Exit KDN Kolsva - ett offer för modevågorna

Under stort buller och bång har kommunfullmäktige i Köping avskaffat kommunens enda kommundelsnämnd, i Kolsva. Stämningen i lokalbefolkningen har varit upprörd. Man känner sig överkörd och älskar sin kommundelsnämnd (sic!). Vid fullmäktiges möte den 29 oktober blev det återremiss med önskemål om en redovisning av ekonomiska konsekvenser. Snabbt lät kommunstyrelsen producera ett i praktiken innehållslöst papper och kallade till nytt fullmäktige den 5 november för att utdela det sista dödande slaget.

Först kan det konstateras att kommunallagens beredningstvång är uppfyllt. Detta är bara formellt och ställer inga krav på innehåll eller kvalitet i beredningen.

För det andra: Omorganisationer i kommunerna (och förmodligen också i resten av den offentliga sektorn) brukar motiveras, med ett demokratiargument och/eller ett effektivitetsargument. Eftersom ingen vet hur det ska bli i framtiden blir det mest gissningar och förhoppningar i båda avseendena.

F d kommunkontoret i Kolsva och snart f d kommundelskontoret i Kolsva. Med på bilden också Ingrid, Hjalmar och Vicki

Kommundelsnämnder som man får se som ett slags reaktion på 60-70-talens kommunsammanslagningar motiverades till en början med demokratiargumentet. Den centralisering som följde av sammanslagningarna skulle motverkas genom den decentralisering som KDN antogs medföra.

Det egendomliga var dock att man inte lät väljarna i respektive kommundel välja sina nämnder. I ett internationellt perspektiv är detta märkligt, och det måste ha varit en formidabel pedagogisk uppgift att förklara för medborgarna hur deras inflytande skulle öka. Vanligen tillämpades i praktiken dock ett bostadsband, vilket för Kolsvas del inneburit att ortsbor valts till nämnden, vilket kan stärka identiteten och göra det lättare för andra på orten att få kontakt med de förtroendevalda. Men bostadsbandet är inte lag; det har t ex varit svårt om inte omöjligt att hitta moderata ledamöter till SDN Rinkeby.

Så småningom gled argumentationen också över i effektivitetsargumentet. Den lokala förankringen förmodades göra verksamheten billigare och effektivare genom en bättre lokal anpassning. Det finns få om ens några belägg för att det blev så. Om glidningen i argumentationen se t ex en artikel av Stig Montin i Statsvetenskaplig Tidskrift: ”Från demokrati till management”.

KDN var ett managementmode och nya sådana kom, framförallt varianter av det som kallas New Public Management (NPM). Många kommuner med KDN/SDN lade ned systemen och nu kunde märkvärdigt nog effektivitetsargumentet användas igen. Alltså: KDN har inrättats för att det skulle bli billigare och KDN har lagts ned för att det skulle bli billigare.

Min tolkning är att det varken har handlat om demokrati eller (definitivt) inte om ekonomi. Det har istället handlat om mode. Man kan då inte vänta sig mer detaljerade kalkyler. Och dessutom finns varken underlag för att göra sådana kalkyler, eller forskning som skulle kunna belägga hur rimligt det är att vänta sig ekonomiska konsekvenser.

Sen är det ju också en fråga om partipolitik. Förra mandatperiodens rödgröna styre förlorade majoriteten i valet. Efter valet bildades en märklig och överstor koalition av S, M, V och L. Koalitionen representerar 32 av fullmäktiges 49 mandat. Kärnan i koalitionen utgörs av S och M som tillsammans skulle få majoritet. Liberalerna och Vänsterpartiet är med andra ord onödiga för att säkra majoriteten. Samtidigt är det så att S tillsammans med L och V inte skulle få majoritet. Det har med andra ord varit nödvändigt för Socialdemokraterna att slå sig ihop med Moderaterna för att Sveriges längsta kommunalråd Elizabeth Salomonsson (S) ska få ytterligare en mandatperiod och komma upp i 40 år på posten.

Som det brukar påpekas är en koalition ”ett givande och tagande”. Alldeles oavsett den egna ståndpunkten får man lov att acceptera en eller flera av partnerns ståndpunkter. Såvitt jag kan se är Moderaterna det enda parti i Köpings kommunalpolitik som tydligt flera gånger tagit ställning mot organisationen med en kommundelsnämnd. Det är inte orimligt att nedläggningen av Kolsva KDN är något som S har ”fått ta” för att säkra makten framöver. De extra liberala och vänsterpartistiska stödhjulen, som ju inte behövs för att säkra majoriteten, har bara haft att acceptera vad S och M kommit överens om.

Mer att läsa om kommundelsnämnder

Bäck, Henry, Folke Johansson, Ernst Jonsson och Lars Samuelsson 2001 Stadsdelsnämnder i Stockholm – Demokrati och effektivitet Stockholm: Institutet för Kommunal Ekonomi

Bäck, Henry, Gunnar Gjelstrup, Marit Helgesen, Folke Johansson & Jan Erik Klausen 2005 Urban Political De­centralisation. Six Scandinavian Cities Wiesbaden: Verlag für Sozialwissenschaften

Jönsson, Sten, Sigvard Rubenowitz & Jörgen Westerståhl (red) 1995. Decentraliserad kommun: exemplet Göteborg  Stockholm: SNS (Studieförbundet Näringsliv och samhälle)

Montin, Stig 1989  ”Från demokrati till management: Decentralisering inom kommunerna”. Statsvetenskaplig tidskrift, 92 (2), s. 44–68.