Sanning eller konsekvens om kommunalrådsfallskärmen

Nej, omställningsstödet är inte ett avtal

”Omställningsstödet är ett avtal som tecknats i Skinnskatteberg och övriga kommuner och regioner i Sverige för at möjliggöra för heltidspolitiker att återgå till arbetslivet.” Så säger förra kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) i Fagersta Nyheter den 31 mars.

Nej Lena. Det är inget avtal. Ett avtal förutsätter minst två parter. Den ena parten är kommunen. Vilken skulle den andra parten vara? Förtroendevalda är inte anställda och dom företräds därför inte av något fack som skulle kunna vara motpart.

Bestämmelserna finns i ett förslag från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) med den lite kryptiska akronymen OPF-KL. Varje kommun måste fatta beslut om reglerna, som kan vara andra än OPF-KL. Inte heller sådana lokala bestämmelser är något avtal. Det är vilseledande att påstå att OPF-KL skulle vara ett avtal.

Nej, Fredrik Skog har inte varit med och beslutat om fallskärmen

”Det [”avtalet”] har tagits i fullmäktige där alla närvarande inklusive Fredrik Skog biföll” fortsätter Lena Lovén Rolén. Dom lokala riktlinjerna för OPF-KL antogs av fullmäktige 2020. Alla var överens, inklusive Vänsterpartiet. Så längt är det rätt. Därmed har inte alla ansvar för att Lena Lovén Rolén fått omställningsstöd 2023 i den omfattning och på det sätt det beslutades.

Vem ska enligt reglerna besluta om omställningsstöd?

I SKR:s förslag ska det bestämmas vad som är kommunens ”pensionsmyndighet”. I dom lokala föreskrifterna i Skinnskattebergs kommun är det kommunstyrelsen som ska vara ”pensionsmyndighet”. Det betyder att om inget annat är bestämt är det kommunstyrelsen som ska fatta beslut om vem som ska få omställninggstöd, under hur lång tid och med hur mycket.

Det finns två slags omställningsstöd. Det är dels ”ekonomiskt omställningsstöd”, d v s det som populärt kallas ”fallskärm”, dels ”aktiva omställningsåtgärder”. Aktiva åtgärder kan enligt dom lokala reglerna vara exempelvis ”rådgivning och vägledning, kompletterande studiestöd, kostnader för kortare utbildning eller praktik, finansiering av kurslitteratur, hjälp med att starta eget.” Beslut om aktiva omställningsåtgärder ska enligt reglerna beslutas av fullmäktige.

När det gäller det ekonomiska stödet säger regelverket inget om vem som ska fatta beslut. Då gäller att det är ”pensionsmyndigheten”, d v s kommunstyrelsen som beslutar, om inte kommunstyrelsen har delegerat rätten att fatta beslut till någon annan. Det skulle kunna vara t ex personalutskottet eller personalchefen (”HR-chefen”). Det finns en lista över sådana delegerade beslut i personalärenden. Ingenstans finns där något om att beslut om omställningsstöd är delegerat.

Vem har fattat beslut om omställningsstöd?

Det finns ett beslut daterat den 10 november 2022 av HR-chefen Anna Charlier om att det ska utbetalas ekonomiskt omställningsstöd med 51 298 kronor per månad under 12 månader 2023. Något beslut om aktiva omställningsåtgärder har aldrig tagits i fullmäktige. Trots detta har det betalats ut sammanlagt 4 155 kronor i kostnadsersättningar (resor med egen bil, parkeringsavgifter och kurslitteratur) som väl får antas utgöra ersättning för aktiva omställningsåtgärder.

Det ser med andra ord ut som om inga beslut har fattats av dom som har rätt att fatta beslut (alltså fullmäktige samt pensionsmyndigheten = kommunstyrelsen ).

Varför sökte Lena Lovén Rolén stöd för ”aktiva omställningsåtgärder”?

Det finns en ansökan från Lena Lovén Rolén daterad den 27 oktober 2022 om omställningsstöd. Hon ansöker där dels om ekonomiskt omställningsstöd, dels om aktiva omställningsinsatser. I ansökan skriver hon om dom aktiva insatserna ”Ansökan avser studier i syfte att ställa om till nytt yrke som lärare.”

Lena Lovén Rolén driver tillsammans med sin man ett företag som arbetar med fysioterapi (Lovén Rolén sjukgymnastik och hälsoutveckling AB) som har avtal med Region Västmanland och som 2022 omsatte 934 000 kronor. Varför skulle hon vilja skola om sig till lärare?

Svaret är att aktiva omställningsåtgärder är ett villkor för att få ekonomiskt omställningsstöd. Enligt dom av fullmäktige beslutade föreskrifterna krävs det för att man ska få ut fallskärmen att man antingen (1) är inskriven på arbetsförmedlingen, (2) bedriver studier, (3) har nytt arbete eller (4) har förtroendeuppdrag hos en annan huvudman. Alltså: inga studier inga fallskärmspengar.

Har hon under året inlett lärarutbildning?

Kurslitteratur som hon fått ersättning för har direkt anknytning till hennes tidigare yrkesverksamhet som sjukgymnast. Enligt uppgifter som nu kontrolleras har hon gått distanskurser på Karolinska institutet, Linnéuniversitetet och Umeå universitet. Det är inte uppenbart att detta avser lärarutbildning. Uppgifterna i ansökan tycks därmed inte ha varit korrekta.

Enligt tillämpningsanvisningarna ska den sökande ”I samband med ansökan om förmån … intyga att hen kommer att uppfylla kravet på egen aktivitet”. Något sådant intyg har inte redovisats.

Är ansökan och beslut efterkonstruktioner?

Det har av dom punkter jag har diskuterat här framgått att det finns oklarheter om vem som fattat beslut, om beslut har fattats av någon behörig och om hur frågan om ”aktiva omställningsåtgärder” har hanterats. Ansökan och beslut har också begärts ut som offentliga handlingar. Det har därför säkert funnits ett starkt upplevt behov att redovisa sådana handlingar. Dom handlingar som lämnats ut har varit daterade vid rimliga tidpunkter. Men inga handlingar är införda i kommunens diarium. Där ska alla ut- och inkommande handlingar registreras. Om handlingarna är införda i diariet råder det ingen tvekan om när dom är upprättade. Om dom inte har registrerats är det öppet för misstankar om manipulation, d v s att man för att ge ett intryck av att alla regler har följts har efterkonstruerat ansökan och beslut.

Politiska och etiska synpunkter

Kommunalt förtroendevalda ska ha ersättning för det arbete dom utan att vara anställda lägger ned. Den principen är etablerad sedan det demokratiska genombrottet för hundra år sedan. Det är också rimligt att den som åtar sig uppdrag som kräver att avsevärt mycket mer än fritiden går åt och tvingas göra ett avbrott i sitt ordinarie yrke ska ha hjälp, även ekonomiskt, att ställa om från uppdraget som politiker till yrkeslivet. Det är viktigt att peka på att den kritik som riktats mot Lena Lovén Roléns omställningsstöd inte är en kritik mot sådana principer. En sådan kritik vore rent populistisk.

Men, samtidigt ska man vara medveten om att kommunens ekonomi är pressad. Det handlar om ganska mycket pengar, och det är viktigt att det går rätt till och att omställningsstöd inte beviljas på lösa boliner, att bekostas av skattebetalarna i en kommun på ekonomisk dekis.

Det finns också en traditionell ärlighetsmoral i arbetarrörelsen, som det kan vara värt att påminna om. Historieprofessorn Dick Harrison skriver: ”Sanningen är att Aina [Tage Erlanders fru] vid minst två tillfällen överlämnade buntar med pennor till folk som arbetade i kansliet … Maken hade tagit hem dem i bröstfickan efter att ha gjort anteckningar.” Det är en moral som förpliktigar!

Vi har i kommunen under den tid som gått sedan 2022 års val också sett hur ett minoritetsstyre under SD:s ledning etablerats i kommunen. Alla försök att åstadkomma en majoritetskoalition med Socialdemokraterna, Vänstern och Moderaterna har misslyckats. För alla som varit nära dom processerna har det stått klart att Lena Lovén Rolén och en liten krets i ledningen för den lokala socialdemokratin varit bromsklotsar för ett sådant maktskifte. Det är en obehaglig tanke som lätt får fäste att det skett ett utbyte där den SD-ledda minoriteten fått stöd av socialdemokraterna i utbyte mot personliga fördelar för Lena Lovén Rolén. Inte minst förstärks sådana misstankar av dom försök som kommunalrådet Ewa Olsson Bergstedt (SD) och fullmäktiges ordförande Lennart Lydqvist (L) senast gjort att lägga locket på kritik mot fallskärmsaffären.

Klarhet i alla dom avseenden jag har diskuterat här borde vara till nytta för alla som har ärliga avsikter med sitt lokalpolitiska engagemang.