I Sverige är möjligheterna till återkallande svaga. En två
tredjedels majoritet i fullmäktige kan besluta att upplösa
fullmäktigeförsamlingen och utlysa extra val för att välja nya fullmäktige. Det
finns ingen möjlighet för väljarna att genom en petition tvinga fram ett sådant
beslut. Det enda kända försöket var ”upproret i Uppvidinge” som jag berättade
om i det tidigare inlägget. Det var tänkt som en tvåstegsraket: Först skulle
man driva igenom en folkomröstning om extraval för att sedan låta fullmäktige
fatta beslut om att avsätta sig självt och genomföra extra val.
De flesta länder där med återkallandemekanismer finns i
Nord- och Sydamerika. Viktigast där är förstås USA. I Europa finns sådana här
mekanismer för återkallande av borgmästaruppdrag bland annat i Tyskland,
Slovakien och Polen. I två kantoner i Schweiz kan hela fullmäktige bli
återkallat och i Rumänien både borgmästaren och fullmäktige.
Det rapporteras att mellan 2010 och 2014 hölls 111 återkallandeomröstningar
i polska kommuner med resultat att 16 borgmästare fick sparken. I Slovakien ordnades
lokala folkomröstningar i sju procent av kommunerna. Av dessa var 42 procent
återkallandeomröstnngar av vilka tre fjärdedelar var framgångsrika.
I Tyskland är det olika regler i olika Länder (delstater). I elva av sexton delstater finns det en
möjlighet att återkalla borgmästarens mandat. I sju av dessa finns ingen
möjlighet för väljarna att direkt ta initiativ till återkallande och nyval.
Beslut ska där tas av fullmäktige med mellan 50 och 75 procents majoritet. I
fyra delstater (Brandenburg, Nordrhein-Westfalen, Sachsen och
Schleswig-Holstein) kan petitioner med 15 till 33 procent undertecknare avgöra
saken.
Wollmann (2005) rapporterar att i Brandenburg ordnades ett
stort antal återkallandeomröstningar mellan 1994 och 1998 och nästan tio
procent av borgmästarna förlorade jobbet som ett resultat av dessa. Wollmann
skriver ”media kallade det ’en ny folksport’ för dom lokala medborgarna att ’spela
bowling med borgmästarna’ (Bürgermeisterkegeln).
Även i USA varierar bestämmelserna mellan delstaterna. I
åtminstone 29 stater finns särskilda regler för att återkalla valda uppdrag,
inklusive borgmästare och fullmäktigeledamöter. Under 2023 var det fullmäktigeledamöter
som ådrog sig flest återkallandepetitioner. Detsamma gällde också 2016 – 2020 och
2022. 2021 gällde dom flesta fallen medlemmar av skolstyrelser (school boards). 2023 ådrog sig 184
fullmäktigeledamöter, 97 skolstyrelseledamöter och 64 borgmästare och vice
borgmästare återkallandekampanjer.
Av 339 sådana kampanjer ledde 202 inte till något beslut om
extra val. I 36 fall avgick den kritiserade inför hotet om extraval. I återstående
114 fall ledde extravalet till avsättning i 78 fall.
Återkallande av uppdrag är ett tecken på att folket har
förlorat förtroende för dom styrande. Bertolt Brecht skrev i dikten ”Lösningen”
(Die Lösung) ironiskt syftande på
upproret 1953 i DDR: ”Folket har tappat regeringens förtroende. Vore det inte
enklare om regeringen upplöste folket och valde ett annat?”
Källor och att läsa
mer om återkallande
Ballotpedia
(2024) “Ballotpedia’s 2023 recall analysis”
Brecht
Bertolt (1959) “Die Lösung” i Die Welt
9/12 1959
Ellis
Andrew (2005) “The use and design of recall votes. An international IDEA
working paper” Stockholm: International IDEA
European
commission for democracy through law (2019) “Report on the recall of mayors and
local elected representatives” Strasbourg
Wikipedia “Recall election”
Wollmann
Helmut (2005) “The directly-elected executive mayor in German local government”
I Rikke Berg & Nirmala Rao (red) Transforming
local political leadership Basingstoke: Palgrave and Macmillan
Också hur långt det är mellan kommunalvalen antar jag har betydelse. Om det är kommunalval vartannat år är det lättare att avsätta de som förlorat förtroendet. USA har kommunalval vartannat år. Att Sverige har fyraåriga valperioder är säkert bra för den som är vald och är nöjd med det men det är för långt. Åtminstone en återgång till treåriga valperioder vore bra.
SvaraRadera