Oblygt försök av Liberalerna att lova väljarna ordna ogenomförbar skolskjuts

Barn från Skinnskattebergs kommun som valt att gå i skola i Kolsva i Köpings kommun får ingen skolskjuts. Detta är förstås en källa till missnöje från deras röstberättigade föräldrar. Dåvarande Folkpartiet gjorde redan 2010 ett oblygt försök att utnyttja detta missnöje. I valrörelsen 2010 lovade Folkpartiets Carina Sándor, som var oppositionsledare, att hon skulle fixa skolskjuts. Den som var emot utmålades som byråkratiskt stelbent och satte den kommunala organisationen före barns och föräldrars bästa.

Det tog skruv. Folkpartiet gjorde sitt bästa val i landet i Skinnskatteberg och gick från fyra till tio mandat i fullmäktige. Tricket upprepades fyra år senare. 2014 utlovades skolskjuts till Kolsvaeleverna. Och nu gick det hem. Tillsammans med Sverigedemokraterna blev det borgerligt styre i kommunen med Sándor som kommunalråd. Men inte blev det någon skolskjuts!

Orsaken är skollagen (10 kap 32 §), där det står att rätten till skolskjuts inte gäller ”elever som … går i en annan kommuns grundskola … I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall.”

Knuten är att det inte får bli dyrare och krångligare än om barnet hade gått i kommunens egen skola. Detta blev också den nya borgerliga kommunledningen varse, och det togs aldrig några initiativ för att det skulle bli någon skolskjuts för Kolsva-eleverna. Inte heller under perioden 2018 – 2022 när de borgerliga och SD haft majoritet i fullmäktige har några sådana initiativ tagits.

Detta hindrar inte Liberalerna från att börja antyda att man nog ska fixa saken om de får föräldrarnas röster. Tongångarna från 2010 och 2014 börjar gå igen. På Liberalernas Facebook-sida kan vi läsa följande replikväxling:

Fråga: ”Hur ställer ni er till att skinnskattebergsbarnen som går i Kolsvaskolan inte har rätt till skolskjuts? Hoppas ni kan ställa upp för oss!”

Svar: ”Vi är fullt medvetna om att detta är och har varit ett problem, framför allt regelmässigt och inte minst för barnen. Vi har tittat på det tidigare. Vi kommer givetvis titta på detta igen.”

Frågeställaren: ”Toppen!! Jag hoppas ni kommer att stå bakom att stödja oss i skolskjutsfrågan.”

Ja, det gick ju bra förra gången, så varför inte försöka en gång till. Antingen var och är de liberala politikerna dumma i huvet och förstår inte vad det står i lagen, eller så tänkte och tänker de att det väl inte spelar så stor roll om man lurar väljarna. Kanske gäller båda tolkningarna samtidigt.

 

 

Exit KDN Kolsva - ett offer för modevågorna

Under stort buller och bång har kommunfullmäktige i Köping avskaffat kommunens enda kommundelsnämnd, i Kolsva. Stämningen i lokalbefolkningen har varit upprörd. Man känner sig överkörd och älskar sin kommundelsnämnd (sic!). Vid fullmäktiges möte den 29 oktober blev det återremiss med önskemål om en redovisning av ekonomiska konsekvenser. Snabbt lät kommunstyrelsen producera ett i praktiken innehållslöst papper och kallade till nytt fullmäktige den 5 november för att utdela det sista dödande slaget.

Först kan det konstateras att kommunallagens beredningstvång är uppfyllt. Detta är bara formellt och ställer inga krav på innehåll eller kvalitet i beredningen.

För det andra: Omorganisationer i kommunerna (och förmodligen också i resten av den offentliga sektorn) brukar motiveras, med ett demokratiargument och/eller ett effektivitetsargument. Eftersom ingen vet hur det ska bli i framtiden blir det mest gissningar och förhoppningar i båda avseendena.

F d kommunkontoret i Kolsva och snart f d kommundelskontoret i Kolsva. Med på bilden också Ingrid, Hjalmar och Vicki

Kommundelsnämnder som man får se som ett slags reaktion på 60-70-talens kommunsammanslagningar motiverades till en början med demokratiargumentet. Den centralisering som följde av sammanslagningarna skulle motverkas genom den decentralisering som KDN antogs medföra.

Det egendomliga var dock att man inte lät väljarna i respektive kommundel välja sina nämnder. I ett internationellt perspektiv är detta märkligt, och det måste ha varit en formidabel pedagogisk uppgift att förklara för medborgarna hur deras inflytande skulle öka. Vanligen tillämpades i praktiken dock ett bostadsband, vilket för Kolsvas del inneburit att ortsbor valts till nämnden, vilket kan stärka identiteten och göra det lättare för andra på orten att få kontakt med de förtroendevalda. Men bostadsbandet är inte lag; det har t ex varit svårt om inte omöjligt att hitta moderata ledamöter till SDN Rinkeby.

Så småningom gled argumentationen också över i effektivitetsargumentet. Den lokala förankringen förmodades göra verksamheten billigare och effektivare genom en bättre lokal anpassning. Det finns få om ens några belägg för att det blev så. Om glidningen i argumentationen se t ex en artikel av Stig Montin i Statsvetenskaplig Tidskrift: ”Från demokrati till management”.

KDN var ett managementmode och nya sådana kom, framförallt varianter av det som kallas New Public Management (NPM). Många kommuner med KDN/SDN lade ned systemen och nu kunde märkvärdigt nog effektivitetsargumentet användas igen. Alltså: KDN har inrättats för att det skulle bli billigare och KDN har lagts ned för att det skulle bli billigare.

Min tolkning är att det varken har handlat om demokrati eller (definitivt) inte om ekonomi. Det har istället handlat om mode. Man kan då inte vänta sig mer detaljerade kalkyler. Och dessutom finns varken underlag för att göra sådana kalkyler, eller forskning som skulle kunna belägga hur rimligt det är att vänta sig ekonomiska konsekvenser.

Sen är det ju också en fråga om partipolitik. Förra mandatperiodens rödgröna styre förlorade majoriteten i valet. Efter valet bildades en märklig och överstor koalition av S, M, V och L. Koalitionen representerar 32 av fullmäktiges 49 mandat. Kärnan i koalitionen utgörs av S och M som tillsammans skulle få majoritet. Liberalerna och Vänsterpartiet är med andra ord onödiga för att säkra majoriteten. Samtidigt är det så att S tillsammans med L och V inte skulle få majoritet. Det har med andra ord varit nödvändigt för Socialdemokraterna att slå sig ihop med Moderaterna för att Sveriges längsta kommunalråd Elizabeth Salomonsson (S) ska få ytterligare en mandatperiod och komma upp i 40 år på posten.

Som det brukar påpekas är en koalition ”ett givande och tagande”. Alldeles oavsett den egna ståndpunkten får man lov att acceptera en eller flera av partnerns ståndpunkter. Såvitt jag kan se är Moderaterna det enda parti i Köpings kommunalpolitik som tydligt flera gånger tagit ställning mot organisationen med en kommundelsnämnd. Det är inte orimligt att nedläggningen av Kolsva KDN är något som S har ”fått ta” för att säkra makten framöver. De extra liberala och vänsterpartistiska stödhjulen, som ju inte behövs för att säkra majoriteten, har bara haft att acceptera vad S och M kommit överens om.

Mer att läsa om kommundelsnämnder

Bäck, Henry, Folke Johansson, Ernst Jonsson och Lars Samuelsson 2001 Stadsdelsnämnder i Stockholm – Demokrati och effektivitet Stockholm: Institutet för Kommunal Ekonomi

Bäck, Henry, Gunnar Gjelstrup, Marit Helgesen, Folke Johansson & Jan Erik Klausen 2005 Urban Political De­centralisation. Six Scandinavian Cities Wiesbaden: Verlag für Sozialwissenschaften

Jönsson, Sten, Sigvard Rubenowitz & Jörgen Westerståhl (red) 1995. Decentraliserad kommun: exemplet Göteborg  Stockholm: SNS (Studieförbundet Näringsliv och samhälle)

Montin, Stig 1989  ”Från demokrati till management: Decentralisering inom kommunerna”. Statsvetenskaplig tidskrift, 92 (2), s. 44–68.

De sju underverken

Cheopspyramiden, Babyblons hängande trädgårdar, Zeusstatyn i Olympia, Artemistemplet i Efesos, mausoleet i Halikarnassos, kolossen på Rhodos och fyrtornet på Faros; det var i antiken världens sju underverk. Men vilka är Västmanlands sju underverk? Den frågan har ställts av P4 Västmanland. Inte mindre än 21 underverk är nominerade. Av dessa ska sju utväljas. Alla de 21 nominerade presenteras i radion.

En dag ringde en kvinna från radion till mig. Jag blev förstås glad. Jag trodde att jag nominerats som ett av Västmanlands sju underverk. Så roligt var det dessvärre inte. Jag tror aldrig att hon som ringde förstod mig. Nej, hon var ute efter fältspatsgruvan i Kolsva. Man hade upptäckt att jag skrivit här på bloggen om fältspatsgruvan och om det röda grus som kom därifrån. Läs inlägget från 2014 här.

Hon undrade nu om jag kunde uppträda som något slags expert och presentera det nominerade underverket. Expert på mycket är jag nog, men egentligen inte på Kolsva fältspatsgruva. Jag tror jag lyckades tipsa henne om någon annan som bättre kunde lösa uppgiften.

Däremot blev vi själva lite intresserade. Det var nog sådär en tretti år sen jag sist besökte gruvan, så det kunde nog vara dags igen. Det är verkligen en sällsam plats. Om man ska säga något som är mindre bra är att det saknas bord och bänkar för intagande av medhavt. Och dessutom kunde man säkert göra sig en förmögenhet på tomma ölburkar och plastflaskor. Men det kan ju vara positivt för den som har energi att samla ihop dem.

Gropbild nummer ett

Gropbild nummer två

Gropbild nummer tre

Det röda gruset

Kristallklart vatten

Ingrid i grusöknen

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Grekiska grisar grymtar

 Efter att ha sett den alldeles utomordentliga filmen "Solsidan" på den utmärkta biograf Royal i Köping åt vi biosupé på den än mer utmärkta Zorbas Taverna i Kolsva. 

Själv tog jag in Lamm Kleftiko och Ingrid åt Souvlaki. Det var mumsfilibaba. Efteråt bjöd krögaren på söta kakor. Ska man ha något att anmärka på så var det att jag inte fick någon citron till potatisen. Men jag fick låna av Ingrid.

En klar fyragrisars var det i alla fall.

 

 

Tidigare matrecensioner

Fem grisar Matkonsulatet 

Fyra grisar Högsjö wärdshus, Nya serveringen, Ängelsberg, Klostergatans vin och delikatess, Lund, Kungsörstorp, Kohlswa herrgård, Djäknebergets restaurang, Grythyttans gästgivargård, Wärdshuset Gaggeska gården,  Bryggans Bar och Café, Västerås, Pressklubben, Gripsholms Värdshus, Ulvsby herrgård, Sunne, Konserthusterrassen, Västerås, La Cantina, Södertälje

 

Tre grisar Vinöns wärdshus, Wärdshuset Engelbrekt, Kolbäcks Gästgivargård, Bjerreds Saltsjöbads kallbadhus, Blå Kök och Bar, Karlstad, Pinchos, Göteborg 

 

Två grisar Wanbo herrgård, Brasseri Stadsparken, Västerås, Hotell Scheele, Köping, Hyttans café, Säfsen

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Dags för strövtåg?

På strövtåg

När nu sommaren äntligen börjar närma sig ökar intresset för strövtåg i hembygden. Två inlägg från den två-tre år gamla succéserien ”Strövtåg i Hedströmsdalen” har letat sig in på topplistan för april. Det ena handlar om skogsfinnarnas begravningsseder medan det andra inlägget rör Kolsvas vackra röda fältspatsgrus.

Antal besökare var i april 337 (410 i mars). Av dessa var 199 (233) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,30 (1,33) och genomsnittlig tid per besök var 62 (61) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Brasilien, Finland, Norge, Italien och Frankrike. Ströbesökarna var från Argentina, Australien, Chile, Hongkong, Kirgizistan, Nya Zeeland, Portugal och Ryssland.

De tio mest visade inläggen i april:

1	Strövtåg: Skogsfinnarnas begravningsbesvär (ny)
2	Brevvän på nätet: Ett av Europas ledande energibol...(2:a)
3	Moderater bygger leksaksjärnväg i Kungsör (9:a)
4	Strövtåg: Kolsvas röda grus (ny)
5	Kommunstyrelsen i Skinnskatteberg får underkänt. S... (ny)
6	Stopp! Kom inte hit! (5:a)
7	Separatism eller slå näven i bordet? (ny)
8	Överklagandeskolan (ny)
9	Riksdagsmän från Färna (och Munktorp) (ny)
10	Julian, Linnea och Ruben på äggletning (ny)

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Kommunalhussafari

Vår mycket goda vän Vicki Johansson, som också är professor i offentlig förvaltning och gammal kommunforskare har varit på besök. Vi gjorde en trevlig kommunalhussafari i västra Mälardalen. En kommunalforskares första prioritet på en ny ort är att se kommunalhuset.

Arboga

Detalj från rådhuset i Arboga

Ännu en detalj. Det var här som snillet Bernadotte höll sitt berömda tal till örebroarna vid 550-årsjubiléet

Köpings fina rådhus. Här har Elisabeth Salomonsson (S) regerat de senaste 30 åren

Kommunalhuset i Kolsva numera nedlagda kommun. Personerna på bilden är Ingrid, gift med en kommunalforskare, Hjalmar Branting, f d partiledare (S) och Vicki, bl a kommunalforskare

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Badhusteoremet

Kolsva

Det är en badhusboom i kommunerna. Många kommuner bygger eller planerar att bygga nytt. Prisnivån är ofta hög. Det kan handla om hundratals miljoner kronor. Dagens badhusboom avspeglar en tidigare – under 60- och 70-talen, då de flesta badhus och simhallar i Sverige är byggda. Efter 50 år börjar armeringen i betongen rosta och det uppstår dyrbara renoveringsbehov. Många väljer då att stänga de gamla badhusen och börjar planera för dyra nybyggen. Den väldiga utbyggnaden på 60-

och 70-talen sammanfaller på ett märkvärdigt sätt med de stora kommunsammanslagningar då

antalet kommuner minskade från drygt 1000 till strax under dagens 290. Kan det vara så att

nedläggningshotade kommuner raskt bestämde sig för att tömma kommunkassan genom att bygga en simhall? Idag slår denna 60- och 70-talens generositet med skattepengar ekonomisk bakut.

Några kommuner kan illustrera: 1967 slogs Skellefteå landskommun samt kommunerna

Bureå, Byske och Jörn ihop med Skellefteå stad. 1971 fullbordades verket genom att Burträsks och Lövångers kommuner införlivades. Av totalt sju inblandade kommuner finns det simhallar i alla utom i Bureå f d landskommun.

Skellefteå kommun har 72 000 invånare. Det finns 0,97 simhallar per 10 000 invånare i kommunen.

Kolbäck

Medelvärdet för 17 kommuner med 60 000 – 90 000 invånare är bara 0,26 badhus per 10 000 invånare. Av 13 kommuner som bildade Gotlands kommun har fyra badhus. Av sex kommuner som slagits samman till Umeå kommun har fyra badhus. Så där kan man fortsätta uppräkningen.

I Västmanlands län finns sådana här kommunsammanslagningsbadhus i Kolsva (numera Köpings kommun), Kolbäck (Hallstahammars kommun) och i Tillberga (Västerås kommun). Badhustätheten i dessa tre kommuner är 0,78 badhus per 10 000 invånare. I de övriga sju kommunerna i länet är motsvarande siffra 0,59 badhus per 10 000 invånare.

Men det finns variationer. Inte alla nedlagda kommuner har en simhall. Av 241 sammanslagna kommuner har de nedlagda kranskommunerna runt centralorten bidragit med en eller flera simhallar i 71 kommuner. Efter de stora kommunsammanslagningarna har ett antal kommuner delats och gamla tidigare nedlagda kommuner återuppstått. I dessa nybildade kommuner är badhusfrekvensen hög. Av de återuppståndna kommunerna har 63 procent en simhall och servicenivån är hög – 1,10 badhus per 10 000 invånare.

Ett antal kommuner berördes aldrig av 60- och 70-talens sammanslagningar. Om hypotesen om de

Tillberga

nedläggningshotade kommunernas spendersamhet är riktig borde badhustätheten vara lägre i dessa än i de sammanslagna kommunerna. Detta visar sig stämma. I figuren nedan särredovisas badhustätheten i de sammanslagna kommunerna (den blå kurvan) med de redan färdigbildade (den röda kurvan) i tre storleksklasser: Upp till 11 000 invånare, 11 000 – 26 000 och 26 000 eller större. I samtliga storleksklasser ligger den blå kurvan över den röda. Där har man alltså i enlighet med vad som förutsägs av hypotesen en större badhustäthet. De efter reformen nybildade kommunerna har räknats samman med de sammanslagna eftersom också de blev nedlagda i samband med kommunreformen.

Badhusdensitet (antal badhus per 10 000 invånare) i kommuner som lagts ned vid kommunblocksreformen (sammanslagna) respektive kommuner som ej berördes av reformen (färdigbildade). Tre kommunstorleksklasser.

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Moderatrevolt i Köping

I Kolsva finns sedan 1986 en kommundelsnämnd. Den vill moderaterna i Köping lägga ned. Det har lett till revolt i moderatpartiet. En grupp moderata kandidater förklarar i en insändare i Bärgslagsbladet (9 september) att de är emot en nedläggning.


Det finns få belägg för att kommundelsnämnder skulle förbättra den lokala demokratin. Däremot har det omvittnats hur väl KDN Kolsva fungerar, vilken bra verksamhet den ansvarar för och vilken betydelse nämnden har för orten.

Jag är övertygad om att små orter på landsbygden behöver en organisation som tar till sin uppgift att ansvara för ortens väl och ve. Bäst är en egen kommun - som i Skinnskatteberg. Men näst bäst är säkert en kommundelsnämnd.

De moderata revoltörerna föreslår att man ska personkryssa någon av dem i valet om man vill ha kvar kommundelsnämnden. Bäst är förstås att över huvud taget inte rösta på de borgerliga. Det gäller förresten i alla kommuner. För att inte säga i hela Sverige.

Musöronen äntligen klara

Västanhed är ett kallt och ruggigt ställe. Senast i lördags fanns det snödrivor kvar på undanskymda ställen. Inkan har den här veckan jobbat i Kolsva, och där är det i det närmaste sommar. Men Kolsva ligger ju förstås längre söderut.

Men nu är äntligen musöronen så stora att man kan lägga dem på brännvin. Avsmakning på lördag!