttersta av tider när allt är möjligt. Möjligen misstänkte jag dock att det kunde vara en felhörning.

En speciell anekdotgenre är barnhistorierna som bygger på vad små barn sagt baserat på felhörningar, missuppfattningar och feltolkningar.

Det är månne dags för gubbanekdoterna. Alla har väl hört om gubben som skrämde en bankrånare på flykten genom att ropa ”Jag är specialagent”. Han rättades när dramat var över av frun ”Du är inte specialagent, det är ju senildement du är.”

Facit: Det jag hörde på nyheterna var att ”Månggiften ingångna utomlands ska förbjudas.” Och det är ju bra.

Tidningstjuven har fått blodad tand

Tidningstjuven har nu riktigt fått blodad tand och ökar stöldtempot. Efter att bara ha låtit två tidningar vara i fred var det dags igen. Fredagens DN var försvunnen ur lådan. Jag önskar tidningstjuven trevlig helgläsning. Av årets hittills gångna 107 dagar har vi haft Dagens Nyheter i lådan på utgivningsdagen i 66 dagar. Det motsvarar en träffsäkerhet på 61,7 procent.

Utdelningsstatistik för DN år 2020 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	2	1,9
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen	29	27,1
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen	1	0,9
- vardagar, utebliven tidning	9	8,4
Dagar med tidning på rätt dag	66	61,7

På spaning efter våren: Semla

Vår spaning efter våren började förra veckan på Åholmen söder om Strömsholm, där kanalen börjar (eller slutar beroende på från vilket håll man kommer). Det fanns klara tecken på att våren var på gång. Den här veckan flyttar vi oss ungefär sju mil norrut till kanalens översta slussar i Semla. Det var fint där, men nog verkade våren vara på efterkälken. Däremot kunde man då och då undra vart fan vattnet har tagit vägen.

I snårskogen resterna av hammarsmedjan

Kanalen. I fjärran Semla övre sluss

Ingrid på piren. Till vänster kanalen; till höger ån

Nedanför övre slussen. Vart fan tog vattnet vägen?

Tidning stulen igen

Nu ökar takten på tidningstjuverierna. Dagens Nyheter var idag borta. Det var bara sex dagar sen sist tidningen var knyckt. Träffprocenten (procent av årets dagar hittills med DN i lådan på utgivningsdagen) går ned till 61,5 procent.

Många kommuner hjälper 70-plussare med handling

Många kommuner erbjuder nu handlingshjälp för riskgruppen över 70 år. Ibland utförs tjänsten direkt av kommunen, ibland i samarbete med kyrkan och/eller frivilligorganisationer. Utöver Berg och Fagersta som jag skrivit om tidigare är några exempel: Avesta, Karlsborg, Lekeberg, Leksand, Sollentuna, Säter, Torsby, Töreboda, Västerås.

”Alla måste äta men det är inte alla som har någon att skicka till affären” säger kommunalrådet Lars Isacsson (S) i Avesta till Dalarnas tidning.

”Vi ser positivt på alla initiativ som tagits av privatpersoner, men vi som stad måste kunna ge den servicen till riskgrupperna” säger Västerås stads säkerhetsdirektör Mikael Lagergren till VLT.

”Den här insatsen är otroligt viktig för kommunens äldre invånare” skriver kommunstyrelsens ordförande i Lekeberg Johan Niklasson (C) på kommunens hemsida.

Kommunalrådet i Skinnskatteberg Lena Lovén Rolén (S) är av en annan uppfattning. Någon sådan kommunal insats behövs inte eftersom kommuninvånarna är mer omtänksamma och håller koll på och hjälper sina äldre. Skinnskattebergsborna är med andra ord en finare sorts folk än de som bor i alla de andra kommunerna. En annan fördel är förstås att de spar pengar åt kommunen.

Nu försvinner alla lokala busslinjer i Skinnskatteberg

Idag läser vi i Fagersta-Posten att kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) på egen hand har beslutat att lägga ned samtliga lokala busslinjer i Skinnskattebergs kommun. Tätorterna Riddarhyttan och Färna blir därmed helt utan kollektivtrafik. Detta har inget med coronakrisen att göra, utan det är helt av ekonomiska skäl. Om någon vill åka till eller från Riddarhyttan eller Färna blir det privatbil som gäller. Om man nu har någon. Annars får man väl ta till apostlahästarna. Detta är socialdemokratisk klimatpolitik ställd på huvudet.

Ilsket kommunalråd: Skinnskattebergsbor mer omtänksamma än Fagerstabor

Kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) har i en mångordig och argsint kommentar på Facebook ondgjort sig över min bloggpost om handlingshjälp för 70-plusare. Läs bloggposten här.

Så här skriver hon:

”Skinnskatteberg skiljer sig på många sätt från Stockholm (observera att jag inte sagt ett ord om Stockholm; jag jämförde med Berg i Jämtland och Fagersta som båda infört kommunal handlingshjälp). Här är vi på olika sätt bekanta för varandra. Vi har trygghetskoll. Om grannen inte dyker upp inom förväntad tid/regelbundenhet finns det ngn som ”knackar på” allt som oftast.

Grannen eller annan frågar om hjälp behövs, det är så vi jobbat här i Skbg. Privatpersoner har också organiserat sig i Hjälpgruppen Corona Skinnskatteberg som finns på fb och kör ut varor en gång per vecka. Ica och Coop erbjuder också hjälp.”

Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att invånarna i Skinnskatteberg är en sorts bättre människor än de som bor i Berg och Fagersta, som var mina exempel på kommuner som ordnat kommunal handlingshjälp. Att i den kommun som har sämst bredbandstäckning i länet, och med kännedom om att en tredjedel av alla 70-plussare saknar varje form av internetuppkoppling är det kanske lite verklighetsfrämmande att hänvisa till en Facebook-grupp (jag tolkar det så att fb i LLR:s svar betyder Facebook).

En finess med Lena Lovén Roléns linje är förstås att det inte kostar kommunen ett rävis. Staten pytsade häromdagen ut 15 extra miljarder för att täcka kostnader och inkomstbortfall på grund av coronakrisen. Enligt en intervju med LLR i Fagersta-Posten den 8 april får Skinnskattebergs kommun 4,4 miljoner kronor av detta bidrag. Hon räknar med att skatteintäkterna på grund av krisen kommer att minska med 1,5 miljon. Det blir med andra ord nästan 3 miljoner över att täcka kostnader för krisen med. Och så mycket kan väl inte den borttagna förseningsavgiften på bibblan kosta?

Jag fråga igen: Vad fan ska miljonerna användas till?

LLR tycker att jag raljerar. Men så är det ju inte. Detta är blodigt allvar: Är Lena Lovén Rolén beredd att ta ett personligt ansvar för den eller de äldre i kommunen som måste bryta den sociala distanseringen, gå och handla, blivit smittade och avlider?

Om inte Lena, då är det din kommentar som är oseriös.

Möt våren på "Lycksalighetens Ö"

Rådande omständigheter tvingar oss att, om vi vill göra en utflykt, ta sikte på utflyktsmål där man inte behöver gå in och inte behöver trängas med folk. Det får med andra ord bli i den så kallade naturen. Idag mötte vi våren på Åholmen mellan Borgåsund och Kvicksund. "Lycksalighetens ö" som Gunnar Mascoll Silfverstople skaldade 1928. Söker man på Åholmen är andra vanliga beskrivningar "ett paradis" eller "ett Mälarparadis". Att möta våren på lycksalighetens ö, eller ett Mälarparadis är sannerligen vad man kan behöva i dessa tider.

Vitsippsbacke

Linnépaviljongen

Inka brygga

Det hände i april i Skinnskatteberg

1910 En liberal, en socialist och en höger i Skinnskatteberg

KÖPING, måndag. Landstingsmannavalet i Skinnskattebergs valkrets af Västmanlands västra domsaga har utfallit så att Arbetarpartiets lista afgifvits 843 röster av 543 röstande, på borgerliga samlingslistan 3,086 röster af 280 röstande och på Sparsamhets-, nykterhets- och reformvännernas lista 2,568 röster af 423 röstande. Valda blefvo härigenom en från vartdera partiet, nämligen handlanden A. Zander, Kolsva, socialdemokrat, bruksägare L. Lorichs, högerman och riksdagsman Adolf Jansson i Bråten, liberal. (DN 19/4 1910)

Siffrorna för antal röstande och antal röster kan verka häpnadsväckande för en nutida läsare, men vi måste komma ihåg att den lika rösträtten ännu inte var införd. De som röstade på Socialdemokraterna hade i genomsnitt 1,6 röster per person, högermännen ägde inte mindre än 11 röster i medeltal och de liberala 6,1 röster. Ett annat sätt att se på saken kan vara att Socialdemokraterna, som var 44 procent av de röstande fick 13 procent av rösterna. Högermännen som utgjorde 22 procent av väljarna fick 48 procent av rösterna och Liberalerna som var 34 procent av väljarkåren fick 40 procent av rösterna. I sanning ett fiffigt system.

1911 Lifaktighet inom den västmanländska grufindustrin

Stor lifaktighet råder för närvarande inom grufindustrin i den västmanländska bergslagen. Så kommer brytningen vid den Uttersbergs bruks aktiebolag tillhöriga Persgrufvan att från maj månads ingång fyrdubblas. Borrmaskiner skola för brytningen användas och elektrisk kraft skall erhållas från Skinnskattebergs bruks kraftstation, hvarifrån ledningen nu i det närmaste är färdig. Transformatoranläggningen med elektriska utrustningen levereras af Luth & Roséns aktiebolag, Stockholm och kompressorsanläggningen af Nya aktiebolaget Atlas, Stockholm.

Den järnrika och fosforrena malm som nu skall brytas är hufvudsakligen afsedd för export. (DN 11/4 1911)

Persgruvan (Foto: Oscar Bladh)

1927 Baggå handelsbod slår vantarna i bordet

Den 12 april 1927 annonserades det ut en auktion på landsfiskalskontoret i Skinnskatteberg. Det var konkursförvaltningen i handlanden Adolf Anderssons i Baggå konkurs som skulle gå under klubban. Det som såldes var fastigheter i Svarvarbo och Österbo taxerade till 12 400 kronor. Vidare såldes handlanden Adolf Anderssons handelsvarulager och inventarier värderade till 9 338 kronor och 10 öre. Den som ville ha ytterligare upplysningar kunde vända sig till Örebro och Västmanlands läns köpmannaförening eller landsfiskal Pontus Nohre.

1934 Boliden letar malm

VÄSTERÅS, måndag.

Det är icke uteslutet att rika malmfyndigheter ännu finnas outnyttjade i den västmanländska bergslagen. Närmare bestämt i Skinnskattebergs socken. Därpå tyder det intresse som länge lagts i dagen av bergsingenjörer och andra sakkunniga från Boliden. I dagarna har sålunda Boliden sämt ned ett antal arbetare för att påbörja diamantborrningar i trakten. (DN 10/4 1934)

Malmletarna från Boliden slog läger i Kärrbo. Tidningen påpekar särskilt att undersökningen heöt pch hållet drivs av Boliden och att Riddarhyttebolaget inte har något med dem att skaffa. Åtta inmutningar har gjorts alldeles intill Kärrbo och Hultebo. Borrningsförmannen lät optimistisk även om han försiktigtvis tillade att ”Det kan ju vara vanligt berg som dock är ledande. Varigenom ingenjörernas apparater ändå givit utslag.” Artikeln avslutas med att ”I vilket fall som helst motses resultatet av borrningarna med största intresse däruppe i trakterna.”

1934 Ny skogsskola vid Skinnskattebergs herrgård

Den 24/4 1934 meddelade Dagens Nyheter att domänstyrelsen var spekulant på tre skogsegendomar i Skinnskatteberg, Färna och Riddarhyttan. I anslutning till de kommande förvärven av skog var det meningen att Skinnskattebergs herrgård, som stod öde skulle det bli en ny skogsskola. Eventuellt skulle skogsskolan vid Kloten flyttas till Skinnskatteberg.

1934 Tågurspårning, arbetare skadad

VÄSTERÅS, fredag.

T.T. Ett tågmissöde inträffade på fredagsförmiddagen vid Skinnskattebergs järnvägsstation. Då ett arbetståg var på ingående spårade tre av vagnarna ur vid södra växeln. En av arbetarna, som var sysselsatt med skrivgöromål i en av manskapsvagnarna, slungades mot ett bord och fick ett blödande sår i nacken samt en lindrigare hjärnskakning. Persontåget från Örebro blev på grund av missödet betydligt försenat. Ett hjälptåg måste rekvireras från Krylbo, och passagerare och gods överfördes till detta. (DN 28/4 1934)

1960 Nytt kraftverk i Karmansbo

Den 24 april 1960 meddelade Dagens Nyheter att Kohlswa Jernverk planerar att bygga ett nytt stålgjuteri samt ett nytt kraftverk. Kraftverket skulle byggas i Hedströmmen vid Karmansbo mellan Kolsva och Skinnskatteberg. Det nya kraftverket skulle få en fallhöjd på 18 meter.

1960 Fyraåring i bil körde ned i damm

Fyraårige Lars Rönning, Färna, svävade i livsfara då han på fredagen ensam i sin pappas bil åkte ned i en djup damm vid Skinnskattebergs revirs huvudkontor i Färna bruk. Bilen flöt på vattnen och pojken räddades av sin far, montör Artur Rönning, genom en sidoruta.

Pojken fick sitta kvar i bilen medan pappan gick in på kontoret. Parkeringsplatsen ligger i ett svagt lut mot dammen. Pojken manipulerade med växelspaken och fick ur backväxeln som fadern lagt i, varefter bilen kom i rullning. Med hjälp av en traktor bärgade man bilen innan den sjönk. (DN 30/4 1960)

1961 Tjuvbromsande tåg vållade svårsläckt gräsbrand

Stora skogspartier var hotade vid en dagslång gräsbrand utefter järnvägen Fagersta – Skinnskatteberg på onsdagen. Branden utbröt på morgonen. 30 brandmän och ett 15-tal man från SJ deltog i släckningsarbetet. En sträcka på drygt 15 kilometer brändes av mer eller mindre. Tjuvbromsning från ett tåg konstaterades vara orsaken sedan man påträffat en helt avbränd bromskloss. (DN 27/4 1961)

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här. 

Tidningstjuven finns fortfarande

Det har gått hela 12 dagar utan att tidningstjuven varit framme. Men idag slog hen till igen. Man får inte slappna av. Dagens Nyheter var puts väck! Av 2020 har det nu gått 98 dagar. Av dessa har vi haft Dagens Nyheter i lådan på rätt utgivningsdag i 61 dagar vilket motsvarar 62,2 procent.

Utdelningsstatistik för DN år 2020 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	2	2,0
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen	27	27,6
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen	1	1,0
- vardagar, utebliven tidning	7	7,1
Dagar med tidning på rätt dag	61	62,2

Andra kör hem mat till äldre. Skinnskatteberg slopar förseningsavgift på bibblan

Coronaepidemin har nu skördat 373 dödsoffer i Sverige. De flesta av dessa (88 procent) är över 70 år. Det är förstås sådana siffror som ligger bakom uppmaningarna till oss som är lite äldre att hålla oss borta från alla sociala kontakter. Och det är också det som ligger bakom uppmaningarna till samhället i övrigt, enskilda, föreningar, kommunerna och så vidare att på olika sätt underlätta vardagen för de gamla som måste isoleras.

En nödvändighet kontakt med yttervärlden är att man måste få hem mat. Samtidigt uppmanas vi att inte ens gå till affären och handla. Hjälp de äldre med handling och transport av mat är uppmaningen till det övriga samhället.

Det finns kommuner som har tagit på sig den uppgiften. Jag såg på TV att Bergs kommun i Jämtland betalar hemtransport av dagligvaror med taxi för alla kommunmedlemmar som är äldre än 70 år. ”En självklarhet”, sa kommunalrådet (S) på TV.

Vi läser i fredagens Fagersta-Posten att Fagersta kommun gör en likadan satsning.

Vad gör Skinnskattebergs kommun? På kommunens hemsida publicerades den 20 mars ett inlägg av kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) och kommundirektören Marie Tollefsen Markström. Några konkreta åtgärder utlovades inte. Men vi får veta att man är febrilt sysselsatt med att informera sig och med att planera. Om man läser kommunens hemsida så rapporteras där senare om några åtgärder: 12 mars besöksförbud på äldreboenden, 17 mars evenemang på kulturhuset Korpen och biblioteket ställs in, politiska sammanträden flyttas till Aspebäcken (f d folkhögskolan) och 28 mars tillfälligt avskaffande av bibliotekets förseningsavgifter.

Några åtgärder för att underlätta tillvaron för kommunens 70+-invånare har hittills inte blivit av.

Allt detta sammanfattas av kommunalrådet på Facebook den 2 april: ”Hårt arbete kännetecknar även den lilla kommunen Skinnskatteberg … vår duktiga personal gör sitt yttersta för att lösa alla nya utmaningar…Jag är så tacksam när jag ser denna genuina vilja att göra det bästa.”

22 procent av kommunens invånare är över 70 år, och alltså de som i första hand är utsatta för epidemins dödshot. De är knappast hjälpta av att slippa betala förseningsavgift på biblioteket och att kommunalrådet är tacksamt. Hon och kommundirektören är däremot välkomna att köra hem våra veckoinköp. Men kom inte närmare än 2 meter.

Men kanske har Berg och Fagersta bättre förutsättningar än Skinnskatteberg. Skinnskatteberg är visserligen minst (4 400 invånare) men även de andra är småkommuner: Berg har 7 000 invånare och Fagersta 13 400. Andelen 70+-are är 22 procent i Berg och Skinnskatteberg och 18 procent i Fagersta. Och pengar finns det. I genomsnitt har en svensk kommun ett rörelsekapital på 1 518 kronor per invånare. Berg har 3 222 kronor (det blir totalt 23 miljoner), Fagersta 23 944 (totalt 321 miljoner) och Skinnskatteberg 14 483 (totalt 64 miljoner). Vad fan ska alla pengar användas till?

Såvitt jag kan förstå skiljer sig inte de tre kommunerna så mycket åt att det kan förklara varför Skinnskatteberg inte klarar de insatser de båda andra kan göra. Det måste helt enkelt vara den politiska viljan som saknas. Att vara glad och tacksam, att planera allt vad tygen håller räcker inte Lena Lovén Rolén. Ingen överlever på inställda förseningsavgifter på bibblaböcker.

Har du ännu inte fattat att det här handlar om livet?

Skövde bubblade i mars

Stadshuset i Skövde

I februari tvingades barn- och utbildningsnämndens ordförande i Skövde att avgå efter en infekterad konflikt med sektorchefen för skolsektorn. Jag uppmärksammades av Skövde Nyheter på händelsen. Jag tyckte att konfliktförloppet i Skövde hade mer allmängiltig betydelse. Det skulle kunna hända i vilken kommun som helst. Därför skrev jag ett inlägg och en lite längre analys i mer allmänna termer av vad som hänt. Detta inlägg blev det mest lästa i mars varigenom Skinnskattebergs kommuns vägran att uppmärksamma de nationella minoriteternas högtidsdagar (flaggskammen) detroniserades från förstaplatsen. Ett nytt inlägg som också placerades sig högt på mest-lästa-listan var en insändare som Ingrid skrev för Fagersta-Posten om Internationella Kvinnodagen.

Antal besökare var i mars 362 (302 i februari). Av dessa var 204 (175) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,57 (1,73) och genomsnittlig tid per besök var 99 (100) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Norge och USA. Ströbesökare var från Nederländerna, Storbritannien och Ukraina.

De tio mest visade inläggen i mars:

1	Striden i Skövde mellan barn- och ungdomsnämndens ... (ny)
2	Sverigedemokraterna och Folkpartiet säger nej till... (1:a)
3	Internationella kvinnodagen - Kampen går vidare (ny)
4	Stopp! Kom inte hit! (ny)
5	Tyska kyrkan i Gunnilbo (6:a)
6	Wallboardfabriken: Ett drama i två akter (2:a)
7	Strövtåg: De galna grevarna (3:a)
8	M+SD i Skinnskatteberg: Polishundar i grundskolan (ny)
9	Moderatpolitiker i Fagersta: Bedragare eller morsg... (ny)
10	Skinnskatteberg säger nej till klimatpolitik (ny)