Utredningsförslag: Parlamentarism i kommunerna

David har gjort mig uppmärksam på att en kunglig kommitté (SOU 2012:30) föreslår att man inför en lag om försöksverksamhet med kommunal parlamentarism (eller majoritetsstyre som man kallar det):

Kommittén föreslår att det införs en lag om försöksverksamhet med majoritetsstyre i kommun- och landstingstyrelser under perioden 30 juni 2013–31 december 2022.

Syftet med majoritetsstyre är att skapa en mer aktiv roll för fullmäktige, både som beslutande organ och som arena för politisk debatt. Majoritetsstyre kan tydliggöra var det politiska ansvaret ligger och var de politiska skiljelinjerna går. På så sätt kan det bli lättare för medborgarna att utkräva ansvar.

Förslaget är välkommet och jag vill gärna kommentera frågan om kommunal parlamentarism och utredningens förslag.

Det finns två ganska olika svar på frågan hur svenska kommuner styrs. Ett svar är kommunallagens: Kommunen styrs av kommunstyrelsen, som väljs av fullmäktige genom proportionella val. Alla partier som är representerade i fullmäktige (utom om de är för små) blir också representerade i styrelsen i samma proportioner som i fullmäktige. Man kan kalla det här systemet för permanent samlingsregering. I forskningen om konstitutioner förekommer beteckningen assembly government. Som exempel på assembly government brukar man ta upp Schweiz. Det finns också hemskare exempel, som t ex Högsta Sovjets presidium i den avsomnade Sovjetunionen.

Det andra svaret är att kommunen styrs av det parti som har fått majoritet i fullmäktige, eller vanligare av den grupp (koalition) av partier som har fått majoritet. Det kan också förekomma att ett minoritetsparti eller en minoritetskoalition styr med passivt stöd av ett eller flera oppositionspartier. Det här systemet kallas parlamentarism och är mycket vanligt i styret av stater. Den svenska staten styrs parlamentariskt. Eftersom båda svaren är rätt, båda systemen samexisterar har jag i olika sammanhang kallat det kommunala systemet kvasiparlamentariskt (av latinets quasi  som betyder ”liksom”).

Förslaget att införa kommunal parlamentarism (majoritetsstyre) innebär att det första svaret inte längre är rätt svar. Kommunen styrs då av en kommunstyrelse som väljs med majoritetsval av fullmäktige. Endast det eller de partier som tillsammans har majoritet i fullmäktige finns med i styrelsen.

Tydligare ansvar och livligare fullmäktige

 De viktiga argumenten för (kommunal) parlamentarism i jämförelse med det permanenta samregerandet är två:

·      Det blir tydligt för väljarna vem som har ansvar för den förda politiken. Detta gör det enklare för väljarna att utkräva ansvar, d v s att bestraffa den som fört en dålig politik och belöna den som fört en bra politik.

·      Fullmäktige blir det högsta organ där oppositionen är företrädd. Om oppositionen ska driva en politisk debatt, så får de göra det i fullmäktige. På det sättet kommer fullmäktiges trista och oengagerade möten att bli livligare fora för den lokala politiken.

Det här – tydligare ansvarsförhållanden och livligare fullmäktige – är vad man skulle kunna vänta sig om man gjorde en övergång från systemet med permanent samlingsregering till kommunal parlamentarism. Nu är det kanske inte helt säkert att effekterna blir så stora, eftersom övergången inte är från permanent samlingsregering utan från kvasiparlamentarism. Det är möjligt att en del av fördelarna redan har uppnåtts genom kvasiparlamentarismen.

Däremot har kvasiparlamentarismen andra nackdelar. Det blir obegripligt för medborgarna hur kommunen styrs. På Skinnskattebergs kommuns hemsida kan man t ex läsa: ”Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan.” Inte ett ord om att det finns en styrande koalition som består av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. På grannkommunen Fagerstas hemsida läser vi: ”Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den kan kallas kommunens "regering" och bereder ärenden till kommunfullmäktige.” Inte heller här ett ord om att kommunen styrs av Vänsterpartiet med kommunalrådet Stig Henriksson i spetsen.

En paranoid organisation

 Vidare saknas det regler om hur det ska gå till vid maktskiften. Vilka procedurer ska man följa när en ny ”regering” (styrande koalition) ska bildas och tillsättas? Hur ska det gå till om man vill avsätta den styrande koalitionen? I den nationella parlamentarismen finns det sådana regler. Avsaknaden av regler gör att det kan bli väldigt rörigt och mindre trevliga, ibland rent av ociviliserade, inslag kan förekomma. Det är bland annat avsaknaden av sådana regler som fick sociologen Thorbjörn Nilsson (Nilsson, T. (2001). Den lokalpolitiska karriären : - en socialpsykologisk studie av tjugo kommunalråd. Växjö, Växjö University Press.) att kalla den politiska organisationen i kommunerna för ”en paranoid organisation”. Man måste ständigt vara på sin vakt mot konspirationer som kan försiggå bakom ens rygg.

I kommittéförslaget finns förstås förslag om sådana regler att användas vid till- och avsättande av kommunala regeringar. Det skulle givetvis vara ett stort framsteg.

Inte minst har utvecklingen i Skinnskattebergs kommun visat att kvasiparlamentarismen har problem vid regeringskriser. Under förra mandatperioden bildades en styrande koalition av de borgerliga och det lokala partiet Skinnskattebergsdemokraterna. Efter kort tid bytte det lokala partiet sida och gjorde upp med Socialdemokraterna och Vänstern. Den majoritet som den styrande koalitionen byggde på fanns inte längre, utan nu var det en ny majoritet i fullmäktige. Hade det varit i riksdagen hade förstås regeringen avgått och det hade valts en ny som representerade den nya majoriteten. Så icke i kommunen!

Kommunstyrelsens folkpartistiska ordförande bet sig fast vid makten och började processa i förvaltningsdomstolarna. Det visade sig att hon fick rätt. Det gick inte att avsätta den gamla ”kommunregeringen”. Enligt domstolarna kunde majoritetsförhållandena bara ändras genom val. Kommunallagens regel om att man kan avsätta ordföranden om majoritetsförhållandena ändras var med andra ord omöjlig att tillämpa. I det aktuella utredningsförslaget rättar man till detta: Det ska vara möjligt att avsätta ordföranden om majoritetsförhållandena ändras genom att det bildas nya koalitioner i fullmäktige. Också detta är förstås ett rimligt och bra förslag.

 

Vanans makt och förändringsoviljan

Kommunalpolitiker i gemen har varit skeptiska till kommunal parlamentarism. Min tolkning är att det är vanans makt och allmän förändringsovilja som ligger bakom den ganska njugga opinionen. Hos många har denna vanans makt varit så stark att man inte ens riktigt förstår vad som menas med parlamentarism i kommunerna och man är övertygad om att det inte skulle kunna fungera. Trots att parlamentarismen är knäsatt i den nationella politiken sedan 80 år, och trots att kommunal parlamentarism förekommer i många länder – Norge, England och Nederländerna är bara några exempel.

Men det har också funnits röster som varit för parlamentarismen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har drivit förändringsprojektet ”Brytpunkt” som utmynnade i en lista med förändringsförslag. SKL ville ha en möjlighet för enskilda kommuner att tillämpa ett eller flera av dessa förslag. Parlamentarism (majoritetsstyre) var ett av förslagen. Våren 2009 försökte Gävle kommun att genom en frivillig överenskommelse runda lagen. Partierna skulle komma överens om att endast majoritetskoalitionen skulle tillsätta kommunstyrelsen. Alla partier i kommunen var överens om att utreda införandet av ett sådant frivilligt system. Till slut visade det sig dock att det blev för krångligt att kombinera med den befintliga lagstiftningen, och förslaget föll.

Inte minst mot bakgrund av den allmänna förändringsoviljan är det glädjande att utredningen har vågat föreslå en möjlighet att införa kommunal parlamentarism.

Tidigare inlägg

Länkar till tidigare inlägg på bloggen om kommunal parlamentarism:

http://backbergslagen.blogspot.se/2010/03/ingen-parlamentarism-i-gavle.html

http://backbergslagen.blogspot.se/2009/12/se-forelasning-for-gavle.html

http://backbergslagen.blogspot.se/2009/04/lansratten-i-vastmanlands-lan-har.html

http://backbergslagen.blogspot.se/2010/11/riksdagsmotionarer-vill-forbattra.html

http://backbergslagen.blogspot.se/2009/10/nya-paragrafer-for-paragrafryttare.html

http://backbergslagen.blogspot.se/2009/03/vi-ar-nu-skinnskattebergsbor-sedan.html