Skinnskattebergs klimatpolitik: Foliehattar och ynkryggar

Kvar i sanden

Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga. Det gäller förutsättningarna för mänskligt liv på planeten. I vetenskapen råder det total enighet om att orsaken till uppvärmningen är utsläppen av växthusgaser, bland annat koldioxid. Om mänskligheten ska överleva måste klimatförändringen hejdas genom att utsläppen av växthusgaser minskas. Här finns en uppgift som alla måste medverka i. Det gäller länder, kommuner, organisationer, företag, hushåll och individer.

Kommunerna står med uppvärmning, transporter och måltider för en del av växthusgasutsläppen. Dessa måste förstås minska. Men det räcker inte. Andra aktörer i lokalsamhället – företag, organisationer, hushåll och enskilda – måste reducera sina utsläpp.

Kommunen måste ta ledningen i lokalsamhället genom att vara en förebild, genom samhällsplanering, informationsspridning och samarbeten.

Skinnskattebergs kommun måste ta sin del av ansvaret. Under 2019 utarbetade därför medlemmar i Vänsterpartiet i Skinnskatteberg ett klimatpolitiskt program för kommunen i 16 punkter.

I programmet föreslogs att kommunen, för att ta ut riktningen i klimatarbetet skulle utarbeta en koldioxidbudget och en konkret handlingsplan. Medborgarna skulle informeras och engageras. Man borde inleda samarbeten med det lokala näringslivet.

Kommunen skulle verka för mer vind- och solenergi. En kommunal solpark skulle byggas och kommunens egna fastigheter förses med solceller.

Stor vikt lades i programmet på transporter, såväl kommunens egna som invånarnas behov. Kommunen borde verka för mer och bättre kollektivtrafik, både lokalt och regionalt. Kommunens egna fordon skulle bytas ut mot fordon med fossilfria bränslen. De kommunanställdas resor i tjänsten skulle bli klimatsmarta. Mer av möten och sammanträden skulle genomföras på distans med digitaliserade sammanträdeshandlingar.

I måltidsverksamheten borde det utarbetas en livsmedelsstrategi och man borde regelmässigt följa upp de offentliga måltidernas klimatpåverkan. Om du vill läsa hela det ambitiösa sextonpunktsprogrammet, klicka här.

Programmet lanserades i samband med behandlingen av kommunens budget för år 2020. Tyvärr avvisades programmet av fullmäktige, både av den borgerligt-sverigedemokratiska majoriteten och av den socialdemokratiska kommunledningen. Den socialdemokratiska fullmäktigegruppen tog ställning mot klimatprogrammet vid ett gruppmöte på kommunhuset toalett (den så kallade dassuppgörelsen). Dassuppgörelsen var förstås en+ stor besvikelse. Många hade nog räknat med att Socialdemokraterna skulle ställa upp för klimatpolitiken.

När klimatprogrammet i sin helhet stoppats av kommunfullmäktige utarbetade Vänsterpartiet istället 16 klimatmotioner – en för varje punkt i klimatprogrammet. Dessa motioner lämnades till kommunfullmäktige i december 2019. Sen dess har det nu gått snart två år. Hur har det gått? Har det varit möjligt för Socialdemokraterna och andra partier att ansluta sig till de enstaka kraven, även om de inte kunnat ställa upp för helheten?

Förslag i motioner ska behandlas i kommunfullmäktige. Det brukliga är att det kan bli något av tre beslut. Avslag betyder att det är blankt nej till motionens förslag. Bifall är tvärtemot ett ja till förslaget. Däremellan kommer formuleringen ”anses besvarad”. Vanligen handlar det om nej, men man vill undvika att vara så tydligt negativ. Det är vad som i riksdagen brukar kallas ”avslag med krans”, d v s ”det var inte så dumt det där, men nej tack.”

Klart och tydligt NEJ

• Utarbetande av koldioxidbudget. Avslag våren 2020
• Kommunal solpark. Avslag våren 2020
• Bättre lokal busstrafik. Avslag våren 2020. Tvärtemot beslöt kommunalrådet (S) genom ett s k ordförandebeslut att lägga ned den ena av två busslinjer och glesa ut den andra.
• Planera för mer vindkraft. Avslag hösten 2021

Avslag med krans

• Solceller på kommunens byggnader. Besvarad hösten 2020
• De anställdas klimatsmarta resor. Besvarad våren 2020
• Digitalisera möteshandlingar. Besvarad våren 2020
• Fossilfria kommunbilar. Besvarad våren 2020
• Klimatsamarbete med näringslivet. Besvarad våren 2020
• Minska utsläpp från samhällsbetalda transporter. Besvarad våren 2020
• Regional busstrafik. Besvarad våren 2020
• Video- och telefonmöten. Besvarad våren 2020
• Handlingsplan för minskade utsläpp. Besvarad hösten 2021

Bifall: JA

• Informera invånarna om växthuseffekten. Bifall våren 2020
• Uppföljning av måltiders klimatpåverkan. Bifall våren 2021

Ännu ej behandlade motioner

• Livsmedelsstrategi för minskad klimatpåverkan. Avslag våren 2021 men återremitterat.

Det kan nu vara anledning om att påminna om de målformuleringar för kommunen som fullmäktige beslutat om. Så här står det i målen fastställda hösten 2019:

Skinnskattebergs kommun ska vara en attraktiv landsbygdskommun där miljö och klimatarbete är prioriterat. Vi tar ansvar för att vara en klimatsmart och hållbar kommun

Det vore intressant om någon som varit med och bestämt detta mål kommenterar hur det stämmer överens med hanteringen av de sexton klimatmotionerna. För mig är det nog uppenbart att den ståtliga målformuleringen är antingen mumbo jumbo eller till och med bara babbel.

I George Orwells dystopi ”1984” användes ”nyspråk”. ”Partiets” slagord var:

Krig är fredag

Frihet är slaveri

Okunnighet är styrka

Skinnskattebergs kommuns slagord tycks vara:

Klimatförnekande är klimatsmart

Klimatsmart idiotnej till vindkraft?

Demos betyder ”folk”. Kratein betyder ”att styra”. Tillsammans blir det demokrati, folkstyre. Men, vilket är ”folket”? Men vilket är folket? Vi kan ingå i olika folk. Skinnskattebergs kommun beslöt nyligen att säga blankt nej till vindkraftverk i kommunen. Det var, ansåg invånarnas valda representanter, bäst för kommunborna att slippa vindsnurror. Istället sa man sig vara för solenergi och små gårdssnurror. Problemet var bara att sådana lösningar bara kan producera en försvinnande liten bråkdel el jämfört med fullvuxna kraftverk.

Sverige ska vara klimatneutralt 2045. Då måste många verksamheter som nu medför utsläpp av växthusgaser övergå till el. Det gäller förstås biltrafiken, men också industriella processer. Om kommunerna likt Skinnskatteberg stoppar den mest effektiva hållbara elproduktionen får andra svenskar ta på sig den uppgiften. Simsalabim är det hela svenska folket som är ”demos”. Och, egentligen gäller det ju hela jordens befolkning.

Ett annat exempel kan hämtas från 1980-talets Sjöbo. Det centerpartistiska kommunalrådet Sven-Olle Olsson i Sjöbo agerade mot flyktingmottagandet. Han ordnade en kommunal folkomröstning om saken 1988 för att stoppa flyktingmottagande till kommunen. Det var ett problem för landet att det fanns flyktingar som behövde kommunplaceras. Genom att vägra ta sin del av problemet överlät Sjöbo uppgiften på alla andra kommuner. Sjöbo blev en fripassagerare.

På samma sätt försöker Skinnskatteberg genom sitt vindkraftsstopp att bli fripassagerare i klimatpolitiken. Andra kommuner får ta på sig de olägenheter som kan följa av storskalig vindkraft. I en sådan situation borde man ställa frågan om inte beslutet borde överlåtas på det större folket, som fripassageraren annars överlåter sitt ansvar till.

Och hur gick det för Sven-Olle? Jo, han blev utesluten ur Centerpartiet och sökte sig till den nynazistiska rörelsen.

Den högerextremistiska moderaten Bo Öberg är en av kommunens ledande politiker. När Fagersta Nyheter rapporterade att man nu kan nominera vinnare av Västmanlands miljö- och klimatpris skrev han i en facebook-kommentar ”Alla vindkraftmotståndare”. Det är alldeles tydligt att denna tongivande högerpolitiker talar Orwellskt nyspråk.

Särskild anledning att bekymra sig över vart Socialdemokraterna i Skinnskatteberg är på väg blev det när de och Sverigedemokraterna tillsammans med M och L häromdagen ordnade ett opinionsmöte mot vindkraften. Det socialdemokratiska kommunalrådet värjde sig genom att hävda att man också genom ett timslångt föredrag fått ta del av sakkunskapen. Vid en närmare granskning visade det sig att den som stod för sakkunskapen var en ledande företrädare för kärnkraftindustrin. Man häpnar över en socialdemokrati som tillsammans med nynazisterna i SD och kärnkraftslobbyn förenar sig i motståndet mot klimataktivismen.

Det tog skruv. Som talesman för antivindkraftkoalitionen uppträdde den minst lika bruna som SD moderaten Öberg i fullmäktige och förklarade att kärnkraft är den mest miljövänliga lösningen. Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima liksom det i 100 000 år giftiga avfallet var som bortblåst. Socialdemokraterna höll näbben djupt förankrad i sanden.

Sämst också på klimatanpassning

Om man nu inte är intresserad av att medverka till att hejda klimatkrisen, tycker man i alla fall att man borde försöka skydda sig själv mot krisens konsekvenser. Den globala uppvärmningen kommer att föra med sig skador som kommer att kännas av även lokalt. Det är numera i forskningen en etablerad sanning att extrema väderhändelser som skyfall och värmeböljor är kopplade till klimatförändringen. Bland konsekvenserna brukar man nämna förändrade vattenflöden, ökad nederbörd, ökad temperatur, ras och skred, erosion och stigande havsnivåer (det sista kanske den enda konsekvens som inte är omedelbart aktuell i Skinnskattebergs kommun). Vi har nyligen sett följderna i form av översvämningar, förödande skogsbränder och värmeböljedödsfall.

IVL Svenska Miljöinstitutet gjorde i våras en enkätundersökning med kommunerna för att få en bild av hur långt framme man är i arbetet med klimatanpassning. Frågorna i enkäten ordnades i sex faser. Kommunerna poängsattes för var och en av faserna:

Steg 1 Etablera klimatanpassningsarbetet: Arbetar kommunen med klimatanpassning? Har det fattats politiska beslut? Är någon huvudansvarig för styrningen? Är någon huvudansvarig för genomförandet? Har kommunen specifika mål? Finns särskilda personella resurser? Finns informationsmaterial?

Maxpoäng: 7

Skinnskattebergs poäng: 0

Steg 2 Identifiera risker och sårbarheter: Analyserat hur tidigare extrema väderhändelser (t.ex. översvämningar eller skogsbränder) påverkade kommunen? Är analyserna dokumenterade? Övergripande analys av hur kommunen kan påverkas? Analys av utvalda extrema väderhändelser? Är analyserna dokumenterade? Vilka förändringar är med i analysen? Har olika klimatscenarier använts? Tidsperspektiv i analysen? Analyserat olika sektorer? Identifierat mest sårbara områden och sektorer? Samverkan med andra kommuner? Tas hänsyn i detaljplaneringen? Kartläggning av gräs- och skogsbränder? Risk för skador med i översiktsplanen?

Maxpoäng: 8

Skinnskattebergs poäng: 0,5

Steg 3 Identifiera anpassningsåtgärder: Identifierat åtgärder? Dokumenterat dessa? Undersökt goda exempel i andra kommuner? Undersökt goda exempel och rekommendationer från andra aktörer?

Maxpoäng: 5

Skinnskattebergs poäng: 0

Steg 4 Välja anpassningsåtgärder: Bedömt olika anpassningsåtgärder? Prioriterat vissa åtgärder? Prioriteringen baserad på utvärderingen?

Maxpoäng: 6

Skinnskattebergs poäng: 0

Steg 5 Genomförande: Genomfört åtgärder? Planerar att genomföra åtgärder? Handlingsplan för genomförande? Klimatanpassning integrerad i andra processer?

Maxpoäng: 3

Skinnskattebergs poäng: 0,5

Steg 6 Följa upp och utvärdera: Följer upp arbetet med klimatanpassning?

Maxpoäng: 3

Skinnskattebergs poäng: 0

Det blir inte mycket detdär. Maximalt kan man få 33 poäng. Skinnskattebergs kommun skrapar ihop 1,5 poäng.

Jag har tidigare haft en diskussion med företrädare för kommunen om de svaga insatserna på klimatområdet. De har då hävdat att man inte kan förvänta sig mer av en liten kommun. Detta är inte sant, vilket jag har visat i ett tidigare inlägg. Också denna undersökning visar att det finns kommuner som är mindre än Skinnskatteberg som ligger mycket längre fram.

Skinnskatteberg är landets trettonde minsta kommun. Av de tolv kommuner som är mindre än Skinnskatteberg har sex besvarat enkäten. Fem av dessa presterar betydligt bättre än Skinnskatteberg:

Kommun	Poäng
Övertorneå	20,5
Överkalix	17
Munkfors	14
Bjurholm	12
Norsjö	5,5
Skinnskatteberg	1,5
Åsele	0

 

Borgerlig populism och socialdemokratisk ynkedom

I det tidigare inlägget prövade jag en annan bortförklaring. Det skulle inte bero på litenheten utan på dålig ekonomi att Skinnskatteberg inte deltar i klimatarbetet. Även denna hypotes visade sig vara fel. Det fanns kommuner med betydligt sämre ekonomi som var bättre i klimatarbetet.

Om det inte går att visa att kommunen inte kan återstår bara förklaringen att man inte vill. Skinnskattebergs kommun har i praktiken under de senaste mandatperioderna styrts av de borgerliga tillsammans med Sverigedemokraterna. Det socialdemokratiska minoritetsstyret under mandatperioden 2018 – 2022 har i praktiken varit helt i händerna på denna borgerligt-högerextremistiska koalition.

Att de borgerliga och högerextremisterna hemfaller åt klimatförnekelse är inte oväntat (jämför högerledarens förslag att ge ett klimat- och miljöpris till alla vindkraftsmotståndare). Men att Socialdemokraterna som trots allt haft den formella politiska ledningen och kommunalrådet inte förmått någonting kan bara beskrivas som ynkedom.